Nr 1 2025 AVFALL OCH MILJÖ | 31 MATERIALÅTERVINNING – Och vi använder 75 procent mindre energi än en vanlig schreddinganläggning. Flexibelt Återvinningsanläggningen är helt automatiserad, två personer sköter driften som körs i skift. Även sorteringen är automatiserad. Men ett manuellt steg krävs för att ta bort alla knappar, dragkedjor, tryck och andra oönskade material. Även här används så mycket teknikstöd som möjligt. Upplägget ger stor flexibilitet. – Fördelarna är att vi kan ta många olika typer av material. Tar du in en blandning av bomull och polyester är det det som kommer ut i andra änden. Nackdelen är att du inte kan få 100 procent rena material. Men å andra sidan finns det väldigt lite rena material att återvinna. Rätt folk med i båten Om driften klarar sig med lite personal, har uppbyggnaden berört desto fler. – Vi har 150 personer som har jobbat i det här projektet. Jag har hämtat människor från återvinningsbranschen, som har jobbat över 50 år. Textil är en ny fraktion men man måste tänka på avfallsproblematiken. Vi har anställt forskare, och jag har lagt extremt mycket tid på att förstå återvinningsindustrin men också textilindustrin och möbelindustrin. – Vi jobbar med de bästa, vi jobbar extremt snabbt och vi har många bra partners i Europa, till exempel de största återvinningsaktörerna och de största textilaktörerna, som H&M. Pål Erik Haraldsen har själv jobbat med textilier i mer än 20 år inom Healthworkers, ett av Norges största företag som levererar arbetskläder till privata vårdinrättningar. Deras försök med redesign av utrangerade plagg resulterade i stora mängder avfall. Lösningen blev dotterbolaget Norsk Tekstilgjenvinning, och snart kommer det att kunna växa om sitt moderbolag. Jobbar inte gratis Under uppbyggnadsfasen har Norsk Tekstilgjenvinning fått finansiellt stöd från såväl stat som privata aktörer, men redan om ett år ska de kunna stå på egna ben. – Efter 2025 är vi självbärande. Det är målsättningen. Även om den europeiska textilindustrin och -återvinningen för tillfället har stora svårigheter, tror Pål Erik Haraldsen att den kommer att få ett uppsving. Han nämnder bland annat ett nytt spinneri i Nederländerna som exempel på att vindarna kan vända. – Problemet i Europa är att man inte tar betalt för varorna, man klarar inte att skapa en industri om du ska göra det gratis. Det är för få som driver det här som tänker på den ekonomiska bärkraften. För att få det hållbart måste det också få ekonomisk hållbarhet. Man sitter bara och väntar på ett producentansvar från EU. Norsk Tekstilgjenvinning vilar däremot inte på hanen. – Idag har vi cirka 2 000 tons kapacitet i återvinningen. 2025 blir det 4 500 ton. Men vi ska bygga fler fabriker. 2028 ska vi kunna återvinna 30 000 ton textil. Sandefjord ska bli den stora textilhubben i Skandinavien. Ni kan forska i Borås, så kan vi återvinna i Sandefjord. Miljösmart Alla delar av hållbarheten måste alltså beaktas, menar Pål Erik Haraldsen. Men viktigast är kanske ändå att det material som Norsk Tekstilgjenvinning levererar minskar trycket från jungfruligt producerad textil. – Fibern är bara en liten del av textilproduktionen, men där ger vår process 90–97 procent mindre avtryck. Och vi kommer att spara Oslos vattenförbrukning två gånger om, om vi kommer upp i 30 000 ton, så det är stora mängder, säger Pål Erik Haraldsen. VI JOBBAR MED VÄRLDENS BÄSTA TILLVERKARE FÖR HYPERSPEKTRALKAMERA” Vd Pål Erik Haraldsen tror på en europeisk textilindustri. Färgsorterad ullfiber på väg att spinnas till ny tråd. Genom defibrering kan textilfibern återvinnas på ett skonsamt sätt, vilket minimerar mängden rejekt. Det finns inte en enda golvbrunn på anläggningen. Inget vatten används i återvinningen.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=