16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2025 TEMA KÄLLSORTERING PÅ STAN Fem röster om nya kravet Så källsorterar vi på populära platser – BEHÖVER VI INFÖRA källsortering på stan? Det är ju en så liten kommun… Chefen bestämde att detta trots allt såklart även gäller oss och att det är för vår miljös skull. Vi gör likadant överallt, vi kör stenhårt på mottot att det ska vara lätt att göra rätt. Man ska känna igen kärlen och veta vilket avfall som ska läggas var, säger Mats Jansson, en av medarbetarna på gata/park i Vara. – Vi är noga med att det ska vara en tydlig bild och text och dessutom olika färger för de olika fraktionerna, förklarar kollegan Therese Johansson. I nuläget finns källsorteringskärl på fem platser, planer finns för fler. Vägen dit har inte varit enkel. – Lagstiftningen är luddig och vägledningen som utlovats har dröjt, så vi har fått leta rätt på mycket information själva och tagit en del hjälp av andra kommuner och företag, säger Rebecca Henningsson, även hon från gata/park. Trots allt arbete har resultatet inte blivit riktigt som man önskat. – Vi har bland annat hittat fem burkar inlagd gurka, det tror jag inte att man har ätit på stan. Detta tyder på att invånare slänger sitt hushållsavfall i våra källsorteringskärl. Sedan den nya lagen CAMILLA JOHANSSON ÄR avfallsstrateg, och har jobbat mycket för att sprida kunskap om den nya källsorteringen till medlemskommunerna. – Kommunernas gata-/park-chefer behövde prata ihop sig. De lyfte tips och trix kring val av kärl, balansen mellan att städa och sätta upp behållare för restavfall, att få hög sorteringsgrad och hur de skulle kunna samarbeta över kommungränserna. Vi fick berätta att det finns ett nationellt system för symboler och berätta om producenternas krav på renhetsgrader för de olika utsorterade fraktionerna, säger hon. – Det finns fortfarande många obesvarade frågor och jag upplever en tålmodig men frustrerad väntan på vägledningen från Naturvårdsverket, och då särskilt från de kommuner som fortfarande inte vet ifall de berörs eller inte. – Vi har valt att inte ta in metaller som en egen fraktion, för vi anser att det inte är så mycket metall på stan, den metall som förekommer är i form av pantburkar och de samlas in via ett pantrör på sidan av stationerna. – Vi har av ekonomiska och praktiska skäl valt att samla in färgat och ofärgat glas tillsammans. Vår entreprenör sorterar detta åt oss, säger Mats Jansson. Tömning sker veckovis på samma sätt som för hundlatrinerna – med en flakbil där alla de olika fraktionernas säckar läggs. När säckarna har inspekterats så läggs de i respektive container för att senare hämtas av återvinningsföretaget. Det blir betydligt fler säckar än tidigare, men de är också betydligt lättare än tidigare då Vara hade 240-liters-säckar med komprimerat avfall. Dryga 50 000 kronor har varje station kostat att sätta upp, plus allt jobb runtomkring. – Chefen visste nog inte hur omfattande det här skulle bli när han gav oss uppdraget, skrattar Mats Jansson. – Vi tre har haft ett bra samarbete. Mycket tid och kraft har gått åt till att lösa uppgiften och vi har stöttat varandra genom hela processen. Vi är nöjda med det vi åstadkommit hittills! Vara: Inte helt lätt att göra rätt Avfall & Återvinning i Skaraborg: Sprider kunskap till gata/park Varas tre källsorteringshjältar, från vänster Mats Jansson, Rebecca Henningsson samt Therese Johansson. FOTO MARIA PETERSON om textilier kom, så hamnar det också hos oss, säger Mats Jansson. – Vi hittade exempelvis 20 omaka sockor i en papperskorg, tillägger Therese Johansson. Vi har inte fått fastighetsnära insamling än, och sorterar du inte hemma är det jättesvårt att göra det på stan. Vi hoppas att polletten trillar ner när de väl börjar med det. Vill skippa metall För att hitta en lösning som passar Vara kommun har det gjorts vissa tolkningar av lagstiftningen.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=