Nr 2 2025 AVFALL OCH MILJÖ | 27 Varför gör ni det här? Med låg efterfrågan på återvunna textilier, begränsade möjligheter att exportera textil utanför EU och ett kommande producentansvar på textilavfall är det många som undrar varför Telge Återvinning väljer att satsa på att bygga en storskalig sorteringsanläggning. Ordförande Naiara Pereira Cunha förklarar. INSAMLING OCH SORTERING Ni började samla in textil för flera år sedan. Varför? – När vi började samla in textilier själva kunde vi väldigt snabbt inse att vi kunde samla mer än de olika aktörer som vi haft avtal med. Frågan blev då vad skulle vi göra med textilierna vi samlade. Vi vill inte att något ska gå till förbränning, vi vill ha ett cirkulärt system. Varför satsar ni på en så storskalig sortering? – Skulle vi bara sortera Södertäljes textil skulle vi inte få bra avsättning. Vi behöver öka volymen för att få en effektiv hantering. Vi är en kommersiell verksamhet, men den vinst som bolaget gör, den kan ge tillbaka till vårt samhälle, till skolor och äldreomsorg. Det finns en risk, men vi har ett problem som vi måste lösa och vi tror att det finns en affär här. I Sverige använder vi textil som är mycket bättre än i andra länder, vi klär oss i bomull, silke och ull, som håller längre. Om vi kan sortera bort det som inte går att återbruka så finns det ett intresse för svenska kläder. EU har flaggat för att det kommer ett producentansvar för textil. Hur kommer det att påverka er anläggning? – Det kommer tillföra mer pengar in i systemet, vilket är positivt. Dessutom ligger vi före och vi hoppas att producenterna kommer vilja samarbeta med oss. Ideella aktörer som vi pratat med är oroliga för att kommunerna ska slå sönder den verksamhet som de byggt upp kring textilinsamling, och som gör det möjligt att bedriva välgörenhet och socialt arbete. Vad vill du säga till dem? – Stadsmissionen, Röda Korset, Myrorna, de kommer fortsätta finnas. De gör ett väldigt viktigt arbete, och folk kommer att fortsätta att lämna till dem. Men de kommer att behöva se över sina affärsmodeller för att fortsätta ha bra avkastning. Jag tror att de måste tänka om, och bara ta saker som de kan sälja direkt. Varför tror du att det har kommit så stora mängder textil till kommunernas insamling? – Det finns en medvetenhet om miljö- och klimatfrågor. Och jag tror att många inte ser textiler som avfall. Personligen har jag aldrig kunnat slänga kläder, man försöker alltid hitta någon som vill använda det plagg man inte längre behöver. Vi är mycket vana sedan barndomen att återbruka kläder från syskon. SORTERINGSANLÄGGNINGEN är byggd med stöd från Vinnova genom projektet Systemdemonstrator för ett hållbart textilsystem. AV MATERIALET kan 65% säljas på second hand-marknaden, 25% skulle kunna materialåtervinnas, 10% går bort som rejekt. Målet är 70% återanvändning. ANLÄGGNINGEN har kostat mellan 12,5 och 14,5 miljoner kronor. Inga skattepengar har använts, men en del av vinsten kommer taxekollektivet till del. Vi har skickat en första sändning för kvalitetskontroll till Litauen och fått godkänt, säger Hasan Dincer. En liten del är rejekt som går till energiåtervinning. Tyvärr gäller detsamma idag merparten av de 25 procent som skulle kunna materialåtervinnas, eftersom det saknas mottagare. Delar av det kan dock bli industritrasor. Utbyggnadsplaner Idag klarar anläggningen att sortera 3 000 ton per år. Men siktet är inställt på 10 000 ton. Då behöver anläggningen köras i treskift med totalt 30 anställda. Intresset att bidra till en bättre textilhantering har varit stort, men anläggningens placering i utkanten av Södertälje har försvårat rekryteringen, eftersom personalen måste ha tillgång till bil för att kunna ta sig till jobbet. Trots att anläggningen precis har kört igång finns redan en plan för stora förändringar berättar Hasan Dincer: – Vi ska ha en robotlösning i framtiden. I första steget för att sortera bort emballage och skräp. Ordförande Naiara Pereira Cunha höll i saxen vid invigningen.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=