Avfall och Miljö nr 2 2025

ENERGIÅTERVINNING Vem tar hand om er använda matolja/Spillfett? Gör som era kollegor i andra kommuner, skaffa ett auktorisations avtal med oss. Tillsammans skapar vi rätt förutsättningar för en hållbar framtid. Hör av dig redan idag 011-189500 info.se@quatra.com ENERGIÅTERVINNING Alla EU:s anläggningar för storskalig förbränning av avfall bör inkluderas i utsläppshandelssystemet ETS1. Det skulle ge lika villkor och bättre förutsättningar att hitta optimala lösningar för en avfallshantering i linje med målet om nettonollutsläpp. DET ÄR EN av slutsatserna i rapporten ”Vart ska plasten ta vägen?” som Avfall Sverige låtit konsultföretaget Ramboll ta fram i samarbete med miljökonsulten Magnus Nilsson, specialist på EU:s klimatlagstiftning. I rapporten varnas samtidigt för dramatiskt stigande utsläppskostnader om anläggningarna fortsätter att släppa ut fossil koldioxid. För att säkra att EU lever upp till globala klimatåtaganden kommer utgivningen av utsläppsrätter att snabbt minska, vilket väntas driva upp priserna på utsläppsrätter betydligt. Avfall från oljeindustrin Utsläppskostnaderna är nästan helt kopplade till förbränning av petroleumbaserad plast i det osorterade avfallet. För att klara anläggningarnas ekonomi måste plastinnehållet i avfallet minska, annars kan de, för att överleva ekonomiskt, på sikt tvingas neka att ta emot plasthaltigt avfall. Konsekvenserna för samhället kan bli dramatiska. De största anläggningar kan minska sitt behov av utsläppsrätter genom att investera i koldioxidinfångning, men för mindre anläggningar blir detta orimligt dyrt. För att fortsatt kunna energiåtervinna plasthaltigt avfall måste dessa anläggningar på något sätt få möjlighet att köpa och lämna in ”negativa klimatkrediter” från permanent inlagring av biogen eller atmosfärisk koldioxid, vilket EU-­ lagstiftningen för närvarande inte tillåter. Avgörande för att strypa tillflödet av plastavfall är att kostnadsansvaret för utsläppen förskjuts uppåt i värdekedjan – till plastproducenter och avfallsleverantörer, så att en betydligt större andel av plasten sorteras bort och återanvänds innan den annars hamnar i förbränningsanläggningen. Budskapet riktar sig framför allt till den svenska regeringen och svenska Europaparlamentariker, som har stora möjligheter att påverka framtida spelregler. TEXT TOMAS THERNSTRÖM, RAMBOLL Vart ska plasten ta vägen? LÄS MER i rapport 2025:05 Vart ska plasten ta vägen, som kan laddas ner från avfallsverige.se

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=