Nr 2 2025 AVFALL OCH MILJÖ | 43 JORDEN RUNT 1. Den kontaminerade jorden innehöll förutom plast, även mängder av sjukhusavfall. Foto: Peter Ash 2. Öppen förbränning av sopor stoppades och de började städa upp platsen från så mycket avfall de kom åt. Foto: Peter Ash 3. Ett tidigare utraderat ekosystem grönskar igen. I åtanke finns bland annat att använda växter som snabbt kan bygga upp ny förna. 4. Flera ton köksavfall tas dagligen emot och blir på några månader till näringsrik kompost, som används på plats och även kan levereras till närliggande odling. 5. Peter Ash från Kalifornien, initiativtagare till projektet, med 40 års erfarenhet av odling, kompostering och jordar. 6. På väg ut mot ön där projektet är beläget i en av de traditionella träkanoter som ofta används i Kerala. 7. Ön där projektet pågått. 8. Prover tas på olika ätbara växter för att se hur de påverkas av föroreningar i jorden. På grund av bristande infrastruktur, frånvaro av tydliga regler och support från myndigheter blev avfallshanteringen lidande. Organiskt avfall dumpades rakt ner i floden och en stor del av det oorganiska sjukhusavfallet fördes till den närliggande ön. Där brändes det osorterat på en öppen soptipp helt utan miljömässiga åtgärder. År 2010 kom dock, under press från de lokala myndigheterna, en noll-vision gällande avfall att fastställas. Sjukhuset började med sopsortering, förbränning av miljöfarligt avfall i moderna förbränningsugnar, försäljning av återanvändningsbart material och kompostering av organiskt material. Kompost, markliv och växter Det var här Peter Ash, med sin över 40-åriga erfarenhet av hortikultur, kom in i bilden med uppgift att upprätta effektiva komposteringssystem. Han tog sig även an att försöka återställa den kraftigt kontaminerade marken där avfallet tidigare hade bränts. Peter möttes av den deprimerade synen av ett utraderat ekosystem där svart rök bredde ut sig från sopor som fortfarande brändes öppet. Första steget blev att totalförbjuda detta. Sorterings- och kompoststationer byggdes och det avfall som inte gick att återanvända skickades till sjukhusets förbränningsugnar. Projektet kom att innefatta mulching, strängkompostering, bioremediering där mikroliv ympas in i jorden för att reducera halten av tillgängliga gifter, fytoremediering där växter tar upp, binder, eller transformerar gifter och till sist även användande av vermikompost. Det sistnämnda innebär intensiv uppfödning av daggmask som har förmåga att göra gifter otillgängliga. Redan från början gjordes systematiska jordprover som visade kraftigt förhöjda värden av arsenik, kadmium, koppar, kobolt, bly, kvicksilver, nickel och krom. Enkla, men effektiva metoder Peter Ash lät tillsammans med lokala ingenjörer konstruera starka kompostkvarnar som klarade av tuffare organiskt material såsom färska kokosnötsskal. Därutöver byggdes en kompostvändare som kan kopplas till en traktor. En vermikompostanläggning anlades och en plantskola upprättades för att driva upp växter för utplantering. Platsen städades upp, men långt ifrån allt avfall gick att avlägsna. Ovanpå den vattensjuka förgiftade marken lades ett lager av grövre organiskt material så att människor kunde röra sig på platsen utan att sjunka ner. De följande sex månaderna fokuserades sedan på att bygga upp ett lager av frisk matjord där växtlighet kunde återetableras. Taktiken var att få i gång och gynna mikrolivet och låta remedieringsprocessen ha sin gång under det återetablerade växtskiktet. 6–8 ton organiskt avfall togs dagligen emot, bland annat från sjukhuskomplexets matbespisning. Kompoststrängar anlades med noga balanserad kol-kvävekvot, syretillgång och fukthalt. Komposterna nådde snabbt gynnsamma temperaturer och vändes med jämna mellanrum. Allt eftersom komposten hade mognat spreds den ut, samtidigt som nya kompoststrängar anlades. Växterna tar plats igen Efter sex månader hade ett lager av 30–45 centimeter kompost fördelats över hela projektets yta och de lät nu även blanda in matjord i ytskiktet. Vid det här laget hade redan växtlighet började återetablera sig från områdets ytterkanter. Även insekter och fåglar vågade sig så smått tillbaka. Vermikomposten kom att användas när de nu började plantera in växter från plantskolan. Förutom att innehålla daggmask som både gynnar markstrukturen och binder tungmetaller innehåller den också en mångfald mikroorganismer. Tre år efter projektets start hade halterna av tungmetaller redan drastiskt sjunkit i jorden. Analyser av plantmaterial gav endast utslag för fyra av de åtta tungmetallerna som uppmätts i jorden och alla var under tröskelvärdena för humankonsumtion. År 2014 fick Amrita Institute of Medical Sciences and Research Centre en utmärkelse från de lokala myndigheterna i Kerala för sitt miljöarbete. 3 4 5
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=