46 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2025 Karlstad slår rekord i återbruk Grattis Umeåbor – ni handlar mest hållbart Lilla Edet kör digitalt Så påverkar skräp på ÅVS Diktade kärl-budskap 2024 blev ett rekordår då Karlstadborna lämnade fler saker än någonsin förr till återbruk. – 2024 samlade vi in 865 ton prylar som nu får en andra chans. Det är drygt 80 ton mer än 2023 års siffra, berättar Christoffer Henriksson, återvinningsstrateg på Karlstads Energi. På Karlstads återvinningscentraler kan Karlstadsborna skänka fungerande saker till second hand och upcycling- företag. Lampor, byggmaterial, leksaker, böcker, cykeldelar – ja så gott som allt lämnar Karlstadsborna till återbruk dagligen. En kartläggning av konsumentbeteende av mat, kläder och resor visar att invånarna i Umeå gjort flest medvetna val. På andra och tredje plats hamnar Uppsala och Lund. Det är alltså tre universitetsstäder som hamnar i topp. – Jag tror att det till viss del handlar om den ekonomiska aspekten, då studenter generellt sett har en mer begränsad ekonomi. Att rädda mat till en rimlig peng, köpa second hand istället för nytt och att hyra bil istället för att äga, är både ett sätt att påverka genom sina konsumtionsval och ett smart alternativ för att spara pengar i vardagen. Däremot tror jag att en betydande faktor är ökad medvetenhet och en viss framtidsoro, säger Sofia Edholm, Sverigechef på Too Good To Go och initiativtagare till kartläggningen, som gjorts i samarbete med Tradera och bildelningsplattformen ”Go More”. GPS leder numera sopbilarna i Lilla Edet till rätt kärl på rätt dag. Tillsammans med streckkoder på kärlen ger det bättre kontroll och ökad effektivitet i avfallsinsamlingen. Införandet av GPS-systemet är i linje med kommunens digitaliseringsstrategi. Nedskräpning och dumpning drabbar många återvinningsstationer. Enligt en undersökning som Håll Sverige Rent, HSR, låtit genomföra har 71 procent av svenskarna någon gång valt att inte källsortera på grund av nedskräpningen, och 73 procent går omvägar för att slippa passera en återvinningsstation. Skräp skapar otrygghet, konstaterar HSR. De rekommenderar en tydlig medborgardialog, att vägleda till rätt vanor och lyfta fram konsekvenserna av skräp i miljön – och för kommunens ekonomi. I Karlstad kostade städningen en halv miljon kronor i fjol. Om utmaningarna är desamma i hela landet innebär det att svenska kommuner lägger 70 miljoner kronor per år på att städa efter ”återvinnare”. Ystad har inspirerats av grannkommunen Svedala i sin kommunikation inför utsättningen av nya kärl för fastighetsnära insamling av förpackningar: De har satsat på en tävling om bästa kärl-leks-dikt. – Att be våra kommuninvånare att dikta kärl-leksfullt om sortering och återvinning har varit en av de roligare delarna av kampanjen. Vi har fått in så många bra bidrag! Och så har det passat bra att vinnaren annonserades på Alla hjärtans dag – bara ett par veckor innan utsättningen startar, säger Emma Nilsson, miljöstrateg i Ystad. Annika Anjous skrev vinnardikten: Hon gick sig ut en afton med skräp och sin kompost I soprummet stod grannen som blivit utelåst Han hjälpte henne slänga i tunnans alla fack Så bjöd hon in till kaffe för sop-sorteringstack där inleddes en vänskap som blev brudslöja och frack – Vi samarbetar med tio olika aktörer som antingen förädlar eller säljer de återbrukade sakerna vidare. Vår målsättning är att så mycket som möjligt ska kunna återbrukas i stället för återvinnas. ”Explosivt” på ÅVC Återvinningscentralen i Örnsköldsvik fick stängas med omedelbar verkan i slutet av januari, sedan en flaska märkt ”nitroglycerin” upptäckts. Det är ett ytterst explosivt och stötkänsligt ämne. Efter analys visade sig flaskan innehålla tämligen ofarligt lös- ningsmedel. FOTO HSR
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=