AVFALL OCHMILjÖDet våras för biogasen Samtal med en ny GD De gör livsmedel av avfall Barnen gillar bananen Uppfinnarna i Halmstad Branschtidning från Avfall Sverige www.avfallsverige.se #3/2025 IDA TEXELL OM BEREDSKAP: ”Viktigt att vara positiv, men smart”
Hållbara och innovativa avfallsbehållare Craemer MGBneo 240L kärl kan beställas med avdelare och sidhängda lock. Locket kan öppnas från alla sidor, vilket gör det enklare för abonnenten och förbättrar arbetsmiljön för tömningspersonalen. MGB-Definition: MGB står för det tyska ordet "Müllgroßbehälter" och kan översättas som "Avfallsbehållare". Lär känna Craemer bättre – kontakta oss så berättar vi mer: info@craemer.com +46 760 16 96 95 Craemer Group är en av de ledande tillverkarna av hållbara högkvalitativa formsprutade avfallsbehållare och har varit en leverantör till avfallshanteringsbranschen i årtionden. Craemers avfallsbehållare är tillverkade av upp till 90 % återvunnen plast och är 100 % återvinningsbara – i linje med företagets filosofi om hållbar och framtidsorienterad användning av resurser. www.craemer.com MGBneo 190L MGBneo 240L med sidhängda lock
Nr 3 2025 AVFALL OCH MILJÖ | 3 AVFALL OCH MILJÖ är Sveriges enda renodlade avfallstidning. I snart 40 år har vi har skrivit om avfallshantering. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Många artiklar skrivs av branschens egna experter. Därför är det inte så konstigt att mer än 96 procent av våra läsare säger sig ha nytta av tidningen i sitt arbete. Avfall och Miljö ges ut av Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. Innehåll #3/2025 Lättare upphandla insamling...................... 39 Textilinsamling dyrt för Myrorna............... 39 Bättre hantering av POP:s.............................. 40 Häng med på Avfallsresan............................. 41 Jonas och bananen gör succé................... 42 EU-statistiken blir mer jämförbar............ 43 Jorden runt..................................................................... 44 Produktnytt. .................................................................... 46 Här är uppfinnarna i Halmstad.................. 47 AI-hjälp flyttar in på ÅVC.................................... 50 AVFALL SVERIGE............................................. 51 NOTISER. ...................................................................... 54 Identifierar blöt textil............................................ 11 Affärsnytt.......................................................................... 11 TEMA BEREDSKAP........................................ 12 AKTUELLT Samtal med en ny GD. ....................................... 28 Smartare med tillgångsförvaltning....... 30 AI ska stoppa de seriösa................................ 31 Från biogas till läsk............................................... 32 Så blir avfall en produkt.................................... 34 Vassare verktyg för förebyggande.......... 36 Forskares betraktelse av avfall................. 37 Sopsnillen: nättunnan........................................ 38 LEDARE. ............................................................................. 5 NYHETER Biogasproduktionen fördubblas................... 6 Industrin behöver mer biogas. ....................... 6 Så ska mindre plast förbrännas.................. 6 Klimatkoll på matavfallet..................................... 8 EU styr inte mot mindre avfall. ...................... 8 Nya regler för asbest............................................... 8 180 000 ton bröd slängs innan köp...... 9 Säkrare insamling av elavfall.......................... 9 Positiv utveckling kring återvinning.......... 9 Skräpig stadspromenad................................... 10 Ny kemisk textilåtervinning........................... 11 6 13 22 19 32 46 48
Värt att bevara? www.recyclingteknik.se T. +46 (0)31-760 60 16
Nr 3 2025 AVFALL OCH MILJÖ | 5 Vi gör det möjligt för alla att bidra LEDARE REDAKTÖR KARIN JÖNSSON UTGIVNINGSDATUM 20 maj 2025 OMSLAGSBILD Rosie Alm UTGIVARE Avfall Sverige, Baltzarsgatan 25, 211 36 Malmö Tel: 040-35 66 00 Hemsida: www.avfallsverige.se ANSVARIG UTGIVARE Tony Clark, vd I REDAKTIONEN Redaktör: Karin Jönsson Tel: 040-35 66 17 E-post: karin.jonsson@avfallsverige.se Anna-Carin Gripwall Tel: 040-35 66 08 E-post: anna-carin.gripwall@avfallsverige.se PRENUMERATION Tina Svensson E-post: tina.svensson@avfallsverige.se PRENUMERATIONSPRISER Medlemmar i Avfall Sverige 525 kr/år. Icke medlemmar 650 kr/år plus moms. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Rose-Marie Nordqvist, grafisk formgivare Kreativ Reklam E-post: rose-marie@kreativreklam.se ANNONSFÖRSÄLJNING Stefan Grevle Mobil: 073-518 18 20 E-post: stefan.g@tabloid.se ANNONSMATERIAL Digitalt: Högupplöst PDF eller EPS-fil med bifogade typsnitt och utskrift i färg resp. svart-vitt. Utfallande annons ska ha 5 mm skärsmån och skärmarkeringar. För övrigt material kontakta tryckeriet. TEKNISKA DATA Offset-tryck. Format 215x280 mm. Raster 300 linjer/tum. TRYCK Exakta Print AB, Malmö Avfall och Miljö trycks på Arctic Volume, ett papper som uppfyller miljömässiga krav. REDAKTIONELLT MATERIAL Signerad artikel står för författarens räkning. Endast om så anges är den att anse som ett ställningstagande av Avfall Sverige. ISSN 2001-4775, Årgång 40. Har du frågor eller kommentarer kring innehållet i Avfall och Miljö? Kontakta redaktören karin.jonsson@ avfallsverige.se DET SÄGS IBLAND att det har blivit svårare att engagera människor i föreningar och liknande sammanhang. Intresset för det gemensamma svalnar i samma takt som vi svenskar blir allt mer individualistiska. JAG ÄR INTE alls säker på att det stämmer. Och jag tycker vi har fått ett färskt exempel på att det finns tecken på raka motsatsen. DET BLEV SOM bekant en hel del kritik i samband med att textilier från och med årsskiftet ska samlas in och sorteras separat. Det var flera TV- och andra nyhetsreportage om stora mängder kläder som samlades in och att en del skickades iväg långa sträckor för att användas som energiråvara. Jag och Avfall Sverige delar kritiken. Redan idag borde det ha funnits ett system för producentansvar och tydligare krav på produkter som går att återanvända. Lagstiftningen kommer i fel ordning. MEN REPORTAGEN PEKADE också på något annat anmärkningsvärt, nämligen hur snabbt de nya reglerna fått genomslag. I norr och söder, i storstäder och på glesbygden, över allt uppfattade människor att det var viktigt och riktigt att sortera textilier särskilt och många passade på att gå igenom sina garderober. VI SOM ARBETAR med avfallsfrågor dagligen är knappast förvånade. Vi vet att det finns ett oerhört stort engagemang. Nästan alla vill göra rätt och inte minst vi som bor i flerbostadshus vet att det dessutom är många som gör sitt yttersta för att även grannen ska göra rätt. Och den viktigaste drivkraften är rimligen att de allra flesta vill göra vad de kan för att bidra till ett mer hållbart samhälle. Vi bryr oss om vår framtid och vi bryr oss om varandra. DÄRFÖR BLIR DET reaktioner när man upplever att myndigheter och samhället i stort inte på ett tillräckligt bra sätt tar till vara engagemanget. Reaktionerna vi nyligen fick uppleva är i grunden något positivt. NEJ, JAG TROR inte att engagemanget för det gemensamma har minskat. Däremot kan det ha förändrats. Det är lättare att engagera människor inom områden där det är möjligt att göra en praktisk, konkret insats. Och det är lättare att få med sig människor när det går att mäta och se resultaten. DET KÄNNS BRA att vara ordförande för en organisation vars medlemmar varje dag gör det möjligt för alla att göra en insats. Men det är även uppfordrande. Vi måste göra allt vi kan för att det finns lagar och regler och samhällssystem som lever upp till människors förväntningar och som gör det möjligt för människor att engagera sig. JAG SER FRAM emot att ses i Karlstad. Det blir som alla årsmöten en möjlighet att träffa nya vänner och att återse gamla. Och förstås, en möjlighet att diskutera viktiga frågor. FRÅGOR SOM DEFINITIVT engagerar nästan alla. Trycksak 3041 0417 SVANENMÄRKT TEXT LASSE STJERNKVIST, ORDFÖRANDE AVFALL SVERIGE FOTO ROSIE ALM
NYHETER SVERIGES BEROENDE AV fossila bränslen och fossil råvara måste brytas. I sin rapport föreslår Industrins biogaskommission en kombination av politiska och praktiska åtgärder för att öka Sveriges biogasproduktion. Fram till 2030 behöver det produceras fem gånger så mycket biogas, en ökning från dagens 2 TWh till 10 TWh, för att svensk industri ska kunna gå före och ställa om till en fossilfri produktion. Mer matavfall kan rötas, det kräver en fortsatt väl fungerande avfallshantering och goda förutsättningar för avsättning av biogödseln. Men det finns också mycket avfall och restprodukter och från jord- och skogsbruk som kan ges en mer högvärdig återvinning. I ett längre perspektiv behöver produktionen öka ännu mer än till 10 TWh, och även det är möjligt. En stor europeisk studie har beräknat biogaspotentialen land för land i hela EU fram till 2040. Sverige beräknas ha en potential på 60 TWh biogas, och pekas ut som det EU-land med störst potential att producera biogas genom förgasning av träavfall och restprodukter från skogen. Industrin behöver fem gånger mer biogas 29 aktörer har enats om en handlingsplan som konkretiserar vad de kan göra för att minska plastavfall till förbränning och öka cirkulationen av plastflöden. De representerar hela plastens värdekedja – från tillverkare till avfallshanterare och energiåtervinnare. Så ska mindre plast förbrännas EN AV DE 29 är Avfall Sverige. – Vi gör det vi kan inom vårt ansvar och rådighet, men det krävs att fler aktörer i plastens värdekedja tar sitt ansvar för att minska mängden plast som förbränns, säger Tony Clark, vd Avfall Sverige. Handlingsplanen har tagits fram inom det branschöverskridande projektet ”Cirkulär omställning av fjärrvärme- och kemiindustrin: Samarbeten för mindre plast till förbränning”, som syftar till att skapa en mer resurseffektiv och cirkulär plast- och kemiindustri samt ett hållbart system för energiåtervinning. Stor klimatpåverkan Plastavfall till avfallsförbränning är en betydande källa till utsläpp av fossil koldioxid och står för cirka sju procent av Sveriges totala utsläpp. Trots ansträngningar att minska plast till förbränning fortsätter utsläppen att öka. För att vända utvecklingen krävs en mer hållbar värdekedja för plast – från design och produktion till förebyggande, sortering, återbruk och återvinning. EU har som mål att bli klimatneutralt senast 2050, med delmålet att minska nettoutsläppen med minst 55 procent till 2030 och 90 procent till 2040. Sverige har tidigarelagt sitt mål till 2045. För att nå dessa mål behövs kraftfulla åtgärder, och flera branscher har redan tagit fram färdplaner för fossilfri konkurrenskraft. 6 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2025 LÄS MER i rapport 2025:07 Handlingsplan för att minska plast till avfallsförbränning, som kan laddas ner från avfallsverige.se PROJEKTET FINANSIERAS AV Vinnova tillsammans med deltagande företag och organisationer, däribland Avfall Sverige, med Profu som projektledare. LÄS MER i rapporten Mer biogas till industrin! Åtgärdspaket för industrins materialomställning och konkurrenskraft, som kan laddas ner från biogaskommissionen.se NYA ANLÄGGNINGAR FÖR biogasproduktion har fått bidrag, men också uppgraderingsanläggningar. De största biogassatsningarna gjordes inom transport och industri där biogasen ersätter fossila bränslen. St Biokraft Perstorp är ett av projekten som fått stöd. Här ska rötning av gödsel, avfall från grönsaksproduktion och matavfall samt kemikalierester bidra till att ersätta naturgas hos regionala industrier. Gotländska Sudergas är ett annat exempel, som kommer att förse såväl industrier som Gotlandsfärjan med gas. − Vi ser ett fortsatt stort intresse från näringslivet att minska utsläppen och dessutom bidra positivt till Sveriges energiförsörjning och därmed vår civila beredskap, säger Anna-Karin Nyström, chef för Klimatklivet för industri på Naturvårdsverket. Totalt beviljade Klimatklivet bidrag om 5,4 miljarder kronor under 2024, vilket är rekord sedan starten 2015. Totalt har satsningen minskat utsläppen med 798 000 ton koldioxidekvivalenter. Klimatklivet har återigen möjlighet att bevilja projekt som sträcker sig mer än ett år framåt. Under 2024 beviljades 2 miljarder kronor i stöd till biogasproduktion genom Klimatklivet. Investeringarna beräknas producera 2,4 terawattimmar per år vilket motsvarar mer än vad hela Sveriges årliga biogasproduktion idag. Det blir ett viktigt bidrag till den gröna omställningen. Biogasproduktionen fördubblas De fem största biogasinvesteringarna med stöd från Klimatklivet 2024 • Produktion av flytande biogas i Västerlösa, Biokraft Västerlösa AB, Östergötlands län • Biokraft Perstorp biogasanläggning, Biokraft Perstorp AB, Skåne län • Biogasanläggning med gödselretur i Säffle kommun, Biogas Säffle Åmål AB, Värmlands län • Produktionsanläggning för biogas i Dalsland, Redo Biosolutions AB, Västra Götalands län • Biogasanläggning, Västbo Biogas AB, Jönköpings län I mars överlämnade Industrins biogaskommission ”Mer biogas till industrin! Åtgärdspaket för industrins materialomställning och konkurrenskraft”. Avfall Sverige är en av tio aktörer bakom dokumentet.
8 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2025 NYHETER Om livsmedelsavfallet kunde elimineras helt skulle 1,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, eller 142 kg per person, sparas varje år. Det visar en rapport från Naturvårdsverket. Klimatkoll på matavfallet LÄS MER i rapporten Miljöpåverkan av livsmedelsavfall i Sverige, som kan laddas ner från naturvardsverket.se LÄS MER på www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckoroch-farliga-amnen/farligt-gods/lag-forordning-och-foreskrifter/ adr-s/ KÖTT ÄR DET LIVSMEDEL vars livsmedelsavfall orsakar störst klimatpåverkan, i samtliga livsmedelsled i Sverige. Det gäller även om det inte är kött som står för den största mängden avfall. I hushållen är det exempelvis frukt och grönt som står för den klart största mängden avfall. Det slängs tre gånger så mycket frukt och grönt som kött. Ändå har köttet som blir avfall nästan fyra gånger så stor klimatpåverkan, eftersom klimatpåverkan är mycket högre för kött än för andra livsmedel. Köttet orsakar inte bara störst klimatpåverkan utan även störst miljöpåverkan när det gäller övergödning och markanvändning. Däremot har hushållens livsmedelsavfall från frukt och grönt, större påverkan på kategorin vattenanvändningen än kött. Mängden avfall inom EU har ökat sedan 2010, men inte i samma takt som tillväxten i ekonomin. De största minskningarna beror inte på åtgärder för att förebygga avfall, visar en ny rapport från Europeiska miljöbyrån. Farligt gods-reglerna uppdateras vartannat år, och de nya (ADR-S 2025) började gälla från 1 januari 2025 och ska tillämpas fullt ut av alla från 1 juli 2025. EU styr inte mot mindre avfall Nya regler för asbest RAPPORTEN VISAR ATT åtgärderna i ländernas avfallsförebyggande program fortfarande till övervägande del bygger på frivilliga initiativ, avtal och informationskampanjer. Dessa står för drygt 80 procent av alla åtgärder. Det som verkligen resulterat i minskade mängder är dock coronapandemin och klimatpolitiska styrmedel. – Trots att det fortfarande finns en stark koppling mellan avfallsgenerering och ekonomisk tillväxt förblir marknadsbaserade instrument, som till exempel sänkt moms på reparation eller återanvändning, underutnyttjade och står för endast sex procent av de politiska instrumenten. Minskningar av förbränningsavfall har till exempel drivits av klimatpolitik snarare än särskilda åtgärder för att förebygga avfall. Att stärka de ekonomiska incitamenten skulle sannolikt öka effektiviteten i avfallsförebyggande insatser, säger Jurate Miliute-Plepiene, forskare på IVL, som bidragit till utvärderingen. I DE NYA REGLERNA finns nya bestämmelser för asbesttransporter. Visst asbesthaltigt avfall som normalt endast får transporteras förpackat på grund av inandningsrisken, får fortsättningsvis under vissa villkor även transporteras i bulk, till exempel i presenningsförsedd container. Den nya regeln, särbestämmelse 678, ställer krav på hur och vart denna typ av asbestavfall får transporteras. Bland annat får asbestavfallet endast transporteras från den plats det uppkommit till en anläggning för slutligt omhändertagande. Det kan påverka asbesthaltiga avfall som idag samlas in på kommunala återvinningscentraler och avfallsanläggningar och som då kan omfattas av de nya reglerna. – Det klokaste är att involvera sin säkerhetsrådgivare, säger Camilla Nilsson, rådgivare för insamling av farligt avfall på Avfall Sverige. Det går inte att ge något generellt råd, utan man behöver titta sina egna förutsättningar och resurser. 1/4 Annons Flintab Optimera din verksamhet med Flintabs vägningssystem Vi erbjuder marknadens bästa fordonsvågar, system för effektiv vägning och service i toppklass för att säkerställa att din verksamhet alltid är igång. Kontakta oss idag och upptäck varför vi är Nordens ledande aktör! www.flintab.se | info@flintab.se | 036-31 42 00
NYHETER Nr 3 2025 AVFALL OCH MILJÖ | 9 I Sverige slängs årligen 100 000 ton bröd och 80 000 ton fikabröd, där mer än hälften blir svinn redan i bagerier eller butiker – innan det har nått konsumenten. Det framgår av en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Kuusakoski Itad har utvecklat en lösning för insamling av känsligt elavfall. Bromma blev först ut att introducera återtagsboxen Revault på en återvinningscentral. – FÖR FÖRSTA GÅNGEN ser vi att det slängs nästan lika mycket söta bageriprodukter som bröd i Sverige. Det var nytt för oss att hälften av den totala mängden svinn uppstår i bagerier och butiker, och att det rör sig om så pass stora volymer, menar Louise Bartek, doktorand vid SLU. Hon har identifierat flera åtgärder som skulle kunna bidra till minskat svinn och lägre miljöpåverkan från bageriprodukter. Det kan handla om att butiker delar data, så att bagerierna i god tid vet vilka brödsorter som behöver påfyllning. En annan möjlighet är att sätta upp bilder i brödhyllorna för att brödhyllorna alltid ska se välfyllda ut, eller att överskottet säljs till rabatterat pris eller skänks till välgörenhet. En kombination av åtgärder Bröd slängs redan i produktionen har potential att minska svinnet med upp till 30 procent enligt Louise Bartek. – Vi konsumenter behöver absolut bli bättre på att ta hand om det vi köper, men studiens resultat visar tydligt att ansvaret för att minska den totala mängden svinn i allra högsta grad är delat med aktörerna i livsmedelsbranschen. REVAULT SKA ÖKA tillgängligheten för konsumenter att på ett säkert sätt cirkulera använda datorer, telefoner och läsplattor. – Du får instruktioner på plats på displayen för att ta bort låsningar, till exempel Google och iCloud, och göra en fabriksåterställning för att sedan lägga in sin enhet. Därefter väljer man om man vill ha destruktionsintyg mejlat till sig, låser skåpet och enheten blir säkert omhänderSäkrare insamling av elavfall tagen. Vår personal hämtar och tar hand om data på ett säkert sätt, säger Magnus Mattisson, ansvarig för Kuusakoski Recyclings ITAD- verksamhet i Sverige. En undersökning från Recipo, en producentansvarsorganisation för elavfall, visar att mer än två av tre svenskar har två eller fler fungerande mobiltelefoner i hushållet som inte används. I var sjätte hushåll ligger det så många som fem eller fler avlagda telefoner. 22 procent av dem väljer att inte lämna dem till återvinning eller återanvändning av rädsla för att personlig information, som bilder eller mejl, ska hamna i fel händer. Även Recipo har tagit fram ett låst insamlingskärl för elavfall, Secure Collect. En mobiltelefon kan innehålla mellan 40 och 60 olika metaller, många av dem värdefulla och flera så kallade sällsynta jordartsmetaller. Ur en miljon mobiltelefoner går det att återvinna 16 ton koppar, 350 kilo silver och 34 kilo guld, enligt USA:s miljömyndighet. – KONSUMENTMAKTEN ÄR EN stark faktor att räkna med. Och Återvinningskompassen visar att många verkligen vill bidra till en mer hållbar värld. Det är en tydlig signal till producenterna – sätt inte produkter på marknaden som inte kan återvinnas, säger Anna-Carin Gripwall, kommunikationschef på Avfall Sverige. Kännedomen om att vi alla har en skyldighet att källsortera fortsätter att öka. Sedan 2023 har den stigit från 67 till 86 %. Två av tre källsorterar för att bidra till en bättre miljö och en nästan lika hög andel gör det för att det är rätt sak att göra. Fyra av fem anser att det är lätt att veta hur de ska källsortera förpackningar. Förpackningar av flera materialslag är svårast att källsortera. – Folk vet alltså att de ska källsortera och de allra flesta vill göra rätt, ändå är hälften av det som hamnar i restavfallet sådant som skulle kunna bli nytt material eller biogas och biogödsel. Den främsta anledningen till att inte källsortera mer än man redan gör är att man inte alltid tänker på att det är ett avfall som ska källsorteras. Drygt en av fem är missnöjd med den återvinningslösning som de använder för textilavfall. Andra orsaker är att det är för omständligt, att man inte har tillgång till separat insamling och att man inte har plats. – De fysiska förutsättningarna behöver bli bättre. Nu byggs den fastighetsnära insamling av förpackningar ut, men det måste också finnas plats för källsortering inne i bostäderna. Här behövs fler smarta lösningar. Nästan hälften undviker att köpa varor i förpackningar som är svåra att återvinna. Och omkring var tredje undviker att köpa textilier som inte kan bli nya textilier. Det är några resultat från Avfall Sveriges årliga undersökning Återvinningskompassen. Många agerar hållbart
10 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2025 NYHETER Den som promenerar en kilometer längs en vanlig trottoar i en svensk stad skulle i snitt passera 1 300 skräpföremål. Bland annat 636 fimpar, 275 snusprillor och 47 godispapper. DET VISAR DEN årliga Skräprapporten från stiftelsen Håll Sverige Rent. Trots att rökning minskar och fimparna blivit färre i skräpmätningarna, är nikotinskräp fortfarande den största skräpkategorin i svenska stadskärnor. Skräpmätningar i 16 större tätorter under 2024 visar att fimpar utgjorde 49 procent av allt skräp, trots en minskande Skräpigt värre trend. I genomsnitt hittades fortfarande 24 000 fimpar per stadskärna under en dag. Samtidigt fortsätter snusskräpet att öka och utgjorde 21 procent av allt skräp. För första gången har även engångsvejps registrerats i mätningarna, och dessa hittades i 11 av 16 tätorter, med mellan 12 och 113 vejps per stadskärna under en dag. Om vi slår ihop alla tobaks- och nikotinrelaterade produkter står dessa för hela 71 procent av allt skräp. I genomsnitt hittades 50 000 skräp per stadskärna under en dag, och två tredjedelar av detta innehöll plast. Skräp från mat och dryck som intas ”on the go” utgör en tiondel av allt skräp och här är det skräp från godis, glass och snacks som är vanligast. Trots lagstiftning och förbud mot flera engångsprodukter i plast fortsätter vissa av dem att hittas i stora mängder i både stadsmiljö och på stränder. Experter ser det som ett bevis på att det tar innan nya krav ger effekt på nedskräpningen. Den kostnad som kommunerna rapporterat för 2023 uppgick till drygt 504 miljoner kronor. Dock ingår inte kostnader för transport och behandling av skräpet i den summan. LÄS MER i Skräprapporten 2025, som kan laddas ner från hsr.se http://ect2.com/sv/om-oss/ ETT ENKLARE SÄTT ATT SEPARERA PFAS IFRÅN LAKVATTEN PÅ AVFALLSDEPONIER Effektivt • Låg kostnad • Hållbart Tidigare har det varit svårt att avlägsna PFAS-föreningar ifrån smutsigt & komplext vatten. Många organisationer oroar sig för att det kommer att bli för dyrt att filtrera bort PFAS med traditionella metoder. Flockning är ett enklare alternativ som får arbetet gjort på ett tillförlitligt sätt samt till en mycket lägre kostnad. Flockning tar bort upp till 95 % av PFAS och kan även användas för att förbehandla vattnet samt avlägsna tungmetaller och andra föroreningar. För att prata med en av våra PFAS-experter, vänligen skanna QR-koden.
Nr 3 2025 AVFALL OCH MILJÖ | 11 NYHETER AFFÄRSNYTT NYHETER Ny kemisk textilåtervinning Blöt textil identifieras med NIRS Ny i Ulricehamn Max Rademacher tar över som miljö- och avfallschef på Ulricehamns Energi. Han kommer närmast från Ulricehamns kommun, där han varit enhetschef för strategi och utveckling. En av de första stora uppgifterna blir att leda arbetet med att införa fastighetsnära insamling. Alla småhus kommer att få fyrfackskärl för källsortering vid fastigheten, medan flerbostadshus får separata kärl för olika fraktioner. Parallellt satsar Ulricehamn på att utveckla återvinningscentralen med nya byggnader för återbruk, maskinhall och förråd samt en modern omlastningsstation – flera viktiga investeringar för en mer hållbar och effektiv avfallshantering. Max ersätter Marie Ström som gått i pension. Adjö Fortum Recycling, hej NG Nordic I fjol köptes Fortum Recycling & Waste av investeringsbolaget Summa Equity. Nu inkorporeras avfallsbolaget i en av deras koncerner, NG Group, och byter därmed namn. Koncernen har 3 500 anställda och 90 anläggningar i Norge, Sverige, Finland och Danmark där de årligen hanterar 4,4 miljoner ton avfall. DET ÄR EN VATTENBASERAD återvinning, som sägs använda enbart milda kemikalier och dessutom vara energisnål. Till skillnad från många andra tekniker för kemisk textilåtervinning bryter de ner bomullen till åtråvärd nanocellulosa, som pelletteras och kan användas till förpackningar eller blandas i betong. Konstfibern – ofta polyester – bevaras intakt och kan skickas till spinner. En tredje produkt kan också genereras, nanokomposit, som är en blandning av bomull och konstfiber. Den kan bland annat användas som ett förstärkningsmaterial, eller för att formspruta produkter. INITIATIVET SKA MINSKA värdeförlusten av insamlad textil, skapa en säkrare och bättre arbetsmiljö och säkerställa en korrekt materialanalys, vilket är avgörande för effektiv hantering av textilavfall. Det blir en automatiskt process som använder nära-infraröd spektroskopi (NIRS) för att identifiera fuktig textil. Målet är att kunna detektera och sortera ut minst 40 procent av den fuktiga textilen utan manuell hantering. Den nya utrustningen, som är ett analysverktyg av flera för att bygga kvalitetssäkrade och kostnadseffektiva värdekedjor, kommer att installeras i Wargön Innovations test- och demoanläggning för industriell textilsortering, där den kommer att användas i flera innovationsprojekt. Tekniken kommer även att göras tillgänglig för en bredd av aktörer inom den cirkulära textilindustrin och därigenom stärka konkurrenskraften för svenskt näringsliv. Målet är att kunna skala upp verksamheten och starta småskalig produktion i början av 2026. Svenska Cellucircle siktar på att skala upp sin teknik för återvinning av blandtextil. Wargön Innovation har beviljats finansiering från Stiftelsen Svensk Textilforskning för utrustning som automatiskt kan detektera väta i textilsorteringen. Den patenterade tekniken är sprungen ur forskning vid Stockholms universitet. Textilåtervinnare svidar om Halit Kosmaz, som är en av medgrundarna till stockholmsbaserade Cyclothe, kliver nu in som vd för bolaget. Redan i slutet av sommaren planerar de köra igång textilåtervinning i två kommuner. På sikt kommer de att kunna ta emot både hel och trasig textil för sortering med hjälp av AI. SÅ FORT SOM MÖJLIGT” Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris svar på frågan från Svenska Dagbladet om när regeringen planerar införa ett producentansvar för textilavfall.
12 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2025 TEMA BEREDSKAP Smittspridning, bränder och minskad försvarsvilja. Det är några risker vid större avbrott i renhållningen. Med planering ökar chansen att verksamheten kan fortsätta trots störningar. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE Avfallshantering räknas som en samhällsviktig verksamhet. Enligt MSB innebär avbrott i renhållningen flera risker: Hushållsavfall som inte hämtas kan dra till sig skadedjur, farligt avfall som inte tas om hand kan leda till olyckor och skador, och avfall från hälso- och sjukvården kan sprida smitta. Risken för bränder ökar också när större mängder avfall lagras. Dessutom kan avfall som samlas på hög ge bilden av ett samhälle som inte fungerar. Det kan resultera i minskad försvarsvilja, enligt en rapport från beredskapssektorn ”Livsmedelsförsörjning och dricksvatten” där avfallshantering ingår. Offentliga aktörer som kommuner ska enligt lag identifiera vad som är samhällsviktigt på verksamhetsnivå, och identifiera vilka aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet. – Tyvärr följer det inget ansvar, mer än att vi på MSB tycker att man ska säkerställa den samhällsviktiga verksamheten, säger Jan Olof Olsson, handläggare på MSB. ”Anläggningar är prioriterade mål” Kommuners vanliga ansvar för avfall gäller även vid kris eller krig. Å andra sidan står det ingenstans att de ska ha förmåga att klara sådana situationer, enligt Jan Olof Olsson. – Men det går att tolka som att avfallshanteringen ska fortsätta oavsett vad som händer. Underentreprenörer har ingen plikt att fortsätta sin verksamhet i kris eller krig, utan det behöver kommunen säkra upp i upphandling och avtal. Utöver att identifiera samhällsviktig verksamhet så ska kommuner enligt lag göra en risk- och sårbarhetsanalys, en så kallad RSA. – Det ska göras efter varje val. Det finns inga krav på detaljer, utan är upp till kommunen själv, säger Jan Olof Olsson. MSB rekommenderar samhällsviktiga verksamheter att jobba med kontinuitetshantering, alltså planera för att verksamheten ska kunna fortsätta på en tolerabel nivå trots svåra förhållanden. Ett viktigt arbete som lägger grunden för en bra beredskap, menar Staffan Broman som är säkerhetschef på Norrtälje Energi och Norrtälje vatten och avfall. – Vi ser utifrån attackerna som sker i Ukraina att den här typen av samhällsviktiga anläggningar är prioriterade mål. I kontinuitetsarbetet måste vi räkna med att anläggningar blir utslagna, säger Staffan Broman. Avbrott i renhållningen innebär ökad risk för bland annat skadedjur, bränder och smittspridning.
Nr 3 2025 AVFALL OCH MILJÖ | 13 BEREDSKAP TEMA Han är i grunden officer och har jobbat länge i Försvarsmakten, de senaste fem åren med informationssäkerhet och totalförsvarsfrågor på Högkvarteret. I rollen som säkerhetschef ingår såväl fysisk säkerhet som cybersäkerhet och beredskap. Den fysiska säkerheten tillsammans med cyberhotet är de stora utmaningarna, menar Staffan Broman. – Vi kommer från en tid där vi inte hade det här hotet, utan byggde verk och stationer utan krav på bra skalskydd vilket gör det kostnadskrävande att komma ikapp. Då får man ta fram andra lösningar där kameraövervakning kan vara en viktig komponent. Krävs lokal lagring Möjligheterna att transportera avfall kan begränsas vid höjd beredskap eller krig, betonar Staffan Broman, och den insikten behöver finnas med i kontinuitetshanteringen. – Man måste ha en överlagringskapacitet för sopor. Och fråga sig, hur länge kan vi vara utan transporter? Om man ser hur många ton som hela tiden genereras och transporteras inser man att vid en liten störning i transporterna så behövs ganska mycket läggas på lager, säger Staffan Broman. Han tror avfall kommer behöva lagras lokalt. – Det kommer inte finnas möjlighet att köra i den omfattning som görs idag till de få återvinningsanläggningarna vi har. I kontinuitetshanteringen behöver det också finnas en kommunikationsplan, påpekar Staffan Broman, så att medborgarna vet hur de ska hantera sitt avfall. Den frågan blev aktuell hösten 2024, när MSB:s uppdaterade version av broschyren Om krisen eller kriget kommer gavs ut. Rådet att gå på toaletten i plastpåsar om avloppet inte fungerar, och sedan slänga påsen i brännbart eller i containrar som kommunen placerar ut, väckte debatt. Jan-Olof Olsson, handläggare på MSB. Staffan Broman, säkerhetschef på Norrtälje Energi och Norrtälje vatten och avfall. MAN MÅSTE HA EN ÖVERLAGRINGSKAPACITET FÖR SOPOR Staffan Broman, Norrtälje
14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2025 TEMA BEREDSKAP I Norrtälje kommun finns inga anläggningar för energiåtervinning. Man tittar därför på andra möjligheter, om transporter till anläggningar längre bort inte skulle fungera. – Vi tror att komposterbara påsar skulle vara bättre men vi behöver utreda vilken lösning som är bäst för vår kommun, dit har vi inte kommit i beredskapsarbetet ännu. Just att få allt i sluten plastsopsäck tror vi inte är den bästa lösningen, säger Staffan Broman. Eftersom kommunen har så många fritidshus med enskilda avlopp behöver man få invånarna att bidra så mycket som möjligt själva, menar han. Ett sätt vore att fler hade egna latrinkomposter. MSB: Informera medborgarna Jan Olof Olsson på MSB har förståelse för att toalettrådet väckte debatt. – Vårt råd vänder sig till alla i Sverige och vi har inte koll på hur alla VA-system ser ut. Saknar man vatten i systemet eller är beroende av pumpar blir det bekymmer. Då är plastpåsar den säkraste metoden, som skapar ett annat problem som kommunen får ta hand om, säger Jan Olof Olsson. Har kommunen andra, bättre alternativ så ska medborgarna informeras om det, menar han. – Det är fortsatt kommunens ansvar. Det är ett behov som måste hanteras, särskilt i stadsmiljö. Att alla tar en spade och sätter sig i parken är inte heller något bra sätt. Genom att planera för det värsta och arbeta med kontinuitetshantering skapas en viktig mental förberedelse, menar Staffan Broman. – Det finns en gammal militär sägning efter Eisenhower: ”Plans are worthless, but planning is essential”. Planeringen är grunden, för då kan du alltid ta andra vägar eller hantera andra utfall utifrån den. Snart i vanliga villaträdgårdar? A-POS HETER DET frivilliga samarbete mellan privata och offentliga aktörer som Naturvårdsverket nu drar igång. – Syftet med A-POS är att stärka den civila beredskapen inom avfallsområdet genom att utveckla förmåga att utstå hot och risker, motverka sårbarheter, öka kunskapen om samverkande parter och skapa förståelse för olika aktörers roller inom avfallsområdet, säger Pontus Cronholm, beredskapshandläggare vid säkerhetsenheten på Naturvårdsverket. Det har skapats en referensgrupp där bland annat Avfall Sverige ingår. Tanken är att projektet ska byggas ut efter de behov som finns. – Vi vill dela med oss av information, vad som pågår i myndigheterna, och vi vill få in information om vilka utmaningar som finns för aktörerna så att vi tillsammans kan identifiera vad som är viktigt och vad som behöver göras, säger Pontus Cronholm. Stärker beredskap med samverkan Naturvårdsverket startar privat-offentlig samverkan på avfallsområdet, med målet att skapa kontakter och dela information. EU-KOMMISSIONEN lyfter fram avfallshante- ring som en viktig samhällsfunktion i sitt inspel till European Preparedness Union Strategy.
Tackar, tackar! Varsågoda! Läs mer på pantamera.nu Pantrör på populära platser Minska nedskräpningen och öka återvinningen – med en smart, självtömmande lösning. Pantrören ska placeras nära annan förpackningsinsamling, exempelvis vid sopkorgar, på stolpar eller på väggar. Någon lämnar en burk eller flaska i röret och någon annan plockar ut och pantar den. Vi erbjuder er som kommun både pantrör och montering helt gratis, för att stötta er i arbetet med sorteringslösningar på populära platser. Beställ pantrör genom att mejla till kommun@returpack.se – kostnadsfritt för er som kommun
16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2025 TEMA BEREDSKAP När hushållning med resurser blir en del av försvaret I målen för det civila försvaret ingår att säkra viktiga samhällsfunktioner och hålla igång nödvändig försörjning. Nu väcks intresset för cirkulär beredskap som ett sätt att nå dit. TEXT EMMELI NILSSON, FRILANSJOURNALIST Begreppet hållbar beredskap vinner mark hos svenska myndigheter. Det visar en ny rapport av forskare vid Chalmers och Försvarshögskolan: Jakten på hållbar beredskap i svensk livsmedelsförsörjning. Enligt forskarna handlar det om att samhällskriser överlappar och expertis behövs inom både hållbarhet och beredskap. Malin Bristow är utredare i försörjningsberedskap på MSB och arbetar med det som kallas cirkulär försörjningsberedskap. – Det handlar om att kombinera principer i den cirkulära ekonomin med strategier för hur man säkerställer tillgång till nödvändiga resurser för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet. Det är ett sätt att främja försörjningsberedskap kopplat till målet för civilt försvar, samtidigt som vi jobbar för att uppnå ökad global hållbarhet, säger Malin Bristow. Fiskrens blir biogas Utgångspunkten är att undvika avfall genom resursåtervinning och återanvändning, enligt Katrin McCann, hållbarhetsstrateg på MSB. – Poängen är att resurser ska cirkulera för att kontinuerligt ge näring i ett system, och det försörjer samtidigt vissa delar i beredskapssystemet. Det kan handla om olika typer av material men också energi och drivmedelslösningar, säger Katrin McCann. Cirkulär försörjningsberedskap främjar flexibilitet och innovation, menar hon och Malin Bristow. Det finns flera exempel: MSB har finansierat ett projekt där Statens veterinärmedicinska anstalt tillsammans med näringslivet rengjort och återanvänt pipettspetsar i plast som det blev stor brist på under pandemin. – De gjorde en tvättmaskin för spetsarna så att de skulle gå att återanvända, säger Malin Bristow. I Sotenäs symbioscentrum på västkusten görs numera biogas av fiskeindustriernas fiskrens, och gasen och hetvattnet används sedan av fiskeindustrin till både tillagning, rening och Energihamnen i Göteborg är Sveriges största allmänna energihamn. Här transporteras och lagras bland annat bensin och tjockolja. FOTO: PORT OF GOTHENBURG.
Nr 3 2025 AVFALL OCH MILJÖ | 17 BEREDSKAP TEMA uppvärmning av fastigheter. Rötresterna blir gödningsmedel i regionala gårdar. (Läs mer i Avfall och Miljö nr 5 2024.) I Sotenäs finns också en marin återvinningscentral där man jobbar med att omvandla skräp från hav och stränder, inklusive kringdrivande fiskenät och andra fiskeredskap, till nya produkter. – Många kommuner är mitt inne i både ett klimatomställningsarbete och ett beredskapsarbete. Mycket handlar om inköp och att rusta sig för framtiden. Därför måste de hänga ihop, säger Katrin McCann. Vill öka självförsörjning av metaller Ett område där hushållning med resurser blir allt mer avgörande både för klimatomställningen och för att hantera det nya säkerhetsläget är kritiska metaller och mineraler. För att klara den gröna omställningen kommer Europa behöva använda mellan 15 och 60 procent av världens tillgångar av kritiska metaller, enligt en ny studie av forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Uppsala universitet. Forskarna konstaterar att anspråken är ohållbara, och föreslår bland annat återvinning av metaller som en lösning. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, lyfter också den hårdnande konkurrensen om råmaterial i sin rapport Metaller och mineral för en hållbar utveckling och stärkt konkurrenskraft. – Det är mycket viktigt att Sverige snabbt accelererar Europas arbete med att bli mer självförsörjande när det gäller metaller och mineral. Europa är idag alldeles för beroende av ett fåtal bolag och länder utanför EU som kontrollerar mineraltillgångar och värdekedjor, säger Elisabeth Nilsson, IVA-ledamot och ordförande för styrgruppen bakom rapporten, i ett pressmeddelande. ”Lär känna din granne” Varje år används omkring 100 miljarder ton råmaterial i världen. Av det är bara 7,2 procent återvunnet material, enligt IVA, och andelen har minskat globalt sedan 2018. IVA föreslår mer svensk gruvbrytning, men också regeländringar och stimulanser för ökad cirkularitet, och anpassade regelverk för avfallshantering så att återvinningen ökar. Samtidigt visar en ny studie av Mistra Geopolitics att de nordiska länderna, som var bland de första i världen att införa nationella cirkulära strategier, ligger långt under EU-snittet när det gäller cirkulär materialanvändning. De prioriterar sekundär försörjning av metaller i sina strategier, vilket enligt studien gör att andra cirkulära möjligheter marginaliseras. Aktörer inom avfallshantering kan ha en viktig roll i att bygga upp samarbeten för cirkulär försörjningsberedskap, enligt Katrin McCann på MSB. – Till privatpersoner ger vi rådet ”lär känna din granne”. Detsamma gäller här. Som avfallsaktör kan man vara en spindel i nätet. TIPS FÖR CIRKULÄR FÖRSÖRJNINGSBEREDSKAP Lär känna din kommun. Var med på träffar, möt näringslivet och gärna primärprodu- centerna. Fråga er: Vad har vi för material och vad behöver vi inte slänga? Vilka utbyten kan vi ha? Ta hjälp av MSB:s webb och vägledning Planering för försörjning av varor och tjänster om hur man får en bra företagsdialog. Kontakta gärna MSB med frågor eller tips på forsorjningsberedskap@msb.se Var inställd på att det kan uppstå stora störningar i samhället. Vi behöver vara mentalt förberedda. EUROPA ÄR IDAG ALLDELES FÖR BEROENDE AV ETT FÅTAL BOLAG OCH LÄNDER UTANFÖR EU SOM KONTROLLERAR MINERALTILLGÅNGAR OCH VÄRDEKEDJOR” Elisabeth Nilsson, IVA Katrin McCann, hållbarhetsstrateg på MSB. Malin Bristow, utredare i försörjningsberedskap på MSB.
18 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2025 TEMA BEREDSKAP Det skakiga säkerhetsläget är inte det enda som fordrar beredskap. Klimatförändringarna kräver också förberedelser. I Landskrona har man säkrat deponin med diken och vallar. TEXT EMMELI NILSSON, FRILANSJOURNALIST Iaugusti 2021 drabbades Gävleborg och Dalarna av skyfall så kraftiga att de raserade broar, underminerade vägar och skapade stora översvämningar. Kostnaden för översvämningarna i Gävle beräknas till minst 500 miljoner kronor. Och sådana extrema väderhändelser lär bli vanligare framöver. Klimatförändringarna ökar risken för skyfall och översvämningar, samtidigt som vattenbrist kan bli vanligare i södra Sverige. Nederbörden beräknas öka under höst, vinter och vår samtidigt som vädret blir torrare och varmare på sommaren. Stigande havsnivåer leder dessutom till ökad kusterosion i södra Sverige. Ett mer extremt väder drabbar också avfallshanteringen. I januari fick Kungsbacka kommun stänga sina återvinningscentraler för att besökare inte skulle skadas av kringflygande föremål i stormen. Förra året drabbades området norr om Mälardalen av blixthalka, och VafabMiljö som arbetar med avfallshantering och återvinning i Västmanland, Heby och Enköping, fick svårt att komma fram. Lösningen blev att informera kunder via SMS och erbjuda dem möjlighet att lämna mat- och restavfall själva på ett antal platser i området. Deponi precis vid havet Landskrona hör till de kommuner som väntas bli extra utsatta framöver. Alldeles nära havet ligger Lundåkradeponin, som det kommunägda bolaget LSR Landskrona-Svalövs Renhållnings AB, ansvarar för. Stigande hav, stora regnmängder och översvämningar är risker som bolaget behöver ta hänsyn till. Beredd på ett förändrat klimat De befintliga dräneringsledningarna i lakvattendiket, till vänster mot vägen, är placerade på två nivåer för att kunna hantera stigande havsnivåer.
Nr 3 2025 AVFALL OCH MILJÖ | 19 BEREDSKAP TEMA – Området där deponin ligger är låglänt, så om vi har storm och högvatten och det samtidigt kommer stora regnmängder, så samlas vattnet där. Om kommunens dagvattensystem är överfullt så blir det översvämningar, säger Robert Svensson som är vd på LSR. Från 2010 och framåt har man på olika sätt jobbat med att klimatanpassa området, enligt Robert Svensson. 2017– 2018 anlades ett dräneringssystem runt deponin i två nivåer, vilket gör att man kan hantera stigande grundvatten- och havsvattennivåer. Deponin är också omgärdad av ett stort dike, där regnvatten som faller på den sluttäckta deponin samlas och leds till Öresund. – Det är dimensionerat för att klara av stora regnmängder. Deponin är på 34 hektar, så det blir hyggligt stora mängder och krävs ett rejält dike för att inte få vatten som i onödan tränger ner i vårt lakvattensystem eller ut på våra vägar, säger Robert Svensson. Ytterligare en åtgärd som skyddar deponin är att det går en väg runt den, som ligger på olika nivåer. – Det skapar en vall runt hela deponin så att den skyddas. Bra samarbete med kommunen Verksamhetsytorna är redan idag till stor del placerade så högt över havet att de ska klara stigande havsnivåer och högvatten, enligt Robert Svensson, och övriga ytor går att justera. Utöver vägen runt deponin går det också en väg utefter havet som skulle kunna fungera som barriär mot stigande hav om den höjdes. Det skulle gynna hela industriområdet där LSR har sin verksamhet. – Men man behöver givetvis göra motsvarande åtgärder på andra ställen i industriområdet för att det ska fungera, säger Robert Svensson. LSR har också ett verksamhetsområde med bland annat återvinningscentral och omlastningsanläggning för hushållsavfall. Robert Svensson tycker LSR har ett bra samarbete med kommunen kring klimatanpassningar. Tillfartsvägarna till området är ytterligare en fråga att ta tag i framöver – de kan bli översvämmade vid mycket regn. – Där för vi, andra intressenter och Landskrona Stad diskussioner om hur staden kan klimatanpassa det södra industriområdet. Vi har förberett oss hyggligt väl tycker jag. Sedan har vi framgent en klimatanpassningsplan med Landskrona stad, där vi synkar och arbetar tillsammans. Hittills har åtgärderna inte testats på allvar av vädret, enligt Robert Svensson. – Det har absolut varit högt vatten eller mycket nederbörd. Men området ligger än så länge på en sådan nivå att vi inte blivit utsatta för så svåra störningar ännu. Fler råttor i varmare väder Robert Svensson, vd på LSR. DE SENASTE ÅREN har mängden skadedjursangrepp i Sverige ökat. En stor del av ökningen står råttor och möss för. – Det är framför allt våra milda vintrar som gör det mer gynnsamt för skadedjur här. Vi märker det i storstäder, men även på landsbygden, säger Bertil Jansson som är byggtekniker och skadeförebyggare på Länsförsäkringar AB och har en bakgrund som naturskadespecialist. När somrarna förlängs med uppåt ett par månader så gynnar det djuren på flera sätt, enligt Bertil Jansson. Inte minst blir det lättare för dem att få tag på mat. Matrester vid uteserveringar lockar ofta till sig råttor och möss. Det varmare klimatet gör det än viktigare att se till att behållare för sopor och matavfall är ordentligt stängda. Öppna komposter håller på att försvinna, vilket är bra, menar Bertil Jansson. – Det är också viktigt att se till vid hanteringen att det inte spills avfall. Råttor kan ta sig in i fastigheter och orsaka stora skador, exempelvis genom att gnaga på elledningar och orsaka bränder. Det sker också en ökning av råttor och möss som tar sig in i avloppssystem och upp i badrum. För fastighetsägare och kommuner gäller det att skapa bra system för avfall och minska mängden mat för skadedjuren. Fågelfrön är en sådan källa, liksom rester i förpackningar som återvinns. – I utrymmen för återvinning handlar det om att ha städning några gånger om året och att som privatperson se till att ha sköljt ur och inte lämna halvfulla förpackningar, säger Bertil Jansson. Ett varmare klimat leder till fler råttor och möss. Det gör det viktigare att hantera sopor och återvinning rätt, menar experten. FOTO PAULINE HÖGH
20 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2025 TEMA BEREDSKAP FOTO JENNY SVENNÅS-GILLNER Annons 1/4 liggande Presona Det upptrappade säkerhetsläget har gett ökat fokus på inhemsk försörjning. Det gäller även biogas och biogödsel, enligt Maria Westerholm, forskare inom biogasens mikrobiologi på Institutionen för molekylära vetenskaper vid Sveriges lantbruksuniversitet. – Insikten att biogasproduktion inte bara bidrar till en bättre miljö och ökad hållbarhet, utan även stärker försörjningstryggheten för både mat och energi, har fått politikerna att vakna, säger Maria Westerholm. ”Visar hur sårbart systemet är” Maria Westerholm är en av forskarna Inhemsk produktion av biogas och biogödsel kan bli avgörande bidrag till svensk beredskap. Men långsiktigt stöd krävs, menar forskare vid Biogas Solutions Research Center. TEXT EMMELI NILSSON, FRILANSJOURNALIST Forskare: kan rädda kritiska industrier Svensk biogas i Biogas Solutions Research Center, BSRC, ett nationellt kompetenscentrum vid Linköpings universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet som kopplar samman företag och forskare inom biogas. Hon och andra forskare i BSRC har gett ut en policy brief (kan laddas ner från slu.se) där de framhåller att biogas kan bli en viktig del av ökad svensk självförsörjning. Idag produceras 2,3 terawattimmar biogas i Sverige, men nästan det dubbla används eftersom vi också importerar biogas. Genom ökad sortering av livsmedelsavfall och nya organiska avfallsströmmar skulle produktionen kunna öka rejält, enligt forskarna. Sverige har potential att hållbart producera tio terawattimmar, vilket bör vara ett nationellt mål till 2030, rekommenderar de i sin policy brief. – I energimängd kommer biogas bara vara en bit i pusslet. Men den kan fylla Maria Westerholm.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=