Nr 3 2025 AVFALL OCH MILJÖ | 19 BEREDSKAP TEMA – Området där deponin ligger är låglänt, så om vi har storm och högvatten och det samtidigt kommer stora regnmängder, så samlas vattnet där. Om kommunens dagvattensystem är överfullt så blir det översvämningar, säger Robert Svensson som är vd på LSR. Från 2010 och framåt har man på olika sätt jobbat med att klimatanpassa området, enligt Robert Svensson. 2017– 2018 anlades ett dräneringssystem runt deponin i två nivåer, vilket gör att man kan hantera stigande grundvatten- och havsvattennivåer. Deponin är också omgärdad av ett stort dike, där regnvatten som faller på den sluttäckta deponin samlas och leds till Öresund. – Det är dimensionerat för att klara av stora regnmängder. Deponin är på 34 hektar, så det blir hyggligt stora mängder och krävs ett rejält dike för att inte få vatten som i onödan tränger ner i vårt lakvattensystem eller ut på våra vägar, säger Robert Svensson. Ytterligare en åtgärd som skyddar deponin är att det går en väg runt den, som ligger på olika nivåer. – Det skapar en vall runt hela deponin så att den skyddas. Bra samarbete med kommunen Verksamhetsytorna är redan idag till stor del placerade så högt över havet att de ska klara stigande havsnivåer och högvatten, enligt Robert Svensson, och övriga ytor går att justera. Utöver vägen runt deponin går det också en väg utefter havet som skulle kunna fungera som barriär mot stigande hav om den höjdes. Det skulle gynna hela industriområdet där LSR har sin verksamhet. – Men man behöver givetvis göra motsvarande åtgärder på andra ställen i industriområdet för att det ska fungera, säger Robert Svensson. LSR har också ett verksamhetsområde med bland annat återvinningscentral och omlastningsanläggning för hushållsavfall. Robert Svensson tycker LSR har ett bra samarbete med kommunen kring klimatanpassningar. Tillfartsvägarna till området är ytterligare en fråga att ta tag i framöver – de kan bli översvämmade vid mycket regn. – Där för vi, andra intressenter och Landskrona Stad diskussioner om hur staden kan klimatanpassa det södra industriområdet. Vi har förberett oss hyggligt väl tycker jag. Sedan har vi framgent en klimatanpassningsplan med Landskrona stad, där vi synkar och arbetar tillsammans. Hittills har åtgärderna inte testats på allvar av vädret, enligt Robert Svensson. – Det har absolut varit högt vatten eller mycket nederbörd. Men området ligger än så länge på en sådan nivå att vi inte blivit utsatta för så svåra störningar ännu. Fler råttor i varmare väder Robert Svensson, vd på LSR. DE SENASTE ÅREN har mängden skadedjursangrepp i Sverige ökat. En stor del av ökningen står råttor och möss för. – Det är framför allt våra milda vintrar som gör det mer gynnsamt för skadedjur här. Vi märker det i storstäder, men även på landsbygden, säger Bertil Jansson som är byggtekniker och skadeförebyggare på Länsförsäkringar AB och har en bakgrund som naturskadespecialist. När somrarna förlängs med uppåt ett par månader så gynnar det djuren på flera sätt, enligt Bertil Jansson. Inte minst blir det lättare för dem att få tag på mat. Matrester vid uteserveringar lockar ofta till sig råttor och möss. Det varmare klimatet gör det än viktigare att se till att behållare för sopor och matavfall är ordentligt stängda. Öppna komposter håller på att försvinna, vilket är bra, menar Bertil Jansson. – Det är också viktigt att se till vid hanteringen att det inte spills avfall. Råttor kan ta sig in i fastigheter och orsaka stora skador, exempelvis genom att gnaga på elledningar och orsaka bränder. Det sker också en ökning av råttor och möss som tar sig in i avloppssystem och upp i badrum. För fastighetsägare och kommuner gäller det att skapa bra system för avfall och minska mängden mat för skadedjuren. Fågelfrön är en sådan källa, liksom rester i förpackningar som återvinns. – I utrymmen för återvinning handlar det om att ha städning några gånger om året och att som privatperson se till att ha sköljt ur och inte lämna halvfulla förpackningar, säger Bertil Jansson. Ett varmare klimat leder till fler råttor och möss. Det gör det viktigare att hantera sopor och återvinning rätt, menar experten. FOTO PAULINE HÖGH
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=