Nr 3 2025 AVFALL OCH MILJÖ | 23 BEREDSKAP TEMA VÄRLDENS STÖRSTA VÄRMELAGER Mälarenergis kraftvärmeverk i Västerås producerar energi till både el och fjärrvärme. Med hjälp av det nya värmelagret kan överskottsvärme från sommarens fjärrvärmeproduktion nu lagras, vilket möjliggör ökad elproduktion även vid kallt väder. Bergrummet under Västerås är 300 000 kubikmeter stort och kan lagra 13 GWh fjärrvärme vid fullt nyttjande. De fossila koldioxidutsläppen beräknas på grund av lagret minska med 1 600 ton per år. Källa: Mälarenergi VÄRMELAGRING OCH VÄRMEBEREDSKAP PÅ FRAMMARSCH • Forskningsprojektet Nepp (North Euro- pean Energy Perspectives Project) förutspår fler svenska investeringar i värmelagring fram till 2035, först i södra Sverige och senare i landets norra delar. • I Energimyndighetens fjärr- och kraftvärmestrategi från december 2023 finns tre förslag om värmeberedskap. Det mest prioriterade är bränsleberedskap, som myndigheten vill ska vara en kombination av beredskapslager och ökad produktionsförmåga av inhemska bränslen. • Sundsvall Energi bygger ut tre gamla oljebergrum på vardera 100 000 kubikmeter till ett stort värmelager. Där räknar man med att kunna lagra mellan 13–15 GWh värme från energibolagets avfallspanna. • Sommaren 2024 började Vanda Energi i Finland gräva ut fyra underjordiska vattenbassänger. Där ska över en miljon kubikmeter vatten kunna lagra uppemot 90 GWh värmeenergi. Lagret planeras vara i drift 2028. • Lagring av el i form av batteriparker har fått stort genomslag de senaste åren. Nu börjar batteriparker också användas vid anläggningar för energiåtervinning. I Sverige har satsningar gjorts av bland annat Nybro Energi, Härjeåns i Sveg och Mälarenergi. Men enligt branschorganisationen Energiföretagen är det hundra gånger billigare att lagra värme än el. – En riktigt kall vinterdag prioriterar vi alltid värmeleveranserna och drar ner elproduktionen. Nu kan vi ligga kvar längre med elproduktionen genom att ta hjälp av värmelagret. Det finns hela tiden med i den dagliga produktionsplaneringen, säger Ove Fredriksson. Flera fördelar i kristider Värmelagringen i bergrummen har flera fördelar ur beredskapssynpunkt, menar Ove Fredriksson. – Vi blir bättre på att tåla störningar. Sommartid kan vi förse Västerås och Surahammar med fjärrvärme i två veckor om det finns el. Vintertid kortare, förstås. Och rent fysiskt ligger lagret skyddat. Att lagret värms genom energiåtervinning av avfall är också en fördel i beredskapstider. – Att vi tar restprodukter från samhället gör att prima biobränslen, olja eller kol istället kan användas till exempelvis transporter och industrier, och det är bra att det inte byggs upp deponier av avfall i kristider. Värmelagret är det största i världen, så vitt Ove Fredriksson och Mälarenergi vet. Det har fått massiv uppmärksamhet utomlands, där fjärrvärme och kraftvärme är ganska ovanligt. Ett annat skäl till uppmärksamheten tror Ove Fredriksson är energikrisen som utlöstes av Rysslands storskaliga invasion av Ukraina 2022, och att det är en del i arbetet med att minska klimatpåverkan. – Man ser hur fjärrvärmen kan vara en del av beredskapen genom användning av inhemska bränslen som avfall och biobränsle. I november visade Mälarenergis Ove Fredriksson runt Miljöpartiets ena språkrör Amanda Lind i bergrummet. FOTO JENNY HOLMBERG
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=