28 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2025 PROFIL Du har ett fantastisk CV. Vilka är dina främsta egenskaper och erfarenheter som du tar med dig in i den här rollen? – Jag har alltid jobbat väldigt mycket med systemperspektiv. Man ska söka synergier mellan olika frågor snarare än att per automatik se det som konflikter. Det har jag väldigt starkt från min bakgrund inom FN. – Det finns målkonflikter, men genom samverkan med dialog kan man ofta hitta gemensamma lösningar som är bättre för helheten, snarare än att man försöker tillgodose varje enskilt intresse. – Sedan har jag väldigt stor respekt för expertisen inom alla de olika områden som Naturvårdsverket representerar. Så jag hoppas att min delegerande ledarstil kan passa bra på Naturvårdsverket. Vilka är de största utmaningarna som du ser inom avfall och resurshantering? – Sverige har ju svårt att klara flera mål inom avfallsområdet, det gäller ju både inom EU och de nationella målen. Det handlar om hur vi kan öka takten och vilken roll olika nyckelaktörer kan spela. Det är ju en utmaning i sig själv att den här frågan ligger på väldigt många aktörer. – Det handlar också om att förstå uppströmsperspektivet, hur kan man minska på avfallsströmmarna genom bättre planering och design, förändrade konsumtionsmönster och den typen av frågor. Vilken avfallsfråga pratas det för lite om? – Naturresursfrågor har rent generellt hamnat i skymundan. Nu har det börjat komma tillbaka, inte minst på grund av att man faktiskt ser det mer som en strategisk fråga utifrån ett beredskaps- och säkerhetsperspektiv – inte minst för kritiska råmaterial, men även vatten och mark. Förståelsen för hela den här ganska komplexa naturresursproblematiken har stärkts och spiller också över på diskussionen om avfallsfrågor och en cirkulär ekonomi. – Jag ser därför en positiv förändring mot återbruk, istället för att bygga nytt kan man renovera, göra produkter lättare att reparera, återanvända och återvinna. Men vi ser ju inte samma globala strukturerade diskussion som inom klimatfrågan eller frågan om biodiversitet där det till exempel finns konventioner. Det tror jag kan komma att behövas framöver, för naturresursfrågor kommer verkligen att påverka vår utveckling såväl i Sverige som inom EU och globalt. Om tio, femton år, vilken roll kommer Naturvårdsverket då att ha? – Det kommer alltid behövas tydliga planer och vägledningar, det vill säga klassiskt myndighetsarbete och myndighetsstöd. Men om man tittar på vårt uppdrag så ska vi också verka för en samhällsekonomisk effektiv omställning till en cirkulär ekonomi. Det här med livscykelperspektiv, att man jobbar mycket mer med allt från produktdesign till konsumtionsmönster och resursflöden, tror jag kommer vara väldigt, väldigt viktigt. – Gröna lösningar, det kommer vara ett växande område för oss att följa på olika sätt. Vi ska ställa om till en grön och resurseffektiv ekonomi vilket kommer att innebära andra typer av resursflöden. Finns det områden inom avfallspolitiken där du ser behov av skärpta regler eller helt nya styrmedel? – Ja, men det tror jag absolut att det kan behövas. Vi skulle vilja se en fördjupad analys av vilka kombinationer av incitament och åtgärder som behövs högre upp i kedjan för att använda våra resurser mer effektivt. Johan Kuylenstierna nämner den pågående resan uppåt i avfallshierarkin och vägar för att säkra strategiska resurser. I februari tillträdde han som generaldirektör för Naturvårdsverket. Han har tidigare varit vd på Stockholm Environment Institute, arbetat inom FN med internationellt utvecklingssamarbete, varit ordförande i Klimatpolitiska rådet samt styrelseledamot i bland annat Sveaskog, och han är hedersdoktor vid Stockholms universitet. Bland annat. Men hur kommer han att påverka avfallsfrågorna? TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO ELISABETH OHLSSON NATURRESURSFRÅGOR KOMMER VERKLIGEN ATT PÅVERKA VÅR UTVECKLING” Ny på jobbet: Johan Kuylenstierna GD, Naturvårdsverket Johan Kuylenstierna efterträder Björn Risinger.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=