Så boostas biogasen Bättre beredskap Solenergi från lakvattnet Hon frälste hemtjänsten Britter fixar förbränningen www.avfallsverige.se TEMA BIOKOL: Han styr Sveriges första batchpanna #4/2025 Branschtidning från Avfall Sverige
Hållbara och innovativa avfallsbehållare • Tillverkad av återvunnen plast i en av Europas mest avancerade fabriker • Extremt tillförlitlig i alla lägen, oavsett om det gäller kommunal eller industriell användning • Konstruerad och tillverkad enligt: DIN EN: ISO 9001:2015, ISO 14001:2015. EN 840 & RAL Lär känna Craemer bättre – kontakta oss så berättar vi mer: info@craemer.com | +46 760 16 96 95 www.craemer.com MGB-Definition: MGB står för det tyska ordet "Müllgroßbehälter" och kan översättas som "Avfallsbehållare". MGBneo 140L MGBneo 360L / 370L MGBneo 240L MGBneo4 660L MGBneo 180L / 190L Stort utbud av extrautrustning • Hjul: 200, 250, 300 mm • Saloon Lid med sidhängda lock • Lock öppningsbart från båda sidor • Lock med ljudisolerande pluggar • Glas- eller pappersöppningar • Olika låstyper
Nr 4 2025 AVFALL OCH MILJÖ | 3 AVFALL OCH MILJÖ är Sveriges enda renodlade avfallstidning. I snart 40 år har vi har skrivit om avfallshantering. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Många artiklar skrivs av branschens egna experter. Därför är det inte så konstigt att mer än 96 procent av våra läsare säger sig ha nytta av tidningen i sitt arbete. Avfall och Miljö ges ut av Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. Innehåll Upphandla rätt kompetens............................. 33 Stöd för rapportering av farligt avfall. ........................................................................ 34 Sopsnillen: pedaltunnan..................................... 35 De skapade återbrukad kontorsoas. .......................................................................... 36 På besök i verkligheten. ....................................... 38 Jorden runt.......................................................................... 39 Britterna satsar på energiåtervinning. ....................................................... 40 AVFALL SVERIGE. ............................................... 42 NOTISER............................................................................ 46 Enklare reparera med ny märkning....... 12 Tre dödsfall i sommar............................................. 12 Så boostas biogasen................................................ 13 Årets innovatör............................................................... 14 Affärsnytt............................................................................... 14 TEMA BIOKOL........................................................... 16 AKTUELLT Årsmötet om bättre beredskap. ................. 26 Rekordmånga utställare...................................... 28 Tips för bättre FNI...................................................... 30 Här flyter solcellerna på lakvatten.......... 31 Hon fick hemtjänsten att sortera. ............ 32 LEDARE. ...................................................................................5 NYHETER Fängelse i Think Pink-fallet. .................................6 Flera ändringar i lagstiftningen........................7 Kristianstad bäst igen. ................................................8 Cirkulära ekonomin tar form...............................8 Avfallstrenden åt rätt håll.................................. 10 Plast 1: låg återvinning......................................... 10 Plast 2: hälsofarligt. .................................................. 10 Plast 3: rekord för förpackningar. ............ 11 Plast 4: globala förhandlingarna............... 11 Plast 5: vägen till klimatneutralitet........ 11 Vill ha rättvis hållbarhet....................................... 12 6 22 28 36 20 16 24 #4/2025 40
Duo Select med Flip Lid är lösningen för effektiv, ergonomisk och användarvänlig insamling nära fastigheten. www.pwsab.se Din expert på avfallslösningar Pålitligt. Hållbart. Enkelt. Källsortering som funkar – varje gång. AWS Flex – en flexibel markbehållare med smart design och enkel tömning. www.pwsab.se Din expert på avfallslösningar Pålitligt. Hållbart. Enkelt. Källsortering som funkar – varje gång. AWS Flex – en flexibel markbehållare med smart design och enkel tömning.
TEXT TONY CLARK, VD AVFALL SVERIGE FOTO ANDREAS OFFESSON Nr 4 2025 AVFALL OCH MILJÖ | 5 LEDARE Bättre kan vi! FN:S SAMTAL I Genève slutade i stor besvikelse. Det är oerhört tragiskt att vi inte gick i mål med förhandlingarna om att stoppa plastföroreningarna. Världen behöver ett globalt bindande avtal. FÖR PLASTEN FINNS överallt – i Antarktis, i våra hav och i våra kroppar. Nya rön visar att återvunnen polyeten innehåller 80 olika ämnen som påverkar det marina livet negativt. Och mängden plast väntas trefaldigas till mer än en miljard ton per år till 2035. Hälften av det som produceras blir engångsplast; ett material med potential att användas under många år har ofta bara en livslängd på några dagar eller minuter innan det slängs. Men plasten finns där för evigt. REKORDMÅNGA LOBBYISTER VAR på plats i Genève, de flesta gick den petrokemiska industrins och oljenationernas ärenden. De pekar mot avfallssektorn för en lösning på plastproblematiken. Att de inte bjuder in branschen till samtal är kanske inte så konstigt, eftersom intresset för att använda det återvunna materialet i produktionen är svalt. Oljan är för billig. VI MÅSTE ÄNDÅ vara hoppfulla! De flesta länder är trots allt villiga att agera. Framtida samtal i FN:s regi kan nå längre. Och det finns de som visar att förändring är möjligt. Colombia har exempelvis redan tagit stora steg i rätt riktning och Kina har lyfts fram som ett möjligt draglok för den nödvändiga omställningen. EU:S RÄTTSAKT FÖR cirkulär ekonomi, CEA, kan bli en viktig dellösning för Europa. Ett av dess mål är att minska mängden plast och dess miljöeffekt. I höst finns möjlighet för alla som vill att lämna synpunkter på den – gör gärna det! ETT PRODUCENTANSVAR FÖR all plast som sätts på marknaden skulle kunna bli ett kraftfullt instrument för att fasa ut onödig plast och ge återvinningen bättre förutsättningar. Här kan den svenska regeringen gå i bräschen genom att visa världen att det är möjligt att tämja plasttillverkarna. DET FINNS FLER positiva signaler, bland annat i avfallsstatistiken. Under 2024 ökade de insamlade mängderna grovplast för återvinning med 24 procent. Även konsumenterna kan vara en maktfaktor; inom ramarna för EU-projektet Baltiplast genomför den ideella organisationen Sveriges Konsumenter en kampanj där hushållen får hjälp att minska konsumtionen av onödig plast. Kunskap har förflyttat berg förr. TILLSAMMANS KAN VI också minska plasten till förbränning. Avfall Sverige höjer klimatambitionerna och bjuder in hela värdekedjan, från industri till politik, att ta ansvar. Vi vill göra samhället mer resurseffektivt, fånga in den fossila koldioxid som ändå uppstår och skapa en svensk framgång för fossilfri energiåtervinning. Läs mer om det på sidan 33. JAG HOPPAS ATT plast blir en valfråga 2026! REDAKTÖR KARIN JÖNSSON UTGIVNINGSDATUM 16 september 2025 OMSLAGSBILD Camilla Malmgren UTGIVARE Avfall Sverige, Baltzarsgatan 25, 211 36 Malmö Tel: 040-35 66 00 Hemsida: www.avfallsverige.se ANSVARIG UTGIVARE Tony Clark, vd I REDAKTIONEN Karin Jönsson, redaktör Tel: 040-35 66 17 E-post: karin.jonsson@avfallsverige.se Anna-Carin Gripwall Tel: 040-35 66 08 E-post: anna-carin.gripwall@avfallsverige.se PRENUMERATION Tina Svensson E-post: tina.svensson@avfallsverige.se PRENUMERATIONSPRISER Medlemmar i Avfall Sverige 525 kr/år. Icke medlemmar 650 kr/år plus moms. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Rose-Marie Nordqvist, grafisk formgivare Kreativ Reklam E-post: rose-marie@kreativreklam.se ANNONSFÖRSÄLJNING Stefan Grevle Mobil: 073-518 18 20 E-post: stefan.g@tabloid.se ANNONSMATERIAL Digitalt: Högupplöst PDF eller EPS-fil med bifogade typsnitt och utskrift i färg resp. svart-vitt. Utfallande annons ska ha 5 mm skärsmån och skärmarkeringar. För övrigt material kontakta tryckeriet. TEKNISKA DATA Offset-tryck. Format 215x280 mm. Raster 300 linjer/tum. TRYCK Exakta Print AB, Malmö Avfall och Miljö trycks på Arctic Volume, ett papper som uppfyller miljömässiga krav. REDAKTIONELLT MATERIAL Signerad artikel står för författarens räkning. Endast om så anges är den att anse som ett ställningstagande av Avfall Sverige. ISSN 2001-4775, Årgång 40. Har du frågor eller kommentarer kring innehållet i Avfall och Miljö? Kontakta redaktören karin.jonsson@ avfallsverige.se SVANENMÄRKET Miljömärkt trycksak 3041 0196
6 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2025 NYHETER Domen i Sveriges största miljöbrottmål kom i juni. Den har överklagats, men fallet har ändå fått effekt i form av förändringar som ska stoppa illegal avfallshantering. Avfall Sverige ser positivt på att domen tydligt markerar att miljöbrott får kännbara rättsliga påföljder. Det är ett viktigt steg mot att återupprätta tilliten till systemet och visar att brott mot miljön tas på allvar. Flera dömda till fängelse i Think Pink-fallet ”Bra markering” Avfall Sverige kommenterar: I domen skriver Södertörns Tingsrätt: ”Med hänsyn till bland annat de stora riskerna med verksamheten, att det varit frågan om ett hänsynslöst och vilseledande agerande och att det rört sig om en systematisk och organiserad brottslighet, ska vart och ett av de brott som de huvudtilltalade har gjort sig skyldiga till rubriceras som grovt miljöbrott respektive medhjälp till detta.” – Bland de som döms till fängelse finns såväl chefer och anställda som avfallsmäklare, fastighetsägare och en konsult. Domen är unik genom att den visar att även de som inte räknas som verksamhetsutövare kan dömas för miljöbrott. Miljökonsulten, som enligt domen fått verksamheten att framstå som seriös, finns bland de huvudåtalade. Det är bra att det förtydligas att även konsulter kan ha ett straffrättsligt ansvar. För att vårt tillitsbaserade kontrollsystem ska fungera är det helt nödvändigt att myndigheterna kan lita på konsulterna, säger Andrea Hjärne, senior miljöjurist på Avfall Sverige. Kommuner kan agera Kommunerna kan ta en mer aktiv roll för att stoppa oseriösa verksamheter, menar Andrea Hjärne: – Det finns en okunskap kring de kommunala tillsynsmyndigheternas möjligheter att agera inom sitt tillsynsansvar. Många tror exempelvis att det inte är tillåtet för dem att ta egna prover, utan tror att det måste vara den som tillsynas som ansvarar för provtagningen och står för finansieringen, men det stämmer inte. – En viktig nyhet i den nationella tillsynsstrategin handlar just om att utveckla tillsynsmyndigheternas generella förmåga att bedriva tillsyn. I strategin finns två fokusområden som handlar om detta: Ny inom tillsyn och Planera och genomföra inspektioner. Det är mycket välkommet med en sådan kompetenshöjning och samordning av de många självständiga Tingsrätten konstaterar att avfall har transporterats runt mellan koncernens olika anläggningar, i stället för att avsättas på ett lagligt sätt, vilket i vissa fall medfört mycket stora risker för människor och miljö. Fem personer med koppling till Think Pink döms för grovt miljöbrott till mellan två och sex års fängelse. Fem av de dömda ska tillsammans betala sammanlagt cirka en kvarts miljard kronor i skadestånd till bland kommuner och drabbade fastighetsägare. Fyra får också näringsförbud. Ytterligare fem personer döms för miljöbrott av normalgraden, varav två döms till fängelse och tre till villkorlig dom och böter. En av de elva åtalade frikänns från samtliga åtalspunkter. Förre vd:n Fariba Vancor, som tidigare hette Bella Nilsson, förnekar brott. Hon har – liksom flera av de andra dömda och även åklagaren – överklagat domen. Agerar för minskad brottslighet Trots att domen inte vunnit laga kraft har händelserna kring Think Pink och liknande fall medfört statliga åtgärder. Think Pink är det största miljöbrottmål som hittills har prövats av svensk domstol. Rättegången pågick i 84 dagar. En av de huvudåtalade är vd:n Fariba Vancor. FOTO JONAS EKSTRÖMER/TT FOTO ALEX LJUNGDAHL/TT FOTO ANDERS WIKLUND/TT
Nr 4 2025 AVFALL OCH MILJÖ | 7 NYHETER tillsynsmyndigheterna som finns på miljöbalksområdet. Två av de prioriterade tillsynsområdena är dessutom Upptäcka illegal avfallshantering samt tillsynen över Bygg- och rivningsavfall. – Europol ser avfallsbrottslighet som en av de mest lukrativa verksamheterna som årligen omsätter miljardbelopp i euro. Trots skärpt miljölagstiftning ökar vinsterna för den organiserade brottsligheten. Ju svårare och dyrare det blir att göra sig med avfall på ett legalt sätt, desto mer lönsamt för de som inte respekterar lagen. Och desto viktigare blir det att tillsynsmyndigheterna ligger före – inte efter – brottslingarna, säger Andrea Hjärne. Regeringen beslutade i juni att tillstånd kommer att krävas för att lagra stora mängder bygg- och rivningsavfall och de brännbara rester som blir över då metallskrot, från främst bilar, återvinns. Detta ska ersätta den anmälningsplikt som gäller i dag. Mängden avfall som får lagras utan tillstånd sänks också från 10 000 ton till 1 000 ton avfall. Vidare kan kommunerna numera kräva en ekonomisk säkerhet från den som avser att lagra avfall redan i en anmälningspliktig verksamhet, för att säkerställa att det finns medel, till exempel om företaget går i konkurs. Naturvårdsverket har fått extra medel för att vägleda tillsynsmyndigheterna om hur lagstiftningen kan nyttjas på bästa sätt. En rad myndigheter har under ledning av Naturvårdsverket också fått i uppgift att utveckla det myndighetsgemensamma arbetet mot avfallsbrottslighet. Flera tillsynsinsatser har redan genomförts, och fler planeras. Fortsättning följer Förutom att domen är överklagad, är fler rättegångar att vänta i fallet Think Pink. Flera av personerna är åtalade för ekonomisk brottslighet kopplad till avfallsverksamheten. Den rättegången förväntas starta i höst. Det är också troligt att det väcks enskilda stämningar om skadestånd. Regeringen har beslutat om flera förändringar av avfallslagstiftningen. Bland annat förenklas textilinsamlingen, kraven kring fastighetsnära insamling förtydligas och producenterna tvingas ta emot utsorterade förpackningar gratis. Grönt ljus för trasiga strumpor i soppåsen Detta är det första av flera reformpaket, baserade på utredningen om ökad materialåtervinning som presenterades i februari. Här ingår bland annat: • Enhetliga krav på och undantag från fastighetsnära insamling av restavfall, livsmedels- eller köksavfall och förpackningsavfall införs. • Ökad servicegrad för insamlingen av annat avfall genom att till exempel använda mobila återvinningscentraler. • Verksamheter som i samband med en yrkesmässig sortering av restavfall får en avfallsström, som till övervägande del består av förpackningsavfall, ska få lämna avfallet kostnadsfritt till en producentansvarsorganisation. Samtidigt ges Naturvårdsverket i uppdrag att utreda om det ska vara kostnadsfritt eller inte på sikt. • Krav på ytterligare industriell sortering av förpackningsavfall och skrymmande avfall för att främja materialåtervinning om det är miljömässigt motiverat. • Undantag för vissa textilier från kravet på separat insamling. • Ett förtydligande om att utsortering av bygg- och rivningsavfall ska göras på den plats där avfallet uppkom. • Målet om förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall införs i avfallsförordningen och Naturvårdsverket får ett tydligare uppföljningsansvar av målet. • Ett uppdrag till Naturvårdsverket om att lämna förslag om hur insamlingen av förpackningsavfall kan samordnas med insamlingen av annat avfall och fördelning av kostnader mellan aktörer. – Det är flera mycket välkomna förändringar som regeringen nu beslutat om. Att viss textil från den 1 oktober får läggas i restavfallet underlättar för både kommuner och ideella aktörer, eftersom det idag saknas kapacitet att återvinna det, säger Tony Clark, vd för Avfall Sverige. – Detta och flera av de övriga beslut som regeringen nu fattat kring avfallslagstiftningen gäller frågor där Avfall Sverige påpekat behov av förändringar. Vi hoppas att de enhetliga kraven kring fastighetsnära insamling och nya dispenser ska göra det möjligt att anpassa framför allt förpackningsinsamlingen efter de villkor som finns i respektive kommun.
8 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2025 NYHETER För andra året i rad har Kristianstad utsetts till Årets avfallskommun. Låga mängder avfall, hög återvinning och nöjda kunder har lett dem till topplaceringen. Kommissionen har nu öppnat konsultationsprocessen för en ny rättsakt om cirkulär ekonomi, CEA, som ska presenteras mot slutet av 2026. Den ska likt ett svärdshugg bidra till att lösa många problem: ekonomin, konkurrenskraften, säkerheten – och miljön. Kristianstad leder väg mot hållbarhet EU:s cirkulära ekonomi tar form Kristianstadborna sorterar ut hälften av sitt avfall för återvinning, en bra bit bättre än snittet för hela landet som ligger på 40 procent. Och totalt sett slänger de 62 kilo mindre avfall. Även mängden restavfall, som går till energiåtervinning, har successivt minskat och låg 2024 på 122 kilo per person, vilket är långt under genomsnittet i Sverige på 143 kilo. – Kristianstad har haft fastighetsnära förpackningsinsamling under många år, det har bidragit till en hög återvinningsgrad av hushållsavfallet. Men de har också väldigt bra värden i allt från miljöpåverkan till kundnöjdhet. Kristianstad visar att det Den nya rättsakten ska påskynda omställningen till en mer cirkulär ekonomi och öka EU:s ekonomiska säkerhet, resiliens, konkurrenskraft och utfasning av fossila bränslen. Det ses också som ett sätt att hantera klimatfrågan. Målet för den nya lagstiftningen är att EU ska bli världsledande inom den cirkulära ekonomin senast 2030. Dessutom ska andelen cirkulära varor inom EU fördubblas, idag ligger den på 11,8 procent. går att vässa avfallshanteringen och att få med invånarna på banan, det är en inspirationskälla för hela landet, säger Jenny Westin, senior rådgivare på Avfall Sverige. – Så kul att våra satsningar ger utdelning, är så tacksam för det fina arbete alla kristianstadsbor och min personal gör varje dag, säger Johan Karlsvärd, vd för Kristianstad Renhållnings AB. Nyckeln till vår framgång har varit bygga en god företagskultur, skapa balans i ekonomin, investera i nya sorteringslösningar och samverka med medborgare och näringsliv. Vi har också valt att fokusera mycket på kommunikation och miljöpedagogik för – Graden av cirkularitet i EU är alldeles för låg och vi förlorar enorma ekonomiska värden genom värdefulla resurser som inte återvinns eller återbrukas. Idag hindrar ofta medlemsstaternas olika tillämpning av EU-regler utvecklingen mot en fungerande inre marknad för återvinning av värdefulla resurser från avfall. Därför behöver vi harmoniserade regler på EU-nivå som säkerställer lika villkor för avfallshantering och återvinning inom den att tidigt kunna så ett frö hos kommande generationer. Vi lovar att fortsätta sikta högt. Kommande år ska vi öka fokuset på att trappa upp återanvändningen i kommunen och därmed bli ännu bättre. Priset utdelades vid Avfall Sveriges årsmöte. inre marknaden. Utöver det måste också system för producentansvar utvidgas till att omfatta fler produkter, säger Avfall Sveriges EU-expert Minna Gillberg. Till att börja med kommer åtgärderna att inriktas på elavfall, som är den snabbast växande avfallsströmmen, men där bara 40 procent materialåtervinns idag. Befintliga regler ska göras enklare och mer ändamålsenliga. Kommissionen föreslår även inrättandet av ”Trans-Regional Circularity Hubs” som ska främja ”smart specialisering och stordriftsfördelar för återvinning av avfallsflöden.” Dessa hubbar ska identifiera strategiska projekt, baserade på förslag från grupper av medlemsstater och/eller industriella aktörer. Utöver det väntas kommissionen föreslå en kombination av insatser för att främja den inre marknaden för avfall, returråvaror och deras användning i produkter. Såväl utbud som efterfrågan på sådana hållbara alternativ ska stimuleras. Detta kan bland annat omfatta reformer av kriterierna för när avfall upphör att vara avfall, förenkling, digitalisering och utvidgning av systemet för utökat producentansvar samt obligatoriska kriterier för offentlig upphandling. VD Johan Karlsvärd tar emot priset tillsammans med styrelseordföranden Ulf Börkell och vice ordförande Lars Olsson.
Nu när den fastighetsnära insamlingen införs är det läge att berätta för kommuninvånarna att det är skillnad på att panta och återvinna. Risken är nämligen att burkar och PET-flaskor hamnar i återvinningen istället för där de hör hemma, i pantautomaten. Men låt oss ta det från början. Pantsystemet är ett eget slutet kretslopp och om panten hamnar fel, dvs i plast- eller metallåtervinningen, försvinner materialet ur kretsloppet och ny råvara behöver användas för att tillverka nya burkar och flaskor. Det kräver mer energi, släpper ut mer koldioxid och förbrukar mer naturresurser, jämfört med om flask- eller burkmaterialet kan återvinnas. Igen och igen och igen… Därför är det viktigt att hushållen fortsätter lämna sin pant i pantautomaten. Här kan vi hjälpas åt, så att rätt blir rätt. Vi har tagit fram ett informationsmaterial som du enkelt och kostnadsfritt kan använda i kommunikationen kring fastighetsnära insamling till kommuninvånarna. Här finns texter, bilder och filmer som du kan använda i alla era kanaler. Beställ material här pantamera.nu/FNI eller genom att scanna QR-koden. Panta inte här! Ibland blir det fel när man gör rätt
10 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2025 NYHETER 5 kilo mindre avfall per person och år, det visar Avfall Sverige sammanställning av mängden hushållsavfall för 2024. Samtidigt ökar mängderna matavfall och grovplast som återvinns. Nästan 1,1 miljoner ton plast sattes på marknaden i Sverige under 2023, men bara 141 000 ton material återvanns, visar Naturvårdsverkets statistik. En enda pellet av återvunnen plast kan innehålla över 80 olika kemikalier, som kan påverka hormoner och ämnesomsättningen i marint liv, visar en studie från Göteborgs universitet. Glädjande budskap: Avfallstrenden pekar neråt – och uppåt Bara 13% av plasten återvinns Återvunnen plast kan bli en hälsofara – Vi har fått en lite mer hållbar avfallshantering, konstaterar Jenny Westin, senior rådgivare på Avfall Sverige. 2024 års siffror visar att den nedåtgående trenden för mängden hushållsavfall fortsätter. Det syns tydligast i minskade mängder som förbränns genom energiåtervinning, totalt 74 000 ton mindre jämfört med 2023. Att allt färre läser papperstidningar visar sig också i statistiken. Totalt sett syns en liten minskning i andelen materialåtervunnet avfall, men det misstänks bero på administrativa Jämfört med 2020, då mängden uppgick till 1,3 miljoner ton, har plastmängderna minskat något. Det är dock en okänd mängd plast som inte fångas i dagens statistik. Den största mängden plast återfinns i förpackningar av olika slag. Det sattes cirka 307 000 ton plast i förpackningar på marknaden under 2023. Inom byggsektorn gjorde man av med 247 000 ton plast, och för fordon och däck gick det åt 114 000 ton respektive 54 000 ton plast. Totalt eldades det upp cirka 1,2 miljoner ton plast i Sverige under 2023, varav cirka 477 000 ton var importerat plastavfall. I studien lät forskare återvunnen polyetylenplast ligga i vatten i 48 timmar. Därefter exponerades yngel av zebrafisk för vattnet i fem dagar. Experimentet visar att genuttrycket i ynglen ökade i samband med fettomsättning och regleringar av hormoner. – Dessa korta utlaknings- och exponeringstider är ännu en indikator på de risker som kemikalier i plast utgör för levande organismer, säger Azora König Kardgar, huvudförfattare och forskare i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet. De plastpellets som användes kom från olika delar av världen. När de studerades närmare identifierades bland annat UV- stabilisatorer och mjukgörare, men även kemikalier som inte använts i tillverkningen av plasten, inklusive bekämpningsmedel, läkemedel och biocider. De kan ha förorenat plasten under dess användningstid. förändringar i hur statistiken rapporteras. Men några avfallsslag visar på motsatt utveckling, bland annat grovplast, som idag samlas in separat i 159 kommuner: – Allt fler kommuner satsar på separat insamling av grovplast, det vill säga plast som inte är förpackningar. Under 2024 ökade mängderna med 19 procent, och på två år har de ökat med 55 procent. Det är också mer gipsavfall och planglas, till exempel fönsterglas, som går till materialåtervinning. – Och mängden matavfall som sorteras för att bli biogas och biogödsel har ökat med 8 procent sedan 2023. Den obligatoriska utsorteringen som började gälla 2024 har alltså gett resultat. I 284 kommuner finns idag möjlighet att lämna sitt matavfall till återvinning, så utbyggnaden har gått fort, säger Jenny Westin. LÄS MER i Svensk Avfallshantering 2024, som kan laddas ner från avfallsverige.se LÄS ARTIKELN Effects of leachates from black recycled polyethylene plastics … på sciencedirect.com – Vår studie visar tydligt på behovet av att ta itu med giftiga kemikalier i plastmaterial och plastprodukter under hela deras livscykel, säger professor Bethanie Carney Almroth. Vi kan inte producera och använda återvunnen plast på ett säkert sätt om vi inte kan spåra kemikalierna genom hela produktions-, användnings- och avfallsfasen.
Nr 4 2025 AVFALL OCH MILJÖ | 11 NYHETER Senast 2045 ska energiåtervinning av avfall vara klimatneutral, samtidigt ökar plastkonsumtionen. Avfall Sveriges nya ståndpunkter visar hur vi kan nå målet: genom att angripa roten till problemet. Svensk Plaståtervinning noterar ett rekord i sin återvinning för 2024. 95 länder kräver ett bindande globalt avtal för att minska plastproduktionen och förbjuda skadliga kemikalier. 33 åtgärder för att kunna sluta elda fossil plast Mer plastförpackningar återvinns De kräver mindre mängd och renare plast Fem avgörande spår för omställningen har identifierats: • Plasten måste bli cirkulär • CCUS (kolavskiljning för användning eller lagring) för avfallsförbränning • Cirkulär omställning på övriga områden • Avfallsbranschens egna klimatåtaganden • Företag som går före – Med de förslag och åtgärder som nu föreslås stakar vi ut en väg mot det systemskifte som krävs för att nå en koldioxidneutral energiåtervinning och därmed bidra till Sveriges och EU:s klimatmål, säger Katarina Sundberg, samhällspolitisk rådgivare på Avfall Sverige. Avfallssektorn står för sju procent av Sveriges klimatutsläpp, nästan uteslutande på grund av plast som förbränns, och utvecklingen går åt helt fel håll. – Lösningen ligger inte i att hantera konsekvenserna och vi behöver sätta tryck på regeringen att skyndsamt genomföra nödvändiga åtgärder. Förutom att förändra produktionen är det uppenbart att CCUS också kommer att vara helt avgörande om vi ska kunna ha en hållbar avfallshantering under de kommande decennierna. Åtgärder längs hela kedjan Bland de 33 åtgärder som föreslås finns färre engångsförpackningar i plast, krav på att använda återvunnen plast vid produktion, ökad tillsyn av plast i verksamhetsavfall, stöd för CCUS från avfallsförbränning och en nationell handlingsplan för cirkulära affärsmodeller. Dessutom höjs avfallsbranschens egna klimatambitioner. – Ingen enskild åtgärd kan lösa problemet, men tillsammans kan vi skapa en realistisk väg framåt. Avfall Sverige och våra medlemmar är redo att göra vår del och vi höjer nu våra klimatambitioner. Vi bjuder in aktörer i hela värdekedjan – från industri och näringsliv till riksdag och regering – att kavla upp ärmarna och genomföra 33 åtgärder för att minska behovet av att elda plast. Alla måste ta ansvar för att genomföra nödvändiga åtgärder i sin del av värdekedjan, säger Katarina Sundberg. Det första hela verksamhetsåret för anläggning Site Zero i Motala återvanns över 30 000 ton plastförpackningar – en ökning med 20 procent jämfört med föregående år. 42,2 procent av alla plastförpackningar som kom till anläggningen blev återvunnen råvara, och över 80 procent av det som återvanns blev nya plastförpackningar eller andra högkvalitativa plastprodukter. Men Sverige riskerar ändå att missa återvinningsmålen. – Enligt våra beräkningar är det bara 30 procent av de plastförpackningar som kommer ut på den svenska marknaden som faktiskt källsorteras av konsumenten. Resten slängs direkt i restavfallet. Och då går det garanterat till förbränning. De här 70 procenten som konsumenterna inte källsorterar medför ett lika stort klimatavtryck som hela Sveriges inrikesflyg, säger Svensk Plaståtervinnings vd Mattias Philipsson till tv4. Åtta av tio plastförpackningar som källsorteras av svenska konsumenter kommer till Svensk Plaståtervinnings anläggning i Motala, PET-flaskor undantaget. Här tas även plastförpackningar från Finland och Norge emot. Sommarens FN-konferens i Nice skulle handla om havet, men plasten blev en stor fråga. Något avtal blev det inte, men uppmaningen från de 95 länderna ska ses som ett inlägg inför kommande förhandlingar, där länder med stora olje- och petrokemikalie-industrier vill fokusera på avfallshanteringen för att lösa plastproblematiken. – Plast är ett av de största miljöproblemen i haven, och spridningen i miljön måste minska. Vi kan inte fortsätta att förorena våra hav, vår mark och våra floder med plastavfall, sade Sveriges EU-kommissionär med ansvar för miljöfrågor, Jessica Roswall, till Sveriges Radio. Planen är att förhandlingarna ska avslutas under året. STÅNDPUNKTERNA FÖR ENERGIÅTERVINNING bygger på existerande ståndpunkter från 2019. Ståndpunkterna har tagits fram med stöd av en styrgrupp och under våren 2025 har det hållits avstämningar med flera av Avfall Sveriges grupper inom energiåtervinning. Så många arbetsplatser anger att de inte sorterar matavfall separat, trots att det sedan 2024 är krav på det. Källa: Tidningen Arbetsliv 42%
12 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2025 NYHETER Den som köper en smart telefon eller surfplatta ska enligt beslut från EU-kommissionen informeras om hur enkel den är att laga. EU-märkning ska guida till reparerbart Den nya märkningen blir en del av energimärkningen och visas liksom den i en skala från A till E. Den förväntas stimulera till ökad efterfrågan på mer reparerbara produkter, vilket år 2030 kan ge en besparing om 20 miljarder euro för konsumenterna, och 0,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter för klimatet. Årets konsumtionsrapport från Science Park Borås visar vad konsumenter i fyra europeiska länder verkligen tycker om framtidens hållbara samhällen. Många är positiva till hållbara lösningar – men bara om de upplevs som rättvisa, begripliga och frivilliga. Det har varit en svart sommar för avfallshanteringen, där både anställda och privatpersoner har mist livet. Européer väljer rättvis hållbarhet Tre tragiska dödsfall i sommar Över två tusen personer i Frankrike, Tyskland, Spanien och Polen har tillfrågats I april blev en kvinna i 75-årsåldern påkörd av en sopbil utanför Helsingborg. Några veckor senare kom beskedet att hon inte klarat sig. Enligt Polisen skedde olyckan i samband med hämtning vid flerbostadshus, då sopbilen backade. En renhållningsarbetare omkom i maj, i samband med sophämtning i Tierps kommun. Tidningen Arbetet uppger att hon stått bak på sopbilen mellan två stopp, men ramlat av och skadat huvudet. Trots transport med ambulanshelikopter kunde hennes liv inte räddas. Och i juli klämdes en tonårspojke vid Häruddens avfallsanläggning utanför Norrköping till döds i ett traktorekipage. Han fördes i personbil för att möta upp ambulansen, men senare på dagen meddelades att han avlidit. om hur de ser på framtidens konsumtion. Stödet är starkt för scenarier som bygger på återanvändning, lokal produktion och ekonomiska incitament för att göra rätt val. Men när hållbarhet kopplas till förlorad äganderätt, övervakning eller exklusiva lösningar för rika, sjunker stödet kraftigt. Fyra saker sticker ut: • Priset är viktigt, men även faktorer som hälsa och giftfrihet. • De föredrar belöningar framför kontroll. • Att hyra allt i stället för att äga väcker oro, en vill inte förlora rätten att äga sina egna saker. • Hållbarhet måste vara för alla. Om miljövänliga val blir en statusmarkör för de rikaste, riskerar omställningen att tappa stöd. cellwood.se Söker ni lösningar för ren slurry och förbättrad driftsekonomi för er biogasanläggning? HighDensity Cleaner för effektiv tungfasav- skiljning 23057 Cellwood High density.indd 1 2023-11-28 13:52 LÄS MER i rapporten Four Nations, Twelve Tomorrows, som kan laddas ner från issu.com
Produktionen av biogas kan öka med 60 procent genom att den koldioxid som finns på biogasanläggningar tas tillvara i ytterligare processteg, så kallad metanisering. Det visar ett forskningsprojekt som IVL Svenska Miljöinstitutet genomfört. Metanisering kan ge mer biogas – Det här är ett sätt för biogasanläggningar att utnyttja sina befintliga råvaror i större utsträckning och på så sätt öka sin produktion, säger Desirée Grahn, biogasexpert och en av projektledarna på IVL. Koldioxid som bildas i biogasprocessen släpps idag ut i atmosfären utan att nyttiggöras. Om man istället låter den reagera med vätgas kan man få mer biogas från samma mängd substrat. Tekniken kallas metanisering och kan göras på flera olika sätt. I det aktuella projektet, som har finansierats av Ingvar Kamprads stiftelse, har IVL tillsammans med företaget Renewtec studerat olika tekniker. Resultatet visar att om metanisering skulle etableras på alla existerande och planerade biogasanläggningar i Sverige (med en storlek på minst 40 GWh årlig produktion) så skulle den årliga produktionen av biogas öka med cirka 2 200 GWh. Nationellt sett motsvarar det nästan en fördubbling. – Det här visar vilken potential det finns att öka biogasproduktionen i Sverige, utan att ta större mängder organiska material i anspråk. Metanisering kan vara en viktig pusselbit i omställningen till ett mer fossilfritt, resurseffektivt och motståndskraftigt samhälle, säger Ali Hedayati, vätgasexpert och en av projektledarna på IVL. LÄS MER i sammanfattningen Mer biogas – så kan koldioxiden på biogasanläggningar användas, som kan laddas ner från ivl.se Metanisering kan öka mängden biogas utifrån den befintliga mängden organiskt material. NYHETER
SRV internrekryterar Håkan Robinsson har utsetts till ny vd för SRV återvinning AB. Han har sedan februari 2025 varit tillförordnad vd och dessförinnan bolagets chef för ekonomi, inköp och IT. – Jag känner stor ödmjukhet inför uppdraget att leda SRV:s verksamhet. Vi har ett viktigt samhällsuppdrag att leverera effektiv insamling, transport och behandling av avfall för våra kunder och ägare, säger Håkan Robinson. Han ersätter Mette Holst. NYHETER AFFÄRSNYTT 14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2025 Göran och Lotta tilldelas innovationspriset då de har visat på nya innovativa sätt att arbeta med avfallshanteringen genom ”Avfallskompassen”. Den erbjuder handfast hjälp till fastighetsägare, som guidas till bättre avfallshantering och ökad återvinning bland annat genom fysiska besök, utbildning, checklistor, informationsunderlag, tips på bättre sorteringsmöjligheter i bostaden samt specialanpassade inkastluckor med tillhörande dekaler. De har lyckats synliggöra restavfallet på ett kommunikativt och roligt sätt genom att placera dessa kärl längst in i miljörummen, halvt dolda bakom ett draperi. Genom att döpa om det till ”latavfall” har de lyckats få stor uppmärksamhet och skapa engagemang kring en fråga som brukar vara svår att kommunicera. Det har skapat delaktighet i de pågående positiva förändringarna och gjort att de boende känner ägandeskap för sitt miljörum. – Det känns fantastiskt att få det här priset. Det är ett kvitto på att vårt arbete gör skillnad – inte bara lokalt, utan även som inspiration för andra kommuner, säger Göran Svensson. – En innovation kan ibland bara vara något så enkelt som att med små medel förändra ett arbetssätt som skapar mervärde för fastighetsägare, samtidigt som det får god effekt på miljön, säger Lotta Lewis-Jonsson. Priset delades ut i samband med Avfall Sveriges årsmöte. Vinnare av Avfall Sveriges nyinstiftade Innovationspris är kollegorna Göran Svensson och Lotta Lewis-Jonsson på NSR AB. De är årets innovatör Göran Svensson och Lotta Lewis-Jonsson. Ny vd i Sigtuna Linda Åmand kommer att tillträda posten som verkställande direktör för Sigtuna Vatten & Renhållning AB, SIVAB, från och med den 6 oktober. Linda kommer närmast från uppdraget som produktionschef på Käppalaverket. Hon är civilingenjör och teknologie doktor, och har tidigare arbetat som bland annat gruppchef hos IVL Svenska Miljöinstitutet. Förre vd, Johan Stock, är idag vd för infrastrukturbolaget Söderhamn Nära. Ökrab lämnar över till Sysav Hösten 2026 tar Sysav över ansvaret för avfallshanteringen från Österlens kommunala renhållnings AB. Bolaget kan komma att säljas eller användas för andra ändamål, meddelar Jeanette Ovesson, kommunstyrelseordförande i Simrishamn, som äger bolaget tillsammans med Tomelilla. FOTO RIKKARD HÄGGBOM Biogasjätte har kört igång I maj invigdes Gasums nya anläggning i Götene. Den ska producera 120 GWh flytande biogas årligen, vilket gör den till en av Sveriges största. Insatsvaran är 400 000 ton gödsel och annat jordbruksavfall. Skånskt bolag byter vd Linda Waltersson blir ny vd för Östra Göinge Renhållnings AB, Ögrab. Hon är civilekonom med en gedigen erfarenhet av återvinningsbranschen. Idag är hon inköpschef på Stena Aluminium i Älmhult och har tidigare arbetet på Invacare och Autoliv. – Ögrab är ett välskött bolag med starkt hållbarhetsfokus och jag ser fram emot att tillsammans med styrelsen och medarbetarna fortsätta Ögrabs resa mot en mer hållbar framtid till nytta för alla invånare och verksamheter i Osby och Östra Göinge kommuner, säger Linda Waltersson. Hon ersätter Per Erlandsson, som går i pension under hösten. Byggstart för Stockholms CCS I juni togs det första spadtaget hos Stockholm Exergi för det som ska bli en av världens största anläggningar för infångning och lagring av koldioxid. ”Ett spadtag för framtiden, klimatet och kommande generationer” stod det på spadarna. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokthari höll i en av dem.
Nr 4 2025 AVFALL OCH MILJÖ | 15 AFFÄRSNYTT Han går från avfall till energi Bollnäs Energis nye vd heter Jan Jogell. Han kommer från från vd-posten på Sundbybergs Avfall och Vatten, och har även tidigare arbetat mycket med förändrings- och utvecklingsarbete. – Jag är givetvis väldigt glad och ödmjuk inför den här möjligheten att få verka inom en spännande och för miljön viktig verksamhet och dessutom i detta vackra landskap, säger Jan Jogell som även tidigare tillbringat nästan all sin lediga tid i Hälsingland. Han ersätter Thomas Andersson som idag är interim vd för Österlens kraft i Simrishamn. Ny chef i Karlstad Patrik Andersson har tagit över som affärsområdeschef för återvinning på Karlstad Energi. Han har tidigare haft chefsposter inom kommunens teknik- och fastighetsförvaltning, men också arbetat i livsmedelssektorn. Ledarskapsfrågor och service ligger honom varmt om hjärtat. – Samtidigt som vi bygger robusthet och struktur behöver jag sätta mig in i hur branschen fungerar och lära mig mer om avfall. Jag ser även fram emot att delta och bygga nätverk där vi kan hjälpa och stötta varandra, kommenterar han sin nya tjänst. Förra avfallschefen Malin Pettersson är idag Entreprenadchef Design & Build på konsultföretaget Envidan. FOTO MARTINA WÄRENFELDT Han tar över SSAM Södra Smålands avfall och miljö, SSAM, har fått en ny vd i Mats Lundmark. Han kommer närmast från en vd-tjänst på Almi Företagspartner Kronoberg. – Uppdraget som vd för SSAM innebär för mig både ett stort ansvar och en viktig möjlighet – att bidra till samhällsnytta och göra verklig skillnad för miljön. Jag ser fram emot att, tillsammans med alla medarbetare och i nära samarbete med våra ägarkommuner, fortsätta utveckla ett hållbart och effektivt samhällsuppdrag med kvalitet och ansvar i centrum, säger Mats Lundmark. Han ersätter Florim Albborns. Dalarna rekryterar från NPA Ulrika Eliason är ny chef för återvinningstjänster på Vamas, Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB. Hon kommer från en tjänst som gruppchef på Näringslivets Producentansvar, NPA, och har tidigare arbetat vid Svenskt Vatten och El-Kretsen. – Det ska bli så roligt att få ta sig an hela avfallsområdet och bli en del av den kommunala avfallsgemenskapen, säger Ulrika Eliason. Hon efterträder Jens Wendt, numera produktchef på Skanska. Ny direktör i Göteborg Den 1 oktober tillträder Emma Hansryd som direktör för Kretslopp och Vatten i Göteborg. Hon har arbetat med avfalls-, vatten- och avloppsfrågor hela sitt yrkesliv, både i Herrljunga och Göteborg. – Jag känner också en trygghet i den kompetens och det engagemang som finns på kretslopp och vatten, säger Emma Hansryd. – In i uppdraget tar jag med mig att jag är engagerad, bra på att lyssna och lugn. Hon ersätter Marianne Erlandsson, som går i pension. Renhållare byter vd Ludger Schmuck är ny vd för det norrländska renhållningsbolaget Allmiljö. Han kommer närmast från Schenker, där han ansvarat för distriktet Norr- och Västerbotten. Han ersätter Stefan Johansson, som stannar kvar som vd för ägarbolaget Kaj Johansson Gruppen. NSR säljer sin biogasverksamhet Det nordiska energibolaget Gasum tar över biogasanläggningen i Helsingborg. Det står klart sedan nuvarande ägaren NSR sålt 100 procent av sina aktier. – Eftersom vi redan är majoritetsägare i uppgraderingsverksamheten är det naturligt att ta över även rågasproduktionen. Det gör det möjligt för oss att optimera anläggningen och fullt ut utnyttja dess kapacitet. Vi ser fram emot att utveckla verksamheten vidare tillsammans med den kompetenta personalen på plats, säger Mika Wiljanen, vd på Gasum.
16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2025 NTEYMHAETER BIOKOL Telge Återvinning var först i Sverige med att skaffa en batchpanna för pyrolysering av trädgårdsavfall. Trots utmaningar är man nöjd med satsningen, som ger högkvalitativt biokol. TEXT EMMELI NILSSON, FRILANSJOURNALIST FOTO TELGE AB, CAMILLA MALMGREN/ EMMELI NILSSON Strax utanför Södertälje ligger Tveta återvinningscentral. 2021 skaffade Telge Återvinning hit en pyrolyspanna för biokol som var den första av sitt slag i Sverige: En batchpanna från Australien. Nu produceras biokol av trädgårdsavfall som kommuninvånarna lämnar in. Biokolet kan de sedan köpa och använda för att förbättra jorden i sina planteringar. Trädgårdsavfallet lastas i burar och ställs in i två gröna containrar, sammankopplade med en plåttunnel. I den ena torkas avfallet, i den andra sker pyrolyseringen. – Överskottsvärme från brännaren används till torken. Att torka tar lika lång tid som att bränna, fem timmar för de lättare materialen och 20 timmar för de tyngre, säger Christoffer Segerström, enhetschef för behandling och produktion på Telge Återvinning. Laddas med näring Christoffer Segerström öppnar luckan till pannan, som just nu inte är igång. Inuti ser det sotigt ut och luktar brandrök. – Det blir tätt här inne. Trädgårdsavfallet får inte brinna upp, då får du bara ut aska. När det är klart så sprutar det vatten, sedan stoppar vi ner kolet i vattenbad, säger Christoffer Segerström. Pannan startas på HVO, förnybar eldningsolja. Det går åt ungefär 200 liter för varje batch. – Men vi undersöker om vi skulle kunna använda deponigas. Pannan går varm hos Södertäljes pionjärer Mario Fischer är en stor biokolsentusiast även på fritiden. Att tillsätta laddad biokol i jorden gör att det krävs mindre av både bevattning och gödsling, menar han. ”Men det ska vara tio procent biokol i jorden, inte för mycket. Då blir det övergödning.”
Nr 4 2025 AVFALL OCH MILJÖ | 17 NYHETER BIOKOL TEMA Pannan värms upp i fyra steg tills den är runt 500 grader, därefter körs den på vedens egen energi. Det gäller att få så hög temperatur som möjligt med så låg syretillförsel som möjligt. Idag finns det två batchpannor i Sverige, enligt Christoffer Segerström. Kontinuerliga pannor, där man kör med pellets hela tiden, finns det däremot fler av. Intill pyrolysanläggningen står ett par stora plastdunkar. Där ligger biokol som laddas med näring genom att stå och dra i en lösning med vatten och näringsämnen i två veckor. ”Blev kanonjord” I en liten kontorsbyggnad en bit bort sitter Mario Fischer, drifttekniker för sorteringsverket och biokolsanläggningen. Härifrån kan han styra och övervaka pyrolysanläggningen digitalt. Att pannan var unik i Sverige när Telge skaffade den innebar vissa svårigheter, berättar han – inte minst när det behövdes reservdelar. – Det har blivit lite lättare, men man får jaga. När jag förklarat för svenska företag har vi hittat alternativprodukter som inte riktigt är samma, men fyller samma funktion. Normalt körs pannan dagligen måndag till torsdag. Varje fredag gör Mario Fischer underhåll. – När den går som den ska så ska det inte ryka om skorstenen. Vi ska inte släppa ut en massa partiklar, och vi hamnar alltid väl under gränsvärdena. Biokolet har EBC-klassificeringen Agro Organic, vilket betyder att den får användas i odlingar. Både Mario Fischer och Christoffer Segerström tycker batchpannan är bra jämfört med alternativen. Den är flexibel och kräver inte en viss storlek på materialet, samtidigt som det blir stora mängder biokol av bra kvalitet. Men den är arbetsintensiv. Korgarna måste lastas rätt och lika, och allt behöver vara helt torrt. Att skapa kostnadseffektivitet är en annan utmaning. Biokolen härifrån är efterfrågad, enligt Mario Fischer. Den köps av såväl kommuner som företag i trakten. Framöver är tanken att Södertälje kommun ska använda den i stadsodlingar. – Vi har börjat blanda biokolet i jord, och gjorde ett test med vår egen kompost. I vanliga fall tar det ungefär två år tills allt är helt förmultnat, men med biokol tog det ett och ett halvt år. Det blev kanonjord, säger Mario Fischer. Intresset för Telges biokolsanläggning har varit stort sedan start, enligt Christoffer Segerström. ”Jag har tagit hit en massa studiebesök från både företag och kommuner.” Biokolet blir poröst, med tydliga årsringar synliga i bitarna. TELGES BIOKOLRESA Start: 2019 fick Telge stöd från Klimatklivet för att köpa en biokolsanläggning. Anläggningen kom i bruk 2021. Råvara: Trädgårdsavfall. Anläggningen: En batchpanna från Australien av fabrikatet Earth Systems. Ris, gren och grov ved lastas i burar som ställs in i pannan. Ungefär 35 kubikmeter biomassa körs per batch. Beroende på om det är ris och gren eller stock och stubb ger det mellan tre och åtta kubikmeter färdigt biokol per batch. Investeringskostnad: 13 miljoner kronor i total investering, varav Klimatklivet har bidragit med 4,5 miljoner kronor. Kolsänka: 2024 fakturerades 550 kubikmeter biokol, motsvarande ungefär 140 ton. Det ger en kolsänka på omkring 414 ton. EBC European Biochar Certificate, EBC, är ett certifieringssystem som garanterar kvaliteten och hållbarheten hos biokol. Klassificeringen Agro Organic innebär att biokolet uppfyller så höga krav på produktionsprocess och slutprodukt att den får användas i odlingsjord.
18 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2025 NTEYMHAETER BIOKOL Så kan biokol reducera gifter i jord Tusentals jordar i Sverige är förorenade, och många lämnas obrukade eller läggs på deponi. Ny forskning visar att biokol kan användas för att återställa dem. TEXT EMMELI NILSSON, FRILANSJOURNALIST På 50- och 60-talet användes insektsgiftet DDT för att bekämpa skadedjur på bland annat skogsplantskolor och handelsträdgårdar. 1969 förbjöd Sverige användningen, men fortfarande är en mängd områden i landet förorenade. Småkryp som daggmaskar tar upp giftet, och när de sedan äts av andra djur ackumuleras giftet i näringskedjan. Nu har forskare på Chalmers under ett treårigt försök testat biokol för att minska miljöriskerna med DDT-förorenad jord. – Det vanliga sättet att hantera förorenade områden är att gräva bort jorden och behandla den på en anläggning, eller bara lägga den på deponi. Sedan fyller man på med ren frisk jord, säger Paul Drenning, postdoc vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers och försteförfattare till en nyligen publicerad studie. Halverat upptag av DDT Det finns omkring 90 000 potentiellt DDT-förorenade områden i Sverige. Större delen är lågt eller måttligt förorenade. Men jordarna kan i grunden vara bra och det bästa vore att bevara dem, menar Paul Drenning. – Man kan nästan aldrig återskapa ekosystemet som tagits bort. Med biokol kan man åstadkomma flera olika mål, det är en multifunktionell lösning. Chalmersforskarna delade in jord på en DDT-förorenad tidigare skogsplantskola i olika delar. Hälften av jorden blandades med biokol, hälften gjorde det inte. När forskarna efter tre år gjorde mätningar kunde de se att mängden DDT som daggmaskar tog upp ur jorden hade minskat med i snitt 50 procent i de områden där jorden blandats med biokol. De testade också en ny metod med att mäta en indikator för hur mycket biotillgänglig DDT som finns i det så kallade porvattnet, i jordars porer, och som organismer sedan kan ta upp. – Vi såg att när man blandar in biokol minskar den lösa DDT:n nästan direkt med mellan 40 och 60 procent. Om vi minskar mängden DDT i porvattnet så minskas upptaget i bland annat daggmaskar, vilket i sin tur kan minska ackumulationen i näringskedjan, säger Paul Drenning. Nu ska forskarna fortsätta göra mätningar varje år. De tror att effekten av biokolet kommer hålla i sig under lång Anja Enell, SGI. Paul Drenning, Chalmers. BIOKOL Biokol är kol som tillverkas genom pyrolys, där organiskt avfall hettas upp till 500 – 1000 grader utan syre. Det gör att materialet sönderfaller utan att förbrännas. Kvar blir biokol, gaser och vätskor. Kolet kan användas för att förbättra strukturen i odlingsjord, där det binder näringsämnen och ökar den vattenhållande förmågan. Det binder då också koldioxid i jorden i hundratals, kanske tusentals år, och fungerar alltså som kolsänka. Genom att pyrolysera avfall till biokol minskar också mängden avfall som behöver deponeras eller gå till energiåtervinning.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=