Textilansvar på plats 2028 Urin nästa FNI-fraktion? Ny ”avfallsbörs” kör igång Lean lyfte Lidköping Energi Höga mål för juicekartong www.avfallsverige.se TEMA PFAS: Evighetskemikalien ska regleras bort #5/2025 Branschtidning från Avfall Sverige
Hållbara och innovativa avfallsbehållare • Tillverkad av återvunnen plast i en av Europas mest avancerade fabriker • Extremt tillförlitlig i alla lägen, oavsett om det gäller kommunal eller industriell användning • Konstruerad och tillverkad enligt: DIN EN: ISO 9001:2015, ISO 14001:2015. EN 840 & RAL Lär känna Craemer bättre – kontakta oss så berättar vi mer: info@craemer.com | +46 760 16 96 95 www.craemer.com MGB-Definition: MGB står för det tyska ordet "Müllgroßbehälter" och kan översättas som "Avfallsbehållare". MGBneo 140L MGBneo 360L / 370L MGBneo 240L MGBneo4 660L MGBneo 180L / 190L Stort utbud av extrautrustning • Hjul: 200, 250, 300 mm • Saloon Lid med sidhängda lock • Lock öppningsbart från båda sidor • Lock med ljudisolerande pluggar • Glas- eller pappersöppningar • Olika låstyper
Nr 5 2025 AVFALL OCH MILJÖ | 3 AVFALL OCH MILJÖ är Sveriges enda renodlade avfallstidning. I snart 40 år har vi har skrivit om avfallshantering. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Många artiklar skrivs av branschens egna experter. Därför är det inte så konstigt att mer än 96 procent av våra läsare säger sig ha nytta av tidningen i sitt arbete. Avfall och Miljö ges ut av Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. Innehåll Lean bra medicin för Lidköping. ................ 32 ”Juicekartongen lätt att återvinna”. ..... 34 Impregnerat behöver bättre lösningar................................................................................. 35 Uppdaterat stöd för avfallsplanering. ............................................................ 36 Fråga juristen: Kan vi blanda?...................... 37 Jorden runt.......................................................................... 38 NOTISER............................................................................ 40 AVFALL SVERIGE. ............................................... 42 AKTUELLT Så kan biogasmarknaden räddas. ........... 20 Urin nästa FNI-fraktion?. .................................... 21 EU ska bli cirkulär världsmästare............ 22 Framtidens avfall......................................................... 24 Tips för bättre FNI...................................................... 25 Askor kan ge klimatnytta. .................................. 26 Sopsnillen: Han skapade containern.................................... 27 Orättvis klimatredovisning. .............................. 28 Deponiskatten dyr för samhället. ............. 28 Ny ”avfallsbörs” kör igång................................. 30 LEDARE. ...................................................................................5 NYHETER Producentansvar på textil......................................6 Uppsving för flytande biogas..............................6 Önskar mer hållbarhet. ..............................................7 Fimpansvaret tas inte. ................................................7 Stoppar ensamarbete.................................................8 Ny expertpanel för avfall. ........................................8 Affärsnytt....................................................................................8 TEMA PFAS................................................................... 10 20 34 10 44 16 30 25 #5/2025
Tilsammans bidrar NOAH, Munters och Stockholm Exergi, till att påskynda omställningen av svensk industri mot ökad cirkularitet. Med flygaska från svenska kraftvärmeverk och saltrester från rotortillverkning tillverkas gipsskivor i Norge. För några år sedan var behandling och deponering den enda lösningen för hantering av restavfall som flygaska och saltrester från industrin. NOAH startar nu produktionen av ren, vit gips som kan användas i gipsskivor och ersätter långväga jungfruliga råvaror. Baserat på tillgängliga resurser har vi en produktionspotential på 30 000 ton gips årligen, medan det etableras anläggningskapacitet upp till 20 000 ton. Detta ger ett tydligt handlingsutrymme för framtida kapacitetsutvidgning och värdeskapande i dialog med marknaden. Gipset framställs från processvattnet i behandlingen av flygaska från bland annat Stockholm Exergi, tillsammans med saltrester, huvudsakligen från Munters. – Att arbeta tillsammans med andra industrier är den rätta vägen för att bidra till ökad cirkularitet och minska utsläppen i Munters hela värdekedja. Det är ett viktigt steg mot minskad klimat-och miljöpåverkan, säger Andréa Haag, hållbarhetschef på Munters. Återvinning i praktiken som vi förr inte trodde var möjlig och som minskar miljöpåverkan för både Munters, Stockholm Exergi och Norgips, säger Anders Lægreid, koncernchefen för NOAH Läs mer på noah.no Lösningen har kommit genom samarbete. Här är NOAHs Unni Claussen och Fredrik Holtan i möte med Andrea Haag på Munters. Norgips. Simen Bergan och Terje Landsgård, NOAH. Cirkulärt genombrott Restavfall från svensk industri blir gipsskivor Vit, ren gips från Langøya.
TEXT TONY CLARK, VD AVFALL SVERIGE FOTO ANDREAS OFFESSON Nr 5 2025 AVFALL OCH MILJÖ | 5 LEDARE Nu är tillfället att reparera PFAS-skadan TEMAT I DETTA nummer av Avfall och Miljö är särskilt angeläget: PFAS. Idag finns mer än 10 000 identifierade PFAS-ämnen, alla skapade av människan. De är extremt svårnedbrytbara, och vissa kan orsaka allvarliga skador både för människor och i miljön. Vi har skapat ett kemiskt monster. PFAS FINNS ÖVERALLT, därmed självfallet också i avfallsflödena. Troligen kommer EU att införa krav på att rena deponiers lakvatten från PFAS. Det är bra. Frågan är vem som ska betala för de investeringar som kommer att krävas – principen om att förorenaren ska betala är stark, men inte lätt att applicera på enskilda ämnen. AVFALL SVERIGE KRAFTSAMLAR – vi har utsett en rådgivare med samordningsansvar för PFAS för att lära oss mer om såväl problemet som lösningarna. REGERINGEN HAR OCKSÅ uppmärksammat problematiken. I sin höstbudget annonserade de en satsning på 335 miljoner kronor för att förhindra spridningen av PFAS. Det motsvarar dock bara två promille av vad forskare och journalister från 16 länder har beräknat reningskostnaderna till under samma period. DET ÄR BRÅTTOM att agera för att ta hand om det som redan spridits. Naturvårdsverket visar att vi har kunskap om många platser med PFAS-föroreningar, men att åtgärderna för att sanera dem går trögt. Att vänta blir både dyrare och mer komplicerat, varnar Naturvårdsverket. DET ÄR ÄN mer bråttom att agera för att stoppa inflödet i vårt samhälle. Ett ljus i mörkret är att en begränsning av många PFAS-ämnen nu diskuteras inom EU. Svenska representanter har varit pådrivande i frågan, inte minst fantastiska experter på Kemikalieinspektionen. I slutet av 2026 väntas ett slutligt förslag om begränsningar lämnas till kommissionen, fram till dess behöver vi stå starka för att skydda oss själva och framtida generationer mot påtryckningar från industrin, som ofta hävdar att just deras PFAS är oumbärligt. FLER LJUSGLIMTAR KOMMER från Ukraina, av alla ställen. I oktober ordnades en konferens för att fira ett år av det gemensamma utvecklingsprojektet Waste Management for Ukraine, WM4U, där Avfall Sverige och Salar International är drivande parter från Sverige. Trots rådande krig hade 150 personer samlats i Kiev för att följa utvecklingen. Flera svenska kommuner har bidragit med materiel och kollegialt stöd. Det pågående arbetet om avfallstariffer kommer att bli centralt för att kunna bygga upp en hållbar avfallshantering, liksom stödet kring en nationell avfallsplan. Ukraina har också visat intresse för att bygga ny, hållbar energiåtervinning inklusive fjärrvärmeleveranser. Självklart måste alla steg för ökad materialåtervinning ske innan dess och där kommer det nordiska skyltsystemet väl till pass; Ukraina planerar nämligen rekommendera det till alla avfallshanterare – ett konkret exempel på hur studiebesök i svenska kommuner kan inspirera. SLUTLIGEN SER JAG fram emot den 17 april 2028 – allra senast då måste ett producentansvar för textilavfall finnas på plats. REDAKTÖR KARIN JÖNSSON UTGIVNINGSDATUM 4 november 2025 OMSLAGSBILD ChatGPT UTGIVARE Avfall Sverige, Baltzarsgatan 25, 211 36 Malmö Tel: 040-35 66 00 Hemsida: www.avfallsverige.se ANSVARIG UTGIVARE Tony Clark, vd I REDAKTIONEN Karin Jönsson, redaktör Tel: 040-35 66 17 E-post: karin.jonsson@avfallsverige.se Anna-Carin Gripwall Tel: 040-35 66 08 E-post: anna-carin.gripwall@avfallsverige.se PRENUMERATION Tina Svensson E-post: tina.svensson@avfallsverige.se PRENUMERATIONSPRISER Medlemmar i Avfall Sverige 650 kr/år. Icke medlemmar 750 kr/år plus moms. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Rose-Marie Nordqvist, grafisk formgivare Kreativ Reklam E-post: rose-marie@kreativreklam.se ANNONSFÖRSÄLJNING Stefan Grevle Mobil: 073-518 18 20 E-post: stefan.g@tabloid.se ANNONSMATERIAL Digitalt: Högupplöst PDF eller EPS-fil med bifogade typsnitt och utskrift i färg resp. svart-vitt. Utfallande annons ska ha 5 mm skärsmån och skärmarkeringar. För övrigt material kontakta tryckeriet. TEKNISKA DATA Offset-tryck. Format 215x280 mm. Raster 300 linjer/tum. TRYCK Exakta Print AB, Malmö Avfall och Miljö trycks på Arctic Volume, ett papper som uppfyller miljömässiga krav. REDAKTIONELLT MATERIAL Signerad artikel står för författarens räkning. Endast om så anges är den att anse som ett ställningstagande av Avfall Sverige. ISSN 2001-4775, Årgång 40. Har du frågor eller kommentarer kring innehållet i Avfall och Miljö? Kontakta redaktören karin.jonsson@ avfallsverige.se SVANENMÄRKET Miljömärkt trycksak 3041 0196 LÄS OCKSÅ Kemikalieinspektions sammanfattning av EU:s förslag om en bred begränsning av PFAS – 20 sidor istället för 3 000: What you need to know about the updated PFAS restriction dossie
6 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2025 NYHETER EU-parlamentet har nu antagit överenskommelsen om producentansvar för textilavfall som senast 2028 ska vara på plats. Samtidigt införs också krav på att matavfallet hos flera aktörer ska minska med 30 procent. Under 2024 ökade svensk biogasproduktion med sex procent, men den totala biogasanvändningen är oförändrad. För den flytande biogasen ökar dock både produktion och användning snabbt, visar den senaste statistiken. EU-beslutat om textil och mindre matavfall Små förändringar för biogasen Följande står att utläsa i materialet som EU har släppt: • Producenter får fullt ansvar för textilavfall Producenter som säljer textilier inom EU ska finansiera insamling, sortering och återvinning genom det nya producentansvaret. Kravet omfattar alla producenter, även de som via e-handel säljer sina produkter direkt till konsumenter inom EU. Det gäller produkter som kläder, skor, filtar, sängkläder och gardiner. Parlamentet vill också se åtgärder mot snabbmode när villkoren för producentansvaret bestäms i respektive medlemsland. • Mindre matavfall till 2030 Senast 31 december 2030 ska matavfallet minska med 10 procent inom livsmedelsindustrin och med 30 procent per person från hushåll, detaljhandel och restauranger. Minskningen ska beräknas utifrån ett medelvärde av mängden matavfall mellan 2021 och 2023. Medlemsländerna ska också underlätta donation av osåld mat. – Det har varit några tuffa år för bio- gasen – först energikris med höga gaspriser efter Rysslands invasion av Ukraina och sedan stoppad skattebefrielse på grund av en EU-dom. Efter att skattebefrielsen återinfördes i slutet av 2024 så ser vi att efterfrågan i industrin ökar igen. Marknaden för LBG i tunga lastbilar fortsätter att utvecklas positivt, men här är det viktigt att regeringen skyndsamt rättar till problemen med skattebefrielse för viss importerad massbalanserad biogas som ställer till det för åkarna just nu, säger Maria Malmkvist vd på Energigas Sverige. För den flytande biogasen, LBG, går det alltså bra, den har tiofaldigats sedan 2020. Totalt producerades 2 395 GWh biogas under 2024, en ökning med sex procent jämfört med 2023. Matavfall är det vanligaste substratet och genererar nästan en fjärdedel av biogasen. – Vi ser att biogasproduktionen från matavfall ökar och sedan obligatorisk matavfallsinsamling infördes förra året kommer biogasproduktionen att öka ytterligare. Rötning är cirkulär ekonomi i praktiken som gör avfall till resurser – biogas till transporter och industrin och biogödsel till jordbruket, säger Tony Clark, vd på Avfall Sverige. Statistiken har samlats in och sammanställts av Energigas Sverige tillsammans med Avfall Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund och Svenskt Vatten på uppdrag av Energimyndigheten. Senast den 17 april 2028 ska textilansvaret vara infört i medlemsländerna. Det är regeringen som beslutar om det svenska införlivandet, exempelvis vem som ska ha insamlingsansvaret. Naturvårdsverket har redan nu ett regeringsuppdrag att identifiera delar som är särskilt utmanande att genomföra i svensk rätt eller som kräver större policyavvägningar. Uppdraget ska vara klart i oktober. ”Positivt besked” Avfall Sverige välkomnar EU:s beslut. – Bindande mål för minskat matavfall och producentansvar för textilavfall är viktiga steg mot ett mer resurseffektivt Europa, säger Tony Clark, vd för Avfall Sverige. – Ett tydligt producentansvar för textilavfall möjliggör och stärker förtroendet för den cirkulära ekonomin. Idag är det mindre än en procent av allt textilavfall världen över som materialåtervinns, det är ett enormt resursslöseri. Det är framför allt producenterna själva som kan ändra på det genom att producera textil som håller länge, som kan återvinnas och som faktiskt återförs i tillverkningen av ny textil. Nu hoppas vi att den svenska regeringen skyndsamt beslutar hur detta ansvar ska utformas här hemma. Här måste vi vara på tårna för att få ett system som är praktiskt även för kommunerna, om de till exempel mot ersättning ska kunna erbjuda producenterna hjälp med insamling, säger Tony Clark. Allt fler rullar på flytande biogas.
NYHETER En majoritet av EU:s medborgare vill att politiker och företag ska prioritera hållbar utveckling. De vill se fler regler, mer resurser och högre ambition, visar en studie. Vid årsskiftet ska ett fungerande system för insamling av fimpar finnas i alla kommuner, annars väntar ett vite på 7,5 miljoner kronor. Vill se satsningar på globala målen Producenter underkänns för fimpansvar Det är FN-organet UN Global Compact som samlat mer än 13000 enkätsvar från människor i 16 EU-länder, däribland Sverige. Sammanställningen visar att en majoritet av EU-medborgare vill att både regeringar och företag tar större ansvar för den gröna omställningen. • 85 procent anser att regler för företags hållbarhet är avgörande. • 80 procent tycker att hållbar utveckling ska vara en topp- prioritet för EU och dess medlemsländer. • 75 procent vill att både regeringar och företag satsar mer resurser på FN:s globala mål. – I Sverige ser vi just nu hur många företag tar ansvar och driver på hållbarhetsfrågan. Det är bra, men företagen behöver också politiska ramar som gör det möjligt att investera långsiktigt och konkurrera rättvist, säger Philip Thormark, vd på UNGC Sverige. Producenterna av tobaksvaror lever ännu inte upp till kraven på att ta hand om fimparna som skräpar ner i hela landet. Mark- och miljödomstolen i Nacka fastslår därmed Naturvårdsverkets beslut, men minskar vitesbeloppet. Domen pekar på att bolaget inte lyckats få till avtal med tillräckligt många kommuner och därmed inte byggt upp den rikstäckande insamling som lagen kräver. Sedan januari 2023 har producenterna ansvar för att fimpar samlas in och behandlas, men arbetet har dragit ut på tiden. Det har inneburit att kommunerna har fått stå för en stor del av kostnaden för nedskräpningen, där fimpar utgör det vanligaste skräpet. Mark- och miljööverdomstolen valde att inte ge prövningstillstånd. LÄS MER i rapporten The perception of sustainable development by Europeans, som kan laddas ner från globlacompact.se
8 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2025 NYHETER Sigurdsson blir vd i Kristianstad C4Energi i Kristianstad har fått en ny vd i Tore Sigurdsson. Sedan en tid tillbaka har han varit tillförordnad på posten, han har haft flera nyckelposter kring biogas och är engagerad i Avfall Sverige. – Samtliga våra verksamheter är mycket viktiga för att Kristianstad ska utvecklas, växa och bli ett hållbart samhälle, säger Tore Sigurdsson. Förra vd Kajsa Hedberg är idag är vd för Baltic Cable. Mer biogas i Småland I september invigde St1 Biokraft sin nya anläggning i Mönsterås. Det är bolagets 13:e anläggning och har en årlig produktionskapacitet om cirka 138 GWh flytande biogas, vilket gör den till en av de största i Sverige. Mönsterås är en av Sveriges djurtätaste kommuner och med sitt starka lantbruk erbjuder området god tillgång på substrat; anläggningen tar emot omkring 260 000 ton gödsel årligen som insatsvara för produktionen. Gasbolag byter vd Erik Fromell är ny vd för Biofrigas. Han har tidigare arbetat med gasfrågor på bland annat Göteborgs Energi, Skangas och Gasum. Deras första anläggning för småskalig produktion av flytande biogas färdigställdes i somras. Nu planerar de bygga referensanläggningar i Sverige, Norge och Finland. Tidigare vd Jonas Stålhandske finns kvar i bolaget. AFFÄRSNYTT 2024 avled en medarbetare i samband med underhållsarbete av en underjordsbehållare. Nu ändras de interna reglerna. FN har beslutat inrätta en expertpanel för kemikalier, avfall och föroreningar. Efter olyckan: Renova stoppar ensamarbete Ny expertpanel för avfall Polisutredningen efter dödsolyckan pågår fortfarande, men den pekar på att Renovas medarbetare dog av skador han tilldrog sig i samband med fallet ner i den öppna gropen. Numera måste anställda ha fallskyddsutrustning och teleskopstege, och ensamarbete får inte förekomma vid den här typen av arbete. – Vi måste få reda på vilka risker som finns där ute på fältet, det är nyckeln till att framgångsrikt kunna motverka de riskerna, säger Renovas vd Anders Åström. Dess fulla namn blir Intergovernmental Science-Policy Panel on Chemicals, Waste and Pollution, ISP-CWP. Den ska liksom tidigare IPCC-panelen för klimat förse beslutsfattare med vetenskapliga råd. Målet med ISP-CWP är att skydda människors hälsa och miljön. Arbetet kommer att drivas av FN:s miljöprogram, Unep, och startar under 2026. Blomqvist tar över på Borab Ida Blomqvist, tidigare renhållningschef på Bollnäs Ovanåkers Renhållnings AB, har utsetts till vd för bolaget. ”Min drivkraft är att få så många som möjligt att känna ansvar och rådighet över sina egna val i livet. Vi är inte offer för omständigheter – det finns alltid möjligheter att skapa den förändring man vill se. Det är en stark tro som styr mitt engagemang kopplat till miljö och hållbarhetsfrågor”, skriver Ida Blomqvist på Borabs hemsida. Hon ersätter Mari Törrö, som idag är vd för Dina Försäkringar Mitt. Ny chef för HSR Josefin Carlring blir ny vd för stiftelsen Håll Sverige Rent. – Erfarenheter från idéburna organisationer och en stark tro på samverkan mellan olika samhällssektorer kommer att vägleda mig i uppdraget, säger Josefin Carlring. Hon tillträder i februari och efterträder Johanna Ragnartz, som går i pension efter många år på posten. Ny handelsplats för avfall Med hjälp av AI ska Nordic Loop matcha köpare och säljare av verksamhetsavfall. Tjänsten inkluderar provtagning, transparent budgivning, säkra transaktioner via escrow, hållbarhetsrapportering i realtid och AI-baserade kvalitetskontroller av material. Läs även om European Resource Hub på sidan 30.
Nu när den fastighetsnära insamlingen införs är det läge att berätta för kommuninvånarna att det är skillnad på att panta och återvinna. Risken är nämligen att burkar och PET-flaskor hamnar i återvinningen istället för där de hör hemma, i pantautomaten. Men låt oss ta det från början. Pantsystemet är ett eget slutet kretslopp och om panten hamnar fel, dvs i plast- eller metallåtervinningen, försvinner materialet ur kretsloppet och ny råvara behöver användas för att tillverka nya burkar och flaskor. Det kräver mer energi, släpper ut mer koldioxid och förbrukar mer naturresurser, jämfört med om flask- eller burkmaterialet kan återvinnas. Igen och igen och igen… Därför är det viktigt att hushållen fortsätter lämna sin pant i pantautomaten. Här kan vi hjälpas åt, så att rätt blir rätt. Vi har tagit fram ett informationsmaterial som du enkelt och kostnadsfritt kan använda i kommunikationen kring fastighetsnära insamling till kommuninvånarna. Här finns texter, bilder och filmer som du kan använda i alla era kanaler. Beställ material här pantamera.nu/FNI eller genom att scanna QR-koden. Panta inte här! Ibland blir det fel när man gör rätt
10 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2025 NTEYMHAETER PFAS Allt fler röster höjs om starkare reglering av PFAS, inte minst på EU-nivå. Sverige är ett av de länder som varit med och arbetat fram ett förslag om utfasning av PFAS i EU. TEXT EMMELI NILSSON, FRILANSJOURNALIST FOTO EU-PARLAMENTET PFAS blir en allt mer brännande politisk fråga. I början av hösten gick regeringen ut med att en nationell plan ska tas fram för att hindra spridning av PFAS i vatten och natur, och att det de närmaste åren ska satsas 335 miljoner kronor på att förhindra spridningen av PFAS. – Sverige har intagit en ledarroll i EU i kampen mot miljögifterna och driver på för höjda ambitioner när EU:s kemikalielagstiftning Reach öppnar upp för revidering i vinter. Men det behövs ett fortsatt arbete för att öka kunskapen om var PFAS finns, och för att begränsa och stoppa den omfattande spridningen av PFAS i miljön, sa klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari under en pressträff. Omfattande arbete Idag finns mer än 15 000 identifierade PFAS-ämnen spridda över hela jordklotet, alla skapade av människan. De är extremt svårnedbrytbara och vissa av dem är bevisat hälsoskadliga. PFOS och PFOA är exempelvis klassade som reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande. För de flesta PFAS-ämnen saknas kunskap om deras hälsoeffekter, men enligt bland annat Kemikalieinspektionen finns det starka skäl att betrakta alla PFAS som hälsoskadliga. Tidigare i år hölls en utfrågning av EU-kommissionen i EU-parlamentets miljöutskott, där representanter från kommissionen presenterade pågående och planerade åtgärder mot PFAS. Då var flera europaparlamentariker kritiska till att arbetet går långsamt. – Det är dags att agera. Kommissionen måste nu leverera en ambitiös och genomförbar färdplan för att eliminera PFAS, med början i uppdaterade kvalitetsstandarder, sa den grekiske parlamentarikern Dimitris Tsiodras från den stora högergruppen EPP enligt en artikel på Europaportalen. Myndigheter i Sverige, Tyskland, Nederländerna, Norge och Danmark, däribland svenska Kemikalieinspektionen, inledde ett samarbete i januari 2020 för att ta fram ett förslag om bred begränsning av PFAS. Förslaget lämnades till EU:s kemikaliemyndighet Echa i början av 2023 och gick sedan ut på samråd, där intressenter kunde lämna synpunkter på förslaget. Mängder av kommentarer kom in, enligt Jenny Ivarsson som är strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen och en av dem som arbetat med förslaget. – Det var över 100 000 sidor. Det har vi aldrig sett förut inom EU. Det innebär också att arbetet har tagit väldigt mycket tid. Vi har uppdaterat förslaget i flera olika omgångar. Precis före midsommar lämnade vi in den slutgiltiga uppdateringen, och nu utvärderar Echa förslaget, säger Jenny Ivarsson. PFAS på den politiska agendan Theresa Kjell Jenny Ivarsson
Nr 5 2025 AVFALL OCH MILJÖ | 11 NYHETER PFAS TEMA LAGAR OCH REGLER POPs står för ”Persistent Organic Pollutants”, långlivade organiska föroreningar. De är inom EU reglerade i POPs-förordningen, som förbjuder eller begränsar tillverkning och användning av de POPs-ämnen som listas i bland annat Stockholmskommissionen. I förordningen regleras PFAS-ämnena PFOS och PFOA. Stockholmskommissionen är en global konvention med 186 parter, däribland Sverige och EU. Den syftar till att skydda miljö och hälsa från POPs och började gälla 2004. I EU är det POPs-förordningen som genomför begränsningar och förbud av ämnena i Stockholmskonventionen. Reach-förordningen innehåller regler om bland annat tillstånd, begränsningar och användning av kemiska ämnen. Den trädde i kraft i hela EU 2007 och är en av grundstenarna till EU:s kemikalielagstiftning. DANMARK OCH FRANKRIKE GÅR FÖRE Frankrike och Danmark har nyligen infört nationella, breda PFAS-förbud. Danmark har förbjudit PFAS i bland annat skor, kläder och impregneringsmedel. Under våren beslutade Frankrike att tillverkning, import och försäljning av kosmetika, skidvalla och textilier (med vissa undantag), förbjuds från januari 2026 om de innehåller PFAS. Skyddskläder för säkerhets- och räddningspersonal undantas fram till 2030. Vill se begränsade undantag I det slutgiltiga förslaget från de fem medlemsländerna finns flera skillnader jämfört med den ursprungliga versionen. – Dels har vi tittat på totalförbud, dels har vi tittat på förbud med tidsbegränsade undantag. Vad som tillkommit är att vi även tittat på alternativ där fortsatt användning tillåts, men med krav på uppsamling och avfallshantering. Det är alltid en avvägning mellan risken en användning har för miljön och nyttan den har för samhället, säger Jenny Ivarsson. Det senare alternativet tillkom efter synpunkter som kom in under samrådet. Medlemsländerna förespråkar i förslaget förbud men med vissa tidsbegränsade undantag. –Vår ingång har hela tiden varit att det ska vara så specifika undantag som möjligt. Det är en lång lista, men undantagen är väldigt specifika, säger Jenny Ivarsson. Saknar förbud Theresa Kjell är policyansvarig på Chemsec, Internationella Kemikaliesekretariatet. Hon tycker över lag att medlemsländerna gjort ett bra jobb, men är negativ till delar av innehållet. Exempelvis föreslås inget förbud mot tillverkning av PFAS, med hänvisning till att det inte behövs om användning i EU ändå är förbjuden. – Jag kan förstå att man vill tillåta fortsatt tillverkning om man tillåter vissa specifika användningsområden. Det jag är väldigt kritisk till är att tillverkningen inte skulle förbjudas för allt annat, särskilt export, säger Theresa Kjell. Hon hade velat se att den fortsatta tillverkningen kopplades till de specifika undantagen. – Vi har PFAS-kontaminering över hela jorden, och det är inte för att vi använder goretexjackor utan det handlar väldigt mycket om produktion och avfall. Vi behöver stänga av kranen. Förslaget öppnar också för fortsatt PFAS-innehåll i återvunnen plast under 23,5 år. gett Echa i uppdrag att undersöka hur man kan fasa ut all användning av PFAS, säger Theresa Kjell, och påpekar att det finns en mycket stark lobby i frågan från kommersiella aktörer. Områdena som Echa inte tänker kommentera i förslaget är trycksaker, tätningsapplikationer, medicinska til�- lämpningar, sprängmedel, maskinell utrustning, bredare industriell användning, tekniska textilier och militär användning. – Om vi fortsätter tillåta PFAS kommer vi fortsätta kontaminera materialströmmarna. Och om man ökar användningen av återvunnet material, som vi förutsätter att man behöver göra, då kommer precis alla produkter innehålla PFAS, säger Theresa Kjell. ”Diskussionerna har gett effekt” Men än mer intressant är Echas egen nytolkning av förslaget, menar Theresa Kjell. För nu har Echa meddelat att de i nuläget inte kommer utvärdera åtta kategorier av användningar för PFAS som tillkommit efter samrådet – av tidsskäl. – De kommer inte ge kommissionen någon vägledning på de områdena. Det är väldigt märkligt när kommissionen DIMITRIS TSIODRAS, EPP Kommissionen måste nu leverera en ambitiös och genomförbar färdplan för att eliminera PFAS. – Att Echa inte utvärderar vissa områden av tidsskäl har inte skett tidigare. Vi tycker det är olyckligt, säger Jenny Ivarsson på Kemikalieinspektionen. Echa kommer avsluta sin utvärdering av medlemsländernas förslag före årsskiftet. Efter ytterligare en remissrunda planerar de att skicka sitt yttrande och slutgiltiga förslag till EU-kommissionen i slutet av 2026. Därefter tar kommissionen vid. – Vi kan se att diskussionerna har gett effekt. Företag vill ju ligga före lagstiftning. Därför är det extra viktigt att inte frångå planen som medlemsstaterna lagt fram, för då rycker man undan fötterna på företagen som redan börjat investera i alternativa lösningar som inte innehåller PFAS, säger Theresa Kjell.
12 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2025 NTEYMHAETER PFAS Nr 4 2025 Fredrika Stranne Fredrika Stranne får den nya rollen som PFAS-samordnare på Avfall Sverige. – Vi behöver kunna stötta medlemmarna när kraven på anläggningar ökar. TEXT EMMELI NILSSON, FRILANSJOURNALIST BILD CHATGPT Sedan tidigare är Fredrika Stranne rådgivare för deponier och avfallsanläggningar på Avfall Sverige. PFAS har varit en aktuell fråga under flera år. – Man kanske framför allt tänker på PFAS i lakvatten från deponier, men det rör sig om många olika områden i avfallsbranschen, säger Fredrika Stranne. Som hanteringen av textilavfall, där PFAS troligtvis finns i bland annat funktionskläder. Eller energiåtervinning, där det än så länge är osäkert i vilken grad PFAS-ämnen destrueras vid energiåtervinning. – Samtidigt har vi nya regleringar på gång från EU. Det händer jättemycket, och jag tror det är bra att få en samlad överblick över PFAS-frågan inom branschen, säger Fredrika Stranne. Ständigt nya kemikalier Fredrika Stranne kommer som samordnare av PFAS-frågorna hos Avfall Sverige bland annat ägna sig åt omvärldsbevakning och tillsammans med andra rådgivare ta fram Avfall Sveriges relevanta underlag om PFAS. – Det är ett jättespännande uppdrag. Jag tycker det är bra att Avfall Sverige tar ett samlat grepp i frågan, också för att vi behöver kunna stötta våra medlemmar när kraven på anläggningar ökar. Den största utmaningen för branschen är att inte ha kontroll över vad som kommer in i avfallssystemet, menar Fredrika Stranne. – Vi jobbar för att produktion och användning av farliga ämnen ska regleras, och – när det gäller PFAS-ämnen – förbjudas. Men när avfallet väl hamnar hos oss är vårt ansvar att hantera det på ett säkert sätt, även om det är svårt när det hela tiden produceras nya kemikalier och ämnen. Det görs hela tiden görs nya upptäckter av PFAS-ämnen, deras egenskaper och spridning. Ett exempel är trifluorättiksyra, TFA, en ultrakort och svårnedbrytbar PFAS. 2023 började SGU mäta halterna i mark och grundvatten, och TFA visade sig finnas nästan överallt. – Vi har gjort studier på lakvatten från deponier och hittat PFAS, men där har inte TFA analyserats. Nu kommer det tekniker för att analysera TFA, och det kan innebära att vi hittar mer PFAS framöver, säger Fredrika Stranne. Ny teknik ger hopp Det forskas på tekniker som ska kunna identifiera alla PFAS i ett vattenprov, vilket kallas PFAS Total. – För vatten så var det först PFAS4 som gällde, sedan PFAS11 som fortfarande är standard. Sedan PFAS22 och nu kommer PFAS25, inklusive TFA som förmodligen blir ny norm. Hon ska hålla ihop PFAS-frågorna Jag hoppas att vi får ett stopp på användningen av de här kemikalierna.
Nr 5 2025 AVFALL OCH MILJÖ | 13 NYHETER PFAS TEMA Astrid Helmfrid Kartlägger PFAS i lakvatten Sweco undersöker på uppdrag av Avfall Sverige förekomsten av PFAS24 på avfallsanläggningar i och med förslaget på ändring av EU:s vattendirektiv. Astrid Helmfrid är projektledare. Varför behövs en kartläggning? – Oavsett hur det blir med PFAS24 i slutändan så kommer riktvärdet ändras. Projektet innebär att vi gör en kartläggning av förekomsten av PFAS24 i utgående vatten från avfallsanläggningar, för att höja kunskapen i branschen. Många har god kunskap om sin anläggning och en vilja att utreda, men alla har inte möjlighet att göra det på egen hand, och det finns behov av en överblick. Vad är det ni har gjort? – Vi har bett anläggningar bidra med data från sin provtagning för PFAS24. Vi förväntade oss att få kanske fem svar – men det blev 28! Vi fick in de sista bidragen i slutet av augusti. Första steget är att sammanställa det enorma rådatamaterialet. Nästa steg är att se, hur ser det totalt ut i branschen? Vilka ämnen är vanligast förekommande? Sedan gör vi samma för PFAS11. Vi hoppas också kunna ge en övergripande bild av lämpliga reningstekniker. När blir projektet klart? – Vi hoppas kunna leverera rapport i slutet av året. Vad är bakgrunden till projektet? – En föreslagen ändring av EU:s vattendirektiv. Förändringen innebär bland annat att PFAS24 införs som gränsvärde för ytvattenförekomster. Om det antas blir det ganska stora förändringar, för i dagsläget finns det bara gränsvärden för två PFAS-parametrar inom miljökvalitetsnormerna, PFOS och PFAS11. Det är vad man förhåller sig till idag vid utsläpp av lakvatten. DETTA ÄR PFAS24 En specifik grupp med 24 olika PFAS som valts ut för att bedöma vattenkvalitet. Gränsvärdet räknas fram som en viktad summa där man räknar om varje ingående ämne till sin motsvarighet i PFOA-ekvivalenter utifrån hur toxiskt det är. Miljökvalitetsnormen föreslås innebära ett gränsvärde på under 4,4 ng/l PFAS24. Även om EU:s reviderade vattendirektiv och grundvattendirektiv som inkluderar PFAS24 inte är beslutade än, har SGU infört ett tröskelvärde för PFAS24 i sina föreskrifter för grundvatten från och med mars 2023. RIKTVÄRDEN FÖR PFAS Myndigheternas bedömningsgrunder för PFAS (gränsvärden, riktvärden och begränsningsvärden) Dricksvatten PFAS 4: 4 ng/liter. PFAS 21: 100 ng/liter Grundvatten • Inom vattenförvaltningen, som omfattas av EU:s vattendirektiv, riktvärde för grundvattenförekomster: PFAS11 90 ng/l. • Generellt tröskelvärde för grundvattenförekomster: viktad summa av 24 PFAS med tröskelvärdet 4,4 ng PFOA-ekvivalenter/l. Omräkningen till PFOA-ekvivalenter är effektbaserad och tar hänsyn till de enskilda ämnenas toxicitet. Inlandsytvatten som är dricksvattenförekomst Maximal tillåten koncentration – summan av 11 individuella PFAS 90 ng/liter. Inlandsytvatten Årsmedelvärde 0,65 ng PFOS/liter. Maxvärde 36 μg PFOS/liter. Kustvatten och vatten i övergångszon som är dricksvattenförekomst Maximal tillåten koncentration: PFAS11 90 ng /liter. Andra ytvatten (Kustvatten och vatten i övergångszon) Årsmedelvärde: 0,13 ng PFOS/liter. Maxvärde: 7,2 μg PFOS/liter. Mark, känslig markanvändning 3 μg PFOS/kg torrsubstans. Mark, mindre känslig markanvändning 20 μg PFOS/kg torrsubstans. Avfall PFOS och dess derivat: 50 mg/kg. PFOA och PFOA-salter: 1 mg/kg. Källa: Gränsvärden och riktvärden för PFAS – 8 februari 2024, Kemikalieinspektionen Det pågår ett flertal olika projekt som berör PFAS inom Avfall Sverige. Bland annat kommer man ta fram en guide för vilket ansvar kommuner har för gamla kommunala deponier som ligger nära dricksvattenbrunnar och vattentäkter. – Vi har fått frågor av medlemmar om hur man ska se på provtagning när markägaren efterfrågar det, och vad man gör som kommun om det finns förhöjda halter av exempelvis PFAS. Då behövs en grundlig utredning om det är den egna anläggning som bidragit, och vi tycker det är bra om det finns en guide för hur man går till väga. Guiden väntas vara klar i slutet av året. PFAS kan kännas skrämmande, men det finns många ljuspunkter, tycker Fredrika Stranne. – Vi jobbar på och lär oss allt mer, och teknik för att både identifiera och rena PFAS utvecklas hela tiden. Jag hoppas att vi får ett stopp på användningen av de här kemikalierna och att de inte får tillverkas. Så jag är hoppfull inför framtiden, absolut.
14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2025 NTEYMHAETER PFAS Genom att binda PFAS-ämnen till ett reagensmedel kan de skiljas ut från vattenströmmar. Metoden passar särskilt bra vid avfallshantering och deponier, och företaget bakom tekniken har nu fått stöd av Europeiska investeringsbanken. TEXT EMMELI NILSSON, FRILANSJOURNALIST FOTO CHROMAFORA Chromafora grundades av forskare vid Stockholms universitet 2010 och var först inriktat på rening av tungmetaller. När Johan Seijmer kom in som vd 2020 styrde han verksamheten mot metoder för PFAS-rening, med fokus på vattenströmmar inom avfallshantering och deponier. Företaget levererar en koncentrationsteknik som de döpt till Selpaxt, där ett reagensmedel tillsätts i vattenströmmen. – Det är flytande och blandar sig med vattnet. Det som händer då är att det binder in och skapar komplex med PFAS-ämnena. Man kan säga att vi sätter ryggsäckar på dem, så att komplexen blir större och då kan vi skilja ut dem ur vattnet, säger Johan Seijmer. Bra effekt på korta PFAS Därefter används ytterligare ett steg där koncentrationen ökas ytterligare, upp till tusen gånger. Sedan ska koncentratet destrueras, till exempel genom förbränning i höga temperaturer. Det är dock osäkert om förbränning tar bort all PFAS, och nya destruktionstekniker utforskas. – Alla strävar efter att slå sönder PFAS-kedjorna. Vi jobbar väldigt nära destruktionsteknikföretag för att hitta kombinationer, säger Johan Seijmer. Chromaforas koncentrationsteknik är världsunik, enligt Johan Seijmer, koncentrerar PFAS i vatten Ny teknik och företaget har sökt patent internationellt. – Till skillnad från skumfraktionering är vi bra på att koncentrera upp alla sorters PFAS, särskilt korta kedjor. Och det är framför allt korta PFAS som är ett problem på avfallsdeponier, även om kravställningarna idag ofta ligger på långa PFAS, säger Johan Seijmer. Reagensmedlet som Chromafora tillsätter är inte heller känsligt för andra organiska ämnen, vilket till exempel aktivt kol är, påpekar han. Företaget har idag sex enheter ute på marknaden för PFAS-rening med Selpaxt-tekniken, i Sverige men också andra europeiska länder. Vid årsskiftet meddelade Europeiska investeringsbanken att man går in och stödjer Chromafora med 22,5 miljoner euro i lån för att vidareutveckla och kommersialisera tekniken, bland annat så att den kan erbjudas som en hyrtjänst. – Enklare lösningar, som aktivt kol, har inte så stor kapitalkostnad. Men över tid blir driftskostnaden stor. Vi har istället en större kapitalkostnad, men lägre driftkostnad. PFAS I LAKVATTEN När Miljösamverkan Sverige samlade in mätdata om PFAS i lakvatten från deponier 2020– 2022 visade det sig att PFAS fanns i alla undersökta lakvattenprov. Summan av PFAS 11 i lakvattnet varierade från 5,8 ng/l upp till nästan 200 000 ng/l. Med hjälp av länsstyrelser och vissa kommuner fick man in PFAS-data från 165 av totalt ca 6 700 deponier i Sverige. I de fall mätningar gjorts omfattade de bara ett fåtal av alla PFAS. Källa: Miljösamverkan Sverige, 2022.
Nr 5 2025 AVFALL OCH MILJÖ | 15 NYHETER PFAS TEMA Tillverkad i Sverige Svensk råvara www.svenco.se 08-59440560 Papperssäckar AB Matavfallspåse för verksamheter Påsen har en volym på cirka 22 liter, är tillverkad av vattenavvisande kraftpapper, 90 gram, för att klara stora påfrestningar och öka tryggheten för användaren. Påsen är av typen planbotten vilket ger färre skarvar och är optimalt för matavfall. Trådställning i metall nns som hållare för denna påse. Påsen tillverkas i Sverige av svenskt kraftpapper. Nu nns en större och kraftfullare matavfallspåse för verksamheter. Artikel 1021NE C M Y CM MY CY CMY K ai172441434044_Avfall och Miljö - 2024 nr5 kopia.pdf 1 2024-08-23 13:59:00 ANDRA METODER FÖR VATTENRENING Skumfraktionering. Luft tillsätts i botten av en kolonn med vatten vilket gör att det bildas skum på ytan. PFAS-molekyler binds till skummet, som sedan samlas upp från ytan. Varken förbehandling, filter eller kemikalier krävs. Tekniken är mest effektiv för långa PFAS och erbjuds bland annat av svenska företaget Envytech. Filtrering med aktivt kol. Föroreningar som PFAS fastnar på ytan av det aktiva kolet. Över tid mättas kolet och behöver bytas ut eller reaktiveras. Metoden passar bäst för långkedjiga PFAS och kräver att vattnet för-renas från andra ämnen som annars kan blockera kolet. Jonbytare. En avskiljningsmetod med en filtermassa som fungerar på ett liknande sätt som aktivt kol, där PFAS avskiljs genom adsorption. Metoden är bättre på att fånga upp kortkedjiga PFAS än aktivt kol, men kräver förbehandling för att filtermassan inte ska sättas igen. Membranfiltering. Täta membran som nanofilter eller omvänd osmos används för att separera ämnen genom diffusionsprocesser under högt tryck. Metoden tros fungera bra för alla typer av PFAS, men kräver förbehandling av vattnet och det går åt mycket energi. Företag som Swedish Hydro Solutions, Mellifiq, Njord Management och Inwatech arbetar med flera olika metoder i kombination för att rena vatten från PFAS. Inte en bästa teknik Kostnaden är en nackdel med tekniken, enligt Johan Seijmer, och att det går åt en del energi. – Det finns inte en bästa teknik. Aktivt kol är jättebra på vatten som är ganska rena och där det finns långa PFAS. Då är vi ofta för dyra. Vi har en hög startkostnad. Vi är bättre där det är mycket blandat, och framför allt finns korta PFAS. Vår teknik är anpassad just för deponier. Företaget ser även att tekniken fungerar bra på ultrakorta PFAS som TFA. – Vi har genom kunder kunnat observera på anläggningar i drift att vi redan idag har bra effekt även där. Men det är ett väldigt utmanande problem. PFAS är ett uppströmsproblem, betonar Johan Seijmer. Liksom många i branschen är han kritisk mot de fortsatta utsläppen av PFAS. – Det finns ett dricksvattendirektiv men inga direktiv för allt som släpps ut som sedan ska bli dricksvatten. Nu pågår en jakt uppströms från vattenverken, varifrån kommer PFAS-ämnena? Vi behöver skydda sjöar och vattendrag från att bli kontaminerade.
16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2025 NTEYMHAETER PFAS De var tidiga med aktivt kol Lisa Bindgård. Ungefär 120 000 kubikmeter lakvatten passerar Tagenes lakvattenrening varje år. Renova har använt kolfilter för rening av lakvatten sedan 2019. Aktivt kol fungerar bra för PFOS, enligt miljö- och utredningschef Lisa Bindgård. TEXT EMMELI NILSSON, FRILANSJOURNALIST FOTO RENOVAVästsvenska Renova införde PFAS-rening av lakvattnet vid deponin Fläskebo redan 2019, efter att ha börjat testa för PFAS några år tidigare. Deponin byggdes 2003 och tar främst emot industriavfall och schaktmassor. PFAS-reningen där var något Renova själva tog initiativ till. – Vi hade lakvattenrening där sedan tidigare, men i samband med att vi skulle öka kapaciteten satte vi in kolfilter. Vi undersökte alternativa metoder, som jonbytare, men det var inte tillräckligt utvecklat då så vi ville satsa på en etablerad teknik, säger Lisa Bindgård. Sedan dess används aktivt kol för att rena lakvattnet från deponin från PFAS och andra organiska föroreningar. Krävs förbehandling Året efter att kolfilter sattes in på Fläskebo var det dags för deponin i Tagene att få samma sorts PFAS-rening. Deponin är gammal och innehåller bland annat restprodukter från Renovas avfallskraftvärmeverk Sävenäs. Lakvattnet skickas till Gryaabs kommunala reningsverk och det är därför ett krav att rena lakvattnet från PFOS. Reningsgraden för PFOS är upp till 95 procent. – Utsläppsvärdesmässigt har det fungerat bra hela tiden, vi har alltid klarat våra villkor och Gryaabs krav. Vi fokuserar på PFOS, och har en väldigt bra rening när det gäller det. Vi mäter också PFAS11 varje månad och där är reningsgraden lägre. Vissa ämnen är väldigt tuffa att fånga upp med den här tekniken, framför allt korta PFAS, säger Lisa Bindgård. På Fläskebo togs ett nytt tillstånd i anspråk i somras och nu är det krav på utsläpp av PFAS11 även där. Halten PFAS11 i vattnet ska ligga på max 200 nanogram per liter, vilket man klarar med god marginal. Medelhalten före rening ligger på ungefär 470 nanogram per liter.
Nr 5 2025 AVFALL OCH MILJÖ | 17 NYHETER PFAS TEMA Siviks lakvatten renas genom två filter med jonbytarmassa, en ny metod för PFAS-rening. PFOS är ett av de mest kända PFAS- ämnena. Det förbjöds inom EU 2008 men finns kvar i äldre deponier och sprids via lakvatten. TEXT EMMELI NILSSON, FRILANSJOURNALIST FOTO RABO De totala kostnaderna för reningen omfattar inte bara kolfiltren, utan också förbehandling för att rena från metaller och partiklar. Filtren byts när de blir mättade och reningsgraden avtar. På Tagene, där halten PFAS före rening är hög och ungefär 120 000 kubikliter lakvatten passerar per år, är den beräknade kolfilterkostnaden 1 250 000 kronor per år. På Fläskebo, där PFAS-halterna är lägre och där det passerar 46 000 kubikmeter lakvatten per år, blir kostnaden 150 000 kronor per år. Förbrukat kol bränns Det förbrukade aktiva kolet förbränns i 850 grader. Hittills har det varit svårt att veta i vilken utsträckning PFAS sprids vidare i rökgaser, och Renova följer med intresse projektet som Avfall Sverige och IVL finansierar där man mäter PFAS- halten i rökgaser från avfallsförbränning. Man följer också noga vad som händer kopplat till nya krav för utsläpp av PFAS till vatten och tekniker för rening. – Det händer väldigt mycket på PFAS-området så det gäller att ha ögon och öron öppna, säger Lisa Bindgård. Rambo i Bohuslän har nyligen installerat lakvattenrening med jonbytarmassa. – Det har fungerat över förväntan, säger Matilda Gard som är avdelningschef för miljö och utveckling. VID ÅRSSKIFTET FICK Siviks deponi utanför Lysekil en egen lakvattenrening, efter att vattnet i många år renats av Långeviks reningsverk. 2018 kom krav på att utreda förbehandling för det kommunala reningsverket eller fullskalig behandling på den egna anläggningen, med egen utsläppspunkt. Det blev det senare alternativet. Nu renas vattnet lokalt från PFOS innan det går till reningsverket, men planen är att anlägga en våtmark dit vattnet leds innan det går ut i havet. Lakvattnet går först till en sedimentationsdamm, därefter till ytterligare sedimentation och filtrering genom sandfilter. Därefter leds vattnet genom två filter med jonbytarmassa. Massan består av små plastkulor som är konstruerade för att absorbera och binda föroreningar som PFOS. – Det är en beprövad teknik för föroreningar men inte jättevanligt för PFAS. Vi tror vi är den första avfallsanläggningen i Sverige som renar från PFOS med jonbytarmassa, säger Matilda Gard. Jonbytarmassa fungerar bäst för längre PFAS och de PFAS-ämnen som slutar på S. Halten av PFOS i det utgående vattnet har hittills varit under detektionsgränsen. – Det har fungerat över förväntan. Vi har inte haft behov av att byta jonbytarmassan än, vilket är bra eftersom den är ganska kostnadsdrivande i driften, säger Matilda Gard. Att bygga en lakvattenrening är väldigt komplext och tidskrävande, konstaterar hon. Att det blev just jonbytarmassa beror på att man gjorde pilotförsök med IVL. – Vi tyckte det fungerade bra, och då gick vi vidare på det resultatet Först med jonbytarmassa
18 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2025 BANBRYTANDE FORSKNING Forskningsprojektet är det första i världen som storskaligt testar metoder för att mäta PFAS i rökgaser från avfallsförbränning. I projektet ingår avfalls- och återvinningsbolaget Fortum Waste Solutions, Umeå Energi, Tekniska Verken i Linköping och instrumenttillverkaren Waters. I referensgruppen ingår amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA och svenska Naturvårdsverket. Projektet finansieras av Stiftelsen IVL och Avfall Sverige. TEMA PFAS Det kommer dröja innan vi verkligen kan visa vad som händer i en förbränningsanläggning. En av knäckfrågorna när det gäller PFAS är hur ämnena ska förstöras. Det största hoppet sätts till förbränning. Men fortfarande saknas mycket kunskap. UMEÅ ENERGI HAR en lång historia av att samarbeta med forskare. Senast i raden är ett forskningsprojekt där nya metoder för att provta PFAS i rökgaser från avfallsförbränning testas. Umeå Energi är ett av de tre energi- och avfallsbolag där de nya metoderna testas. Arbetet har pågått i drygt fem år. Det man lärt sig hittills är hur otroligt svårt det är att mäta PFAS, enligt Åsa Benckert, senior miljöingenjör vid Umeå Energi och ordförande i Avfall Sveriges emissionsgrupp. – Det här är besvärligt. Det är verkligen grundforskning, och vi lär oss medan vi håller på. Amerikanska naturvårdsverket är nu uppe i omkring 15 000 ämnen som räknas som PFAS i sin databas. OECD har en annan definition och då är det ännu fler. – Av dem kan vi kanske analysera hundra. Så när man säger att man inte hittar någon PFAS i ett prov så innebär det fortfarande bara att man inte hittar något av det som går att mäta idag. Det finns en stor risk för mörkertal när man pratar PFAS, säger Åsa Benckert. Tar fram ny standard Vilka metoder som fungerar för att fullkomligt förstöra PFAS finns det fortfarande inga säkra svar på. De nu kända PFAS-ämnena borde brytas ner i en avfallsförbränningsanläggning, men frågan är om nedbrytningen är fullständig, eller vad som bildas istället. – Vi vet att PFAS bryts ner i förbränning, men eftersom vi inte vet till vad, så är det svårt att veta vad vi ska leta efter. Det gäller även askor och vatten. Där kan vi provta på ett bra sätt, men det är fortfarande osäkert vad vi ska leta efter. Ett stort problem är också att det är svårt att veta vad som kommer in till en förbränningsanläggning när det gäller PFAS, och hur mycket, säger Åsa Benckert. Ett annat problem är risken att proverna kontamineras med den PFAS som finns överallt annars – som i varselkläder eller handkräm. CEN, den europeiska standardiseringsorganisationen, har precis startat ett arbete för att ta fram en standardmetod för att mäta PFAS i rökgaser. Det kommer ta åtminstone ett par år, enligt Åsa Benckert. – Vi behöver veta att vi har en metod för provtagning som faktiskt fungerar. Det kommer dröja innan vi verkligen kan visa vad som händer i en förbränningsanläggning. De områden där avfallssektorn kan påverka PFAS-utsläppen är kring lakvatten och förbränning, tror Åsa Benckert – och till viss del när det gäller slam från reningsverk. – Det här är ett väldigt spännande forskningsfält och det är inte enkelt, och vi har inte kommit så himla långt. Men ju fler vi är som jobbar desto bättre blir det. Man får inte ge upp. Miljöingenjören: ”Stor risk för mörkertal” TEXT EMMELI NILSSON, FRILANSJOURNALIST FOTO JOHAN GUNSÉUS Åsa Benckert
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=