14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2025 NTEYMHAETER PFAS Genom att binda PFAS-ämnen till ett reagensmedel kan de skiljas ut från vattenströmmar. Metoden passar särskilt bra vid avfallshantering och deponier, och företaget bakom tekniken har nu fått stöd av Europeiska investeringsbanken. TEXT EMMELI NILSSON, FRILANSJOURNALIST FOTO CHROMAFORA Chromafora grundades av forskare vid Stockholms universitet 2010 och var först inriktat på rening av tungmetaller. När Johan Seijmer kom in som vd 2020 styrde han verksamheten mot metoder för PFAS-rening, med fokus på vattenströmmar inom avfallshantering och deponier. Företaget levererar en koncentrationsteknik som de döpt till Selpaxt, där ett reagensmedel tillsätts i vattenströmmen. – Det är flytande och blandar sig med vattnet. Det som händer då är att det binder in och skapar komplex med PFAS-ämnena. Man kan säga att vi sätter ryggsäckar på dem, så att komplexen blir större och då kan vi skilja ut dem ur vattnet, säger Johan Seijmer. Bra effekt på korta PFAS Därefter används ytterligare ett steg där koncentrationen ökas ytterligare, upp till tusen gånger. Sedan ska koncentratet destrueras, till exempel genom förbränning i höga temperaturer. Det är dock osäkert om förbränning tar bort all PFAS, och nya destruktionstekniker utforskas. – Alla strävar efter att slå sönder PFAS-kedjorna. Vi jobbar väldigt nära destruktionsteknikföretag för att hitta kombinationer, säger Johan Seijmer. Chromaforas koncentrationsteknik är världsunik, enligt Johan Seijmer, koncentrerar PFAS i vatten Ny teknik och företaget har sökt patent internationellt. – Till skillnad från skumfraktionering är vi bra på att koncentrera upp alla sorters PFAS, särskilt korta kedjor. Och det är framför allt korta PFAS som är ett problem på avfallsdeponier, även om kravställningarna idag ofta ligger på långa PFAS, säger Johan Seijmer. Reagensmedlet som Chromafora tillsätter är inte heller känsligt för andra organiska ämnen, vilket till exempel aktivt kol är, påpekar han. Företaget har idag sex enheter ute på marknaden för PFAS-rening med Selpaxt-tekniken, i Sverige men också andra europeiska länder. Vid årsskiftet meddelade Europeiska investeringsbanken att man går in och stödjer Chromafora med 22,5 miljoner euro i lån för att vidareutveckla och kommersialisera tekniken, bland annat så att den kan erbjudas som en hyrtjänst. – Enklare lösningar, som aktivt kol, har inte så stor kapitalkostnad. Men över tid blir driftskostnaden stor. Vi har istället en större kapitalkostnad, men lägre driftkostnad. PFAS I LAKVATTEN När Miljösamverkan Sverige samlade in mätdata om PFAS i lakvatten från deponier 2020– 2022 visade det sig att PFAS fanns i alla undersökta lakvattenprov. Summan av PFAS 11 i lakvattnet varierade från 5,8 ng/l upp till nästan 200 000 ng/l. Med hjälp av länsstyrelser och vissa kommuner fick man in PFAS-data från 165 av totalt ca 6 700 deponier i Sverige. I de fall mätningar gjorts omfattade de bara ett fåtal av alla PFAS. Källa: Miljösamverkan Sverige, 2022.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=