34 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2025 MATERIALÅTERVINNING ”Juicekartongen lätt att återvinna” Tekniken finns att separera plast och aluminium från dryckesförpackningar så att det kan materialåtervinnas. För att kunna skala upp behövs bättre sortering, menar producenterna. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO FISKEBY, FBCA – DET ÄR INTE sant att det är svårt att återvinna dryckesförpackningar, säger Michael Brandl, som ansvarar för hållbarhet vid Food & Beverage Carton Alliance, FBCA. De jobbar globalt för att stötta medlemmar som Billerud, TetraPak och Stora Enso, bland annat för att nå EU:s mål: 2035 ska 55 procent av pappersförpackningarna materialåtervinnas. – Det finns utmaningar som vi inte kan påverka, som insamlingen. Men vi försöker hjälpa kommuner, produktansvarsorganisationer och sorteringsanläggningar. Polyal ger kvalitet, och begränsningar Utmaningen är de tunna skikten av plast och aluminium, Polyal, som finns i pappersförpackningarna för drycker och en del mat. De behövs för att ge en syrefri miljö, så att innehållet inte bryts ner i förtid. I Europa finns åtta anläggningar som kan återvinna alla tre materialen i de här förpackningarna: papper, aluminium och plast. Idag tar de emot omkring en fjärdedel av det som produceras, men Michael Brandl är övertygad om att det kommer att finnas kapacitet för 100 procents återvinning till 2030. Det är en miljon ton mat- och dryckesförpackningar som ska materialåtervinnas. FBCA:s strikta regler för hur förpackningarna ska utformas underlättar, liksom det nya certifieringsprotokollet för fiberbaserade material, RECY:CHECK. FBCA:s medlemmar representerar 90 procent av alla tillverkare av belagda vätskekartonger, så det kommer att ge effekt. Sverige i bakvattnet Fiskeby i Norrköping är Sveriges enda anläggning som återvinner den här typen av förpackningar. Här separeras plast och aluminium från pappret; medan pappersfiber återvinns till ny kartong skickas polyal till energiåtervinning. – Sverige ligger efter resten av Europa vad gäller sortering och renhetsgrad, säger Mattias Wahlgren, vd för Fiskeby. – Vätskekartonger måste sorteras ut från övriga insamlade pappersförpackningar så att vi får en enhetlig fraktion, det är bästa sättet för att kunna återvinna dem. Svenska pappersförpackningar levereras som en blandad fraktion till Fiskeby, med både enkla pastakartonger och belagda förpackningar. Mattias Wahlgren nämner Danmark och Norge som goda exempel på bättre hantering. Enligt branschföreningarna Cirk Norge och danska Cirkulær samlas vätskekartong i vissa kommuner in separat, ibland tillsammans med plastförpackningar för att separeras i efterhand. En hel del norska och en mindre del danska vätskeförpackningar skickas till Fiskeby för återvinning. Fiskeby är Sveriges enskilt största återvinnare av pappersförpackningar, men de kan bara ta emot omkring hälften av det som sätt på marknaden. Under 2022 exporterade producenterna omkring hälften av de svenska dryckesförpackningarna, inte sällan för att energiåtervinnas, visar en granskning av DN. – Jag hade gärna sett att den svenska vätskekartongen sorteras ut från övriga pappersförpackningar. Ju renare fraktioner desto lättare blir det att materialåtervinna, säger Mattias Wahlgren. Stor aktivitet FBCA och dess medlemsföretag gör vad de kan för att skynda på utvecklingen mot förbättrad återvinning av vätskekartong i Europa. – Alla parterna är mycket aktiva, de söker högkvalitativ återvinning och lösningar för vad vi kan göra med ickefibern, säger Michael Brandl. Såväl papper som aluminium och plast från dessa anläggningar materialåtervinns, dock sällan till nya förpackningar för mat och dryck. – Bra återvinning behöver inte betyda att det måste användas till samma produkt. Det viktiga är att materialet hamnar i en ny produkt, säger Michael Brandl. Mattias Wahlgren bekräftar att detsamma gäller i Sverige; de mjölkkartonger vi köper består av nyfiber. Det är inte den stora frågan, menar han – 2030 närmar sig och högre andel materialåtervinning är det viktigaste. – Med en tydlig plan för utökad sortering av vätskekartong i Sverige har vi möjlighet att planera för framtida investeringar i återvinning av såväl fiber som polyal. – Vi ligger lite efter alla andra. Men jag är en obotlig optimist, jag tror att i kommer att nå fram. Michael Brandl, FBCA Mattias Wahlgren, Fiskeby
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=