Ny avfallslagstiftning Elavfall hälsofara Verktygen för nollutsläpp Trippelvinst i Stenungsund Brasilien på rätt väg www.avfallsverige.se MILJÖFORSKAREN: Hållbarhet måste också gälla AI #1/2026 Branschtidning från Avfall Sverige
Besök oss på IFAT, 4 – 7 maj, monter A5.215 Hållbara och innovativa avfallsbehållare • Tillverkad av återvunnen plast i en av Europas mest avancerade fabriker • Extremt tillförlitlig i alla lägen, oavsett om det gäller kommunal eller industriell användning • Konstruerad och tillverkad enligt: DIN EN: ISO 9001:2015, ISO 14001:2015. EN 840 & RAL Lär känna Craemer bättre – kontakta oss så berättar vi mer: info@craemer.com | +46 760 16 96 95 www.craemer.com MGB-Definition: MGB står för det tyska ordet "Müllgroßbehälter" och kan översättas som "Avfallsbehållare". MGBneo 140L MGBneo 360L / 370L MGBneo 240L MGBneo4 660L MGBneo 180L / 190L
Nr 1 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 3 AVFALL OCH MILJÖ är Sveriges enda renodlade avfallstidning. I snart 40 år har vi har skrivit om avfallshantering. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Många artiklar skrivs av branschens egna experter. Därför är det inte så konstigt att mer än 96 procent av våra läsare säger sig ha nytta av tidningen i sitt arbete. Avfall och Miljö ges ut av Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. Innehåll Teori och praktik kring avskiljande........................................................................... 33 Bättre sorteringsanvisning............................... 34 Trippelvinst i Stenungsund.............................. 34 Cirkulära matleveranser...................................... 36 Bättre insamling på stan. ................................... 36 Säkrare containerlock. .......................................... 37 Nytt hopp för förorenad mark. ..................... 38 Produktnytt......................................................................... 38 Jorden runt.......................................................................... 39 Brasiliens kommuner på rätt väg. ............ 40 Cirkulärt på internationellt möte............... 42 AVFALL SVERIGE. ............................................... 43 NOTISER............................................................................ 46 Allt mer plastförpackningar............................ 12 Bättre konstgräs sökes......................................... 12 Affärsnytt............................................................................... 12 TEMA AI.............................................................................. 14 AKTUELLT Höstmötet inspirerade.......................................... 23 Cirkulärt test inför valet. ...................................... 25 ”Miljard-stöd till plastindustrin”................ 26 NPA om vägen till målen. ................................... 27 Piska och morot för nollutsläpp................. 28 Klimatinsikter från näringslivet................... 29 Småskalig CCUS i Norge. ................................... 30 Krock CCUS – utsläppsregler. ..................... 31 Billig luktreningen från biogas..................... 32 LEDARE. ...................................................................................5 NYHETER Avfallslagstiftningen ändras................................6 Textilt producentansvar tar form...................6 Batterier får egen PRO. .............................................6 Dödsolycka ger ändrade rutiner.....................6 1/3 felsorterat hos verksamheter..................7 Elavfall hälsofara för återvinnare...................8 FNI billigare än väntat. ...............................................8 Klimatklivet breddas. ...................................................8 Stöd för avfalls-CCUS?...............................................8 De bygger med slaggrus...................................... 10 Posten hämtar textilavfallet............................ 10 Här är årets vinnare.................................................. 11 Forskare tror på återanvändning. ............. 12 18 28 40 11 23 #1/2026 14
www.pwsab.se Din expert på avfallslösningar Pålitligt. Hållbart. Enkelt. Källsortering som funkar – varje gång. Duo Select med Flip Lid är lösningen för effektiv, ergonomisk och användarvänlig insamling nära fastigheten. AWS Flex – en flexibel markbehållare med smart design och enkel tömning.
TEXT TONY CLARK, VD AVFALL SVERIGE FOTO ANDREAS OFFESSON Nr 1 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 5 LEDARE Vilket avfalls-år vi har att se fram emot! EFTER MINA ÅR i Kina håller jag gärna koll på deras zodiak, mest för skojs skull. Nu i februari inleds Hästens år, som sägs symbolisera energi, rörelse, frihet och framgång. Jag tror att det ger en föraning om det kommande avfalls-året, för här kommer det att hända saker. REDAN DEN 1 JULI vill regeringen att deras förslag till ny avfallslagstiftning ska börja gälla. Det innebär en oroväckande kort implementeringstid, vilket kan innebära både kostnader och problem för kommunerna. Med förslagen i sig välkomnas. Det blir en tydligare rollfördelning utan den möjlighet till russinplockning som näringslivet önskade. All detaljhandel får ansvar för sitt kommunala avfall. Och verksamheter ska ta hand om allt förbrukat matfett. VÄLDIGT MYCKET I den nya avfallslagstiftningen har de facto landat precis så som Avfall Sverige har föreslagit – snart 80 års erfarenhet av avfallshantering och goda inspel från en rad arbetsgrupper och många medlemmar har gett oss en bra förståelse för vad som verkligen fungerar. ETT OMRÅDE DÄR det måste hända mycket är hållbar konsumtion. I nyårshelgen fick vi ett oväntat tydligt stöd för detta arbete genom en debattartikel i DI signerad klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. ”Slit-och-släng-kulturen är ett problem som behöver en politisk lösning”, skriver hon. Vi diskuterar gärna med henne hur det kan genomföras! GOD HJÄLP PÅ vägen mot hållbarhet kan Sverige få genom det arbete som pågår inom EU. Faktum är att 2026 kommer att bli ett avgörande år för att gå från planer till skarp styrning av materialflöden, marknader och kostnader inom avfall, cirkulär ekonomi och klimatpolitik. NÅGRA EXEMPEL: Senast den 31 juli ska Kommissionen ta ställning till om alla EU:s anläggningar för energiåtervinning av avfall ska omfattas av utsläppshandeln. I dag omfattas bara anläggningar i Sverige, Danmark och Litauen. Circular Economy Act ska presenteras under Q3. Och vi kan också se fram emot End-of-waste-kriterier för plast som kommer att tydliggöra när återvunnen plast inte längre är ett avfall och i stället får säljas och användas som råvara i hela EU. Syftet är att skapa förtroende och lönsamhet för återvunnen plast, det banar väg för mer återvunnen och minskat beroende av ny fossil plast. Vårt arbete både i Sverige och inom EU ger resultat! MÅNGA KOMMUNER KOMMER dessutom att ha fullt upp med förberedelser för fastighetsnära insamling av förpackningar. AVFALL OCH MILJÖ inleder detta frustande hästens år med att lyfta en mycket prioriterad fråga: AI. Artificiell intelligens kommer att behövas för att vi ska kunna nå våra mål, för att vi ska kunna utveckla effektivare arbetssätt och anpassa oss efter de behov som finns. Men låt oss använda det med eftertanke. Så låt oss välkomna det nya men använda det med eftertanke. REDAKTÖR KARIN JÖNSSON UTGIVNINGSDATUM 10 februari 2026 OMSLAGSBILD Christin Philipson och Chat GPT UTGIVARE Avfall Sverige, Baltzarsgatan 25, 211 36 Malmö Tel: 040-35 66 00 Hemsida: www.avfallsverige.se ANSVARIG UTGIVARE Tony Clark, vd I REDAKTIONEN Karin Jönsson, redaktör Tel: 040-35 66 17 E-post: karin.jonsson@avfallsverige.se Anna-Carin Gripwall Mobil: 070-662 61 28 E-post: anna-carin.gripwall@avfallsverige.se PRENUMERATION Tina Svensson E-post: tina.svensson@avfallsverige.se PRENUMERATIONSPRISER Medlemmar i Avfall Sverige 650 kr/år. Icke medlemmar 750 kr/år plus moms. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Rose-Marie Nordqvist, grafisk formgivare Kreativ Reklam E-post: rose-marie@kreativreklam.se ANNONSFÖRSÄLJNING Stefan Grevle Mobil: 073-518 18 20 E-post: stefan.g@tabloid.se ANNONSMATERIAL Digitalt: Högupplöst PDF eller EPS-fil med bifogade typsnitt och utskrift i färg resp. svart-vitt. Utfallande annons ska ha 5 mm skärsmån och skärmarkeringar. För övrigt material kontakta tryckeriet. TEKNISKA DATA Offset-tryck. Format 215x280 mm. Raster 300 linjer/tum. TRYCK Exakta Print AB, Malmö Avfall och Miljö trycks på Arctic Volume, ett papper som uppfyller miljömässiga krav. REDAKTIONELLT MATERIAL Signerad artikel står för författarens räkning. Endast om så anges är den att anse som ett ställningstagande av Avfall Sverige. ISSN 2001-4775, Årgång 40. Har du frågor eller kommentarer kring innehållet i Avfall och Miljö? Kontakta redaktören karin.jonsson@ avfallsverige.se SVANENMÄRKET Miljömärkt trycksak 3041 0196
6 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2026 NYHETER Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram förslag på hur EU:s producentansvar för textil ska införlivas i Sverige. Från och med 2026 hanteras producentansvaret för batterier troligen av Batterikretsen – ett helägt dotterbolag till El-Kretsen. Ståplattan bak på sopbilen får numera bara användas i tättbebyggda områden. Fler verksamheter ska få ansvara för sitt avfall, även visst avfall som idag faller under kommunalt ansvar. Det är en av flera ändringar som klimat- och miljöministern presenterade före jul. Textilt producentansvar tar form Ny PRO för batterier Tierp ändrar rutiner efter dödsolycka Regeringen föreslår ändringar i avfallslagstiftningen EU-direktivet innebär att företag som säljer kläder, skor och viss hemtextil ska finansiera kostnaderna för bland annat insamling och återvinning av textilavfall. Att kommunerna från den 1 januari 2025 ansvarar för att sortera ut och samla in textilavfall separat beskrivs som ”ett första steg”, som alltså kommer att ändras när producentansvaret träder i kraft. Naturvårdsverkets utredning ska presenteras den 13 november 2026. Batterikretsen har ansökt om att bli en godkänd producentansvarsorganisation för batterier. El-Kretsen kommer bland annat att ordna insamling på uppdrag av Batterikretsen, vilket innebär att det befintliga Elreturavtalet med kommunerna löper på som vanligt. Orsaken till förändringen är den nya Batteriförordning som trädde i kraft 2025. Den innebär att alla företag och kommuner behöver försäkra sig om att man lämnar sina batterier till en producentansvarsorganisation som är godkänd av Naturvårdsverket. Det var i maj som en renhållningsarbetare i 35-årsåldern avled sedan hon trillat från ståplattan. Föraren misstänktes ursprungligen för vållande till annans död, men polisutredningen lades ner då det saknades bevis på att brott begåtts. Arbetsgivaren, Tierps Energi & Miljö, tillåter fortfarande användning av ståplatta, men bara där sopkärlen står väldigt tätt. Vidare har rutterna lagts om och ensamarbete begränsas för att få en lugnare och säkrare arbetsmiljö. I korthet innebär ändringarna att mindre avfall kommer att hanteras av kommunerna: • Detaljhandel får ansvaret för sitt kommunala avfall. • Verksamheter får också ansvar för förbrukat matfett, kontorspapper och returpapper. • Som ett komplement till dessa förändringar kan kommunerna ges ”ett andrahandsansvar under vissa förutsättningar”, till exempel i glesbygd. Ett förenklat dispenssystem ska ge andra verksamheter, till exempel hotell och restaurang, ökade möjligheter att själva hantera sitt kommunala avfall, och ansökan föreslås göras till länsstyrelsen istället för som idag till kommunen. Regeringen kommer också att besluta om undantag från avfallslagstiftningen för ”naturliga”, icke förorenade schaktmassor, så att de kan återanvändas. Vidare ska regeringen besluta om nationell avfallsplan och det avfallsförebyggande programmet, istället för som idag då Naturvårdsverket lägger fram dessa dokument. Andra beslut gäller att de kommunala avfallsplanerna förenklas och att kommunerna ska göra en ekonomisk särredovisning på avfallsområdet som är tillgänglig för allmänheten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. LÄS kommentarer till lagändringarna på avfallsverige.se FOTO KRISTIAN POHL Romina Pourmokhtari
Nr 1 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 7 NYHETER Tillverkad i Sverige Svensk råvara www.svenco.se 08-59440560 Papperssäckar AB Matavfallspåse för verksamheter Påsen har en volym på cirka 22 liter, är tillverkad av vattenavvisande kraftpapper, 90 gram, för att klara stora påfrestningar och öka tryggheten för användaren. Påsen är av typen planbotten vilket ger färre skarvar och är optimalt för matavfall. Trådställning i metall nns som hållare för denna påse. Påsen tillverkas i Sverige av svenskt kraftpapper. Nu nns en större och kraftfullare matavfallspåse för verksamheter. Artikel 1021NE C M Y CM MY CY CMY K ai172441434044_Avfall och Miljö - 2024 nr5 kopia.pdf 1 2024-08-23 13:59:00 För första gången finns nu siffror på vad avfallet från svenska verksamheter innehåller. Det är Naturvårdsverket som låtit genomföra plockanalyser och resultaten visar att ungefär en tredjedel av det som går till energiåtervinning består av avfallsströmmar som det finns krav på att sortera ut och lämna till materialåtervinning. 1/3 felsorterat hos verksamheter Mer än en fjärdedel av avfallet från verksamheter består av förpackningar. Plast- och pappersförpackningar hittades i alla analyserade prover. Vidare hittades matavfall i 123 av 166 prover. Totalt sett består nästan en fjärdedel av verksamhetsavfallet av plast. Omkring hälften av det är förpackningar (39%) och byggplast (12%) som ska lämnas till separat insamling. Några prover innehöll höga halter elavfall, bland annat identifierades elkablar i avfallet som sorterats för energiåtervinning. – Det är jättebra att Naturvårdsverket har tagit fram fakta kring innehållet i verksamheternas avfall, det är något som vi länge har efterfrågat. Rapporten visar att näringslivets aktörer har mycket att göra för att skapa bättre resurshushållning. Sedan tidigare vet vi att även det kommunala avfallet från hushåll innehåller stora mängder material som skulle kunna återvinnas. Källsorteringen måste bli bättre, både där vi jobbar och där vi bor – det gynnar klimatet genom mindre fossila utsläpp från avfallsförbränningen. Det är ekonomiskt smart eftersom det är dyrt att förbränna avfall, och framför allt spar vi på jordens resurser. I slutänden är det faktiskt en fråga om vilka möjligheter vi vill ge våra barn att kunna leva ett gott liv, säger Jenny Westin, statistikansvarig på Avfall Sverige. RAPPORTEN har sammanställt resultaten från 166 plockanalyser som genomfördes under 2024 och 2025 vid elva svenska avfallsförbränningsanläggningar. Under 2023 hanterade de elva undersökta anläggningarna 57 procent av det totala verksamhetsavfallet som förbrändes i Sverige. Avfallet kom från verksamheter som butiker, skolor och sjukhus och är både avfall under kommunalt ansvar och annat avfall. Eftersom avfallsanalyser och dess resultat till sin natur är osäkra ska denna rapport ses som en uppskattning av avfallstyperna och mängderna som går till förbränning.
8 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2026 NYHETER Återvinningsarbetare utsätts för farliga nivåer av damm och har förhöjda värden av metaller i kroppen, enligt en ny studie. En orsak är alla mobiler och datorer som slängs på återvinningscentralerna – en typ av elavfall som ofta innehåller hälsofarliga ämnen som bly, kadmium och krom. Det blir billigare att sätta förpackningar på marknaden, sedan Näringslivets Producentansvar sänkt avgiften för 2026 med totalt 270 miljoner kronor. Regeringen backar och återinför nu möjligheten att söka stöd från Klimatklivet för gårdsbaserad biogas till el och/eller värme. Höga halter metall hos återvinnare Förpackningsinsamling billigare än väntat Bidrag ges åter till gårdsbaserad biogas Forskningsstudien Green Metal Waste har undersökt 139 återvinningsarbetare. För 14 procent av dem överskreds gränsvärdet för inhalerbart damm och 75 procent hade förhöjda metallhalter i blodet. Bland annat överskreds gränsvärdet för bly i luften för 9 procent av återvinningsarbetarna, vilket bland annat kan ge högt blodtryck och påverka hjärta och kärl negativt. De som arbetar med bearbetning och fragmentering av elavfall är mest utsatta, men även de som jobbade med sortering och underhåll hade höga nivåer. Studien visar också att kunskapen om risker brister. Endast cirka 30 procent av de återvinningsarbetare som ingick i studien använde andningsskydd och av dessa var det bara 9 procent som använde skydden korrekt. Det enklaste och mest kostnadseffektiva sättet att minska damm är att ändra sina rutiner, enligt Karin Grahn, adjungerad adjunkt vid Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm. Det kan till exempel handla om städning. Dammsugning och våttorkning är mycket Kostnaderna för återvinning och transport samt utbyggnaden av fastighetsnära insamling har inte ökat så mycket som väntat under 2025, och prognosen för 2026 pekar i samma riktning. Totalt återförs därför cirka 850 miljoner kronor retroaktivt till producenterna för 2025 och avgiften för 2026 sänks. – När den fastighetsnära insamlingen är fullt utbyggd och världsläget är mer stabilt, blir hela värdekedjan mer robust, vilket leder till högre precision för avgifterna framåt, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar. bättre än torrsopning och tryckluft för att undvika att damm sprids. Att förbättra ventilationen är ett annat viktigt steg för att få ner nivåerna av damm. I höstas stoppade regeringen möjligheten för gårdar med djur att få stöd från Klimatklivet för el- och värmeproduktion från biogas – klimatnyttan beräknades inte vara tillräckligt stor. Beslutet väckte skarp kritik, bland annat från Lantbrukarnas Riksförbund. Men 2026 återinförs alltså stödet. Bättre beredskap genom ökad självförsörjning anges som ett skäl till förändringen. Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att undersöka om Industriklivet kan breddas till att omfatta stöd för infångning och lagring eller användning av koldioxid från bland annat avfallsförbränning. CCUS-stöd kan breddas Idag kan stöd för CCUS ges till anläggningar för förbränning av biomassa. Men nu vill regeringen alltså bredda det, oavsett om kolatomens ursprung är fossilt eller biogent. Det öppnar möjligheter för anläggningar för energiåtervinning av restavfall som även innehåller plast. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2026. FOTO STEFAN EDETOFT Inte så dyrt.
Nu när den fastighetsnära insamlingen införs är det läge att berätta för kommuninvånarna att det är skillnad på att panta och återvinna. Risken är nämligen att burkar och PET-flaskor hamnar i återvinningen istället för där de hör hemma, i pantautomaten. Men låt oss ta det från början. Pantsystemet är ett eget slutet kretslopp och om panten hamnar fel, dvs i plast- eller metallåtervinningen, försvinner materialet ur kretsloppet och ny råvara behöver användas för att tillverka nya burkar och flaskor. Det kräver mer energi, släpper ut mer koldioxid och förbrukar mer naturresurser, jämfört med om flask- eller burkmaterialet kan återvinnas. Igen och igen och igen… Därför är det viktigt att hushållen fortsätter lämna sin pant i pantautomaten. Här kan vi hjälpas åt, så att rätt blir rätt. Vi har tagit fram ett informationsmaterial som du enkelt och kostnadsfritt kan använda i kommunikationen kring fastighetsnära insamling till kommuninvånarna. Här finns texter, bilder och filmer som du kan använda i alla era kanaler. Beställ material här pantamera.nu/FNI eller genom att scanna QR-koden. Panta inte här! Ibland blir det fel när man gör rätt
THOMAS STERNER, PROFESSOR I MILJÖEKONOMI PÅ HANDELSHÖGSKOLAN I GÖTEBORG I EN DEBATTARTIKEL I AKTUELL HÅLLBARHET Det som inte kan cirkulera kanske inte heller alls ska produceras.” NYHETER En restprodukt från avfallsförbränning används nu för utbyggnaden av Ullevileden norr om Linköping. Svenljunga kommun är först ut att testa ett nytt sätt att samla in textil till återvinning och återbruk. Linköping bygger med slaggrus Här hämtar Posten textil – Det känns väldigt positivt att askan från vår kraftvärmeproduktion nu får nytt liv i ett kommunalt byggprojekt. Det här visar hur restmaterial från vår verksamhet kan bidra till minskad klimatpåverkan och att återvunnet material håller lika hög kvalitet som traditionella byggmaterial. I vissa fall kan slaggrus vara en utmärkt ersättare till bergkross säger Charlotte Billgren, hållbarhetschef på Tekniska verken i Linköping. Det är första gången som slaggrus används i Linköping. Tidigare har det använts vid anläggningsarbeten i bland annat Malmö och Trelleborg. Insamlingen sker med specialpåsar som levereras direkt i brevlådan från PostNord. När påsen är fylld bokar man upphämtning via QR-koden som finns tryckt på påsen. Hushållet väljer själv datum för upphämtning, och ställer sedan ut påsen vid brevlådan den aktuella dagen. PostNord hämtar påsen och lämnar samtidigt en tom påse för nästa insamlingstillfälle. All insamlad textil skickas för sortering och analys till Wargön Innovation i Vänersborg, där den blir en del av det gemensamma arbetet inom SorTex-projektet. Parallellt testas bland annat insamling i särskilda insamlingsboxar och via tvättstugor samt pant på textil. De olika metoderna kommer att analyseras. HUSHÅLLSNÄRA INSAMLING MED 4NORDIC! Nya generationens sopbilar med 4-facksteknologi och låga servicekostnader. Kontakta oss för demo och provkörning! • THE FUTURE • SINCE 2024 Faun Nordic - den enda auktoriserade servicepartnern för Norba i Norden! Vänd dig därför alltid till oss för service, originaldelar och alla mjukvaruuppdateringar. Kontakta oss för professionell hjälp och support på: service@faunnordic.com. FAUN NORDIC AB | KALMAR | STOCKHOLM | info@faunnordic.com 010-147 15 00 • www.faunnordic.com 10 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2026
Nr 1 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 11 Glada vinnarna Therése Lindelöf och Erik Geijer, hållbarhetscoach respektive handlare på ICA Kvantum i Kvissleby, flankerade av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, samt Tony Clark, vd Avfall Sverige. NYHETER Att förebygga avfall är en god affär, det visar ICA-handlaren Erik Geijer i Njurunda söder om Sundsvall. Genom en lika enkel som smart lösning har han skapat ett system för att rädda mängder av mat. Vid Återvinningsgalan tilldelade han Avfall Sveriges pris som Årets förebyggare. Vägen till vinst gick via frysen Ica Kvantum Kvissleby i Njurunda har satt i system att frysa in mat samma dag som bäst-före-datum infaller. Det ger framför bland annat kött- och fiskprodukter ytterligare tre månader att hitta fram till middagsborden. Hittills har inget av det som läggs i fyndfrysdiskan behövts slängas – att det säljs till 30 procents rabatt bidrar säkert till att locka kunder som månar om såväl klimatet som sin plånbok. Priset delades ut av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari: – Omställningen till hållbarhet är inte ett sidospår i klimatpolitiken – det är kärnan. Det är fantastiskt när man får fira de som verkligen gör det, sade hon. Till sin hjälp i prisutdelningen hade hon Avfall Sveriges vd Tony Clark: – Erik Geijer är sannolikt den första som lyckats rädda mat i större skala genom att frysa in den. I ett hushåll är det självklart att frysa in mat som man inte hunnit äta upp, men reglerna för livsmedelsbutiker är strikta och det har krävts mycket arbete för att kunna etikettera om varorna med ett nytt bäst före-datum. Erik har nu skapat ett system som andra handlare kan ta efter, det gör honom väl värd att prisa, kommenterar Tony Clark vinnaren. Juryns hänvisade till såväl mindre matsvinn som nöjdare kunder i sin motivering. – Det har varit ett frustrerande, långdraget och stundtals fantastiskt arbete under 3,5 år bara för att formulera en text. Men nu när det är klart och jag står här på scen känns det värt det, sade pristagaren själv, Erik Geijer. Utöver Årets förebyggare utsågs vinnare i ytterligare sex kategorier: • Årets startup: Respin Jenny – materialåtervinning av textil • Årets förpackning: Great Earth – byter ut plastkorkar till cellulosa • Årets återanvändare: Svenska Retursystem – återanvändbara pallar i dagligvaruhandeln • Årets cirkulära initiativ: Solvent recycling solutions – återvinning av lösningsmedel • Årets avfallsbehandlare: Vafabmiljö – livsmedelsbox för förpackat livsmedel • Årets specialpris: Envytech Solutions – mobil PFAS-rening av vatten Återvinningsgalan genomförs av tidningen Recycling i samarbete med Avfall Sverige, Återvinningsindustrierna och sponsrad av Stena Recycling, Scanvaegt, CMS Wistrand, MoveTech och Facility Labs.
12 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2026 Sysav kan komma att sälja Siptex Textilsorteringen i Malmö var unik när den invigdes 2020. Men varken marknad eller lagstiftning har utvecklats på det sätt som det sydskånska avfallsbolaget tänkt, och nu utreds olika alternativ för Siptex framtid, där avyttring är ett alternativ. Ett steg närmare elektrobränsle i Umeå Umeå Energi och Liquid Wind har skrivit under de avtal som möjliggör byggandet av en elektrobränsleanläggning i Umeå. Avtalen reglerar bland annat finansiering, rådighet och garantier bolagen emellan. Nu kan parterna gå in i nästa fas och intensifiera dialogen med investerare; totalt 20 miljarder kronor ska säkras. Anläggningen beräknas stå klar 2028 och då producera upp till 100 000 ton fossilfritt elektrobränsle per år av den biogena koldioxid som fångas in från kraftvärmeverkets rökgaser. Joint Venture kring däck Svensk Däckåtervinning och Norsk Dekkretur har inlett ett strukturellt samarbete kring hanteringen av uttjänta däck i de båda länderna. Den operativa verksamheten kommer att koordineras via det gemensamt ägda bolaget Bon Orbit. Målet är att öka tillgången på högkvalitativa råvaror och att bana väg för nya cirkulära användningsområden. Som en del av satsningen bygger Bon Orbit Europas största produktionsanläggning under tak för återvunnet däckmaterial. Anläggningen uppförs i västra Sverige och beräknas stå klar hösten 2026. De nordiska regeringarna lägger sju miljoner danska kronor i ett forskningsprojekt som tittar på miljövänliga alternativ till gummigranulat. Nordiskt samarbete ska rädda konstgräset – och miljön Gummigranulat återfinns på konstgräs, ridbanor och lekplatser och är en av de största källorna till skadliga mikroplaster i naturen. År 2031 förbjuds försäljningen av granulatet inom EU. – Vi måste fasa ut de skadliga mikroplasterna som används i dagens konstgräsplaner. Barn och unga har rätt att spela fotboll året om, på ett bra och hållbart underlag. Vår forskningssatsning är ett bra exempel på hur det nordiska samarbetet kan bidra till konkreta lösningar i den gröna omställningen, säger EU-minister med ansvar för nordiska frågor Jessica Rosencrantz. AFFÄRSNYTT NYHETER Under 2023 genererades 79,9 miljoner ton förpackningsavfall inom EU eller 177,8 kilo per invånare, visar statistik från Eurostat. 18 % mer plastförpackningar på 10 år Jämfört med 2013 har mängden ökat med 12 procent. Mest har plastförpackningarna ökat, och landar för 2023 på 35,3 kilo per invånare, varav bara 14,8 kilo återvanns. Jämfört med 2013 har andelen återvunna plastförpackningar ökat med knappt 4 procent. Plastföroreningar från förpackningar kan minska med 97 procent till 2040, visar en rapport från det amerikanska forskningsinstitutet Pew Charitable Trusts. Här är lösningen för plastskräpet Framför allt är det återanvändning som beräknas kunna minska mängden plastavfall. Nya affärssystem kommer att ge stora fördelar för de som tidigt ger sig in på denna marknad, menar författarna. Men omställningen behöver ske snart. En för- dröjning på bara fem år skulle resultera i att ytter- ligare 1,1miljarder ton primärplast produceras, 540 miljoner ton plast hamnar i miljön och 5,3 miljarder ton mer växthusgas- utsläpp mellan 2025 och 2040. LÄS MER i Breaking the Plastic Wave 2025, som kan laddas ner från pew.org FOTO SYDA PRODUCTIONS FOTO HAWAIIAN
Nr 1 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 13 Ny plats för inert Rodenåkarna öppnar en mottagning för rena jord- och stenmassor i Roslagen. Här ska 520 000 ton per år cirkuleras, och nya deponin kan ta emot 350 000 ton inert avfall. Däckåtervinnare byter vd Kajsa Rytterberg-Wallgren har utsett till ny vd för Infiniteria, det gemensamma bolaget för Antin Infrastructure Partners, Scandinavian Enviro Systems, och Michelin. Samtidigt byggs dess första anläggning, som placeras i Uddevalla, med planerad start under 2026. Fler planeras till andra delar av Europa. Förre vd Stefan Madeddu blir kvar i bolaget som rådgivare. AFFÄRSNYTT Noah blir gipsproducent Norska Noah har utvecklat en metod för att använda flygaska vid tillverkning av ren gips. Deras anläggning på Langøya kommer att kunna producera 30 000 ton per år. Materialflöden från flera branscher och länder kommer att utgöra grunden för gipsproduktionen – utöver flygaska från avfallsförbränning används exempelvis saltrester från Munters, som tillverkar avfuktare. – Det här är ett wow-projekt som vi är väldigt stolta över. Innovativt tänkande kring materialflöden och samarbetskonstellationer ger en återvinning som få eller ingen trodde var möjlig. Genom gemensamma ansträngningar med Munters, Norgips, Stockholm Exergi med flera minskar vi miljöpåverkan för alla parter, säger vd för Noah, Anders Lægreid. Certifierad återvinnare Som första sorteringsanläggning i Europa har Site Zero certifierats enligt den nyligen lanserade RecyClass-certifieringen för sorteringsprocesser. Det innebär bland annat att ägarna, Svensk Plaståterivnning, uppfyller kraven för spårbarhet och mekanisk återvinning av plast till nya material som kommer i kontakt med livsmedel. De moderniserar färgsorteringen Eskilstuna Energi och Miljö har beslutat bygga om sin anläggning för sortering av hushållsavfall i olikfärgade påsar. Modern teknik ska ge ökad kapacitet men också ökad utsortering, bättre arbetsmiljö och minskade transporter. Moderniseringen beräknas vara klar i slutet av 2026. Remondis utökar Drygt dubbelt så många lysrör kommer återvinningsföretaget Remondis att kunna ta emot på sin anläggning i Hovmantorp. Det står klart sedan det nya tillståndet från Mark- och miljödomstolen klargjort att de får bearbeta 7 000 ton per år. Då ingår även solceller, transformatorer, kablar och annat elavfall. Reen köper Bintel Det norska bolaget med digitala logistikplattformar och sensorteknik Reen AS har förvärvat svenska teknikbolaget Bintel AB, som specialiserat sig på dataanalys- och AI-baserade tjänster. De två företagen säger sig dela samma vision: ”att göra avfallshantering smartare, effektivare och mer hållbar genom teknologi”. Förorenade massor behandlas i Jämtland… Svevia har öppnat en anläggning i Östersund för mottagning av förorenade massor. I framtiden planerar de att också ta emot PFAS-förorenade massor. … och i Dalarna Falu Energi & Vatten och Borlänge Energi planerar att tillsammans bygga en gemensam deponianläggning i Fågelmyra för förorenade schaktmassor.
14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2026 NTEYMHAETER AI Somya Joshi. Somya Joshi leder expertgruppen för AI-frågor inom Stockholm Environment Institute, SEI. Hon ser både för- och nackdelar med tekniken, men pekar på många starka krafter som arbetar för att kunna utnyttja möjligheterna utan att planeten eller dess invånare behöver betala ett överpris. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO CHRISTIN PHILIPSON När Avfall och Miljö möter Somya Joshi är hon just hemkommen från ett FN-möte i Kenya. Hon är sprudlande glad, för där beslutades om en resolution kring hållbar AI. – Mötet var en stor succé! Resolutionen godkändes och den kommer att bli en bas för att garantera att AI kan utvecklas på ett hållbart och ansvarsfullt sätt, säger hon. Somya Joshi har doktorerat i Human- Computer Interaction, och utöver sin tjänst som forskningsledare vid SEI är hon docent i teknik och styrmedel vid Stockholms universitet. Men varför behövs det en AI-resolution? – Som med den mesta tekniken kan AI bidra till att vi når hållbarhetsmålen och kan minska utsläppen. Det finns många fördelar, men de kommer med en kostnad som kan sudda ut de positiva effekterna. Två kritiska områden Ett problem är att AI är mycket resurskrävande. Till hårdvaran krävs kritiska råvaror som också behövs i omställningen till fossilfrihet. Och i synnerhet datacentren kräver stora mängder energi. Men även vatten är en AI-fråga. – Vatten är en viktig del av AI:s värdekedja, både för att kyla datacentren och vid tillverkning av de halvledare som krävs för att utveckla AI. Många datacenter förläggs dessutom till områden med dålig tillgång till vatten där man redan har problem med torka. Svag lagstiftning och tillgång till billig energi i kombination med att företag väljer ekonomisk vinst före hållbarhet styr placeringen av många datacenter, menar Somya Joshi. AI-utvecklingen riskerar också leda till andra samhälleliga kostnader. – Makten över AI är koncentrerad till ett fåtal händer – både vad gäller hårdvaru- eller mjukvaruutveckling. Global tillgång till datorer, chips, energi och data ligger i händerna på ett fåtal företag och geografiska områden – det ökar ojämlikheten. En stor del av världen – i Afrika, Asien och Latinamerika – har inget inflytande och riskerar att hamna efter i utvecklingen. Det är en aspekt. – En annan aspekt är att AI-modeller tränar på mänsklig data och intellektuellt ägarskap. Mycket fakta hämtas från Internet, men de som äger kunskapen får inget erkännande. – En tredje är arbetskraften. I de tidigare stegen med märkning och klassificering används billig arbetskraft från södra halvklotet. Det är ett krävande arbete som görs manuellt, men de får varken erkännande eller kompensation. Det kallas Ghost Labour, och sker i länder som Kenya och Filippinerna. Använd med måtta Men det finns en möjlighet att utveckla hållbar AI som håller sig inom planetens gränser. Vi har en klar bild av hur AI kan användas på ett hållbart sätt Artificiell intelligens (AI) är förmågan hos datorprogram och robotar att efterlikna människors och andra djurs naturliga intelligens, främst kognitiva funktioner såsom förmåga att lära sig saker av tidigare erfarenheter, förstå naturligt språk, lösa problem, planera en sekvens av handlingar och att generalisera. Källa: Wikipedia
Nr 1 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 15 NYHETER AI TEMA – Vi har en klar bild av hur AI kan användas på ett hållbart och ansvarsfullt sätt, som varken belastar planeten eller människorna. Det gäller att vara medveten om det samhälleliga och miljömässiga fotavtrycket, att fråga sig var AI kan användas och inte, säger Somya Joshi. Inom SEI är AI ett viktigt stöd. – Vi har utvecklat egna AI-verktyg, som kan hjälpa oss analysera stora mängder data för att förstå var olika styrmedel kan fungera, att identifiera vad som är effektivt och var ska vi sätta in mer resurser. Vi gör också en hel del observationer av jorden, till exempel i samband mellan avskogning och leveranskedjor. AI är väldigt värdefullt för att förstå den geografiska påverkan av leveranskedjor, och hur det påverkar den globala markanvändningen. Att effektivisera elnäten och elanvändningen är en annan funktion där AI kan vara mycket användbar. – Men vi bör vara medvetna om rekyleffekten: Ju effektivare något blir, desto mer ökar efterfrågan, det är skadligt för miljön. För kommuner gäller det att identifiera var tekniken kan göra nytta. – AI kan få kommunernas klimat- och miljöpåverkan att öka dramatiskt utan någon tydlig vinst, var uppmärksam på det! Där det behövs föreslår jag att de söker efter lokala servrar och databaser, i Sverige kan datacentren använda grön energi och bättre kylteknik. Världens första AI-lag EU:s AI Act är världens första heltäckande lagstiftning för artificiell intelligens. Den trädde i kraft 2024 och har som mål att främja både ansvarsfull användning och innovation. – Vi är väldigt entusiastiska över hur den har införlivat frågor om jämlikhet och hållbarhet. Det är en motkraft till utvecklingen som vi ser i USA och andra delar av världen, där en ”ju större desto bättre”-mentalitet råder. Men de ursprungliga förslagen har urvattnats om hur den ska implementeras. Det har riktats kritik mot EU AI Act, den sägs ställa innovation mot lagstiftning och bromsa utvecklingen i Europa. Men det stämmer inte, menar Somya Joshi. – Tvärtom, vi kan se att i områden där AI har implementerats på ett hållbart sätt ges det mer utrymme för hållbar tillväxt. Det är en fråga där EU och Europa som helhet kan visa ledarskap globalt. – Vi har allt som behövs i Europa för att verkligen konkurrera med USA och Kina, men vi behöver inte göra om deras misstag vad gäller skadlig miljöpåverkan. Ett helt avsnitt i lagstiftningen handlar om cirkulära lösningar i leveranskedjan. Avfallsindustrin ses som central för att bidra till hållbarhet i AI:s leveranskedja. Globala regler behövs EU:s lagstiftning är alltså positiv, och FN:s resolution ett ytterligare steg på vägen. Men Somya Joshi vill helst se globala regler kring AI. – Det finns inget enskilt land som på egen hand kan tillhandahålla alla material som krävs, samarbete är nödvändigt. – Idag har varje region i världen sin egen AI-plan och egen lagstiftning på nationell nivå, ofta finns det inget samband till global hållbarhet, och de kan motverka eller överlappa varandra. Vad vi saknar är ett globalt ramverk som kan styra AI i en hållbar riktning så att inte vissa blir vinnare och andra blir förlorare. AI I AVFALLSHANTERINGEN Några axplock på hur AI används idag och vad som är på gång: • Schweiziska Jaipur Robotics använder AI för att identifiera olämpligt avfall, till exempel lustgasbehållare i bunkern på förbränningsanläggningar. • AI används vid sorteringsanläggningar för att skilja olika avfallsslag åt. • Återvunna material kan kvalitetsgranskas med hjälp av AI. • Den digitala marknadsplatsen Cirplus använder AI för att underlätta upphandling av återvunnen plast. • Chalmers-projektet CertAIn utvecklar med stöd från Avfall Sverige AI-baserade datorseende modeller för att identifiera objekt som lämnas på återvinningscentraler. Projektet ska även undersöka hur de tränade AI-modellerna kan användas för att i realtid informera besökare om hur de ska sortera sitt avfall. Projektet slutredovisas i sommar. • Cyclothe planerar använda AI för att sortera textil. Ett liknande försök pågår vid Högskolan Väst. • Bisan Ashmawi och Raghad Fawal vid Högskolan i Halmstad har skrivit examensarbetet ”Att möta utmaningarna med återbruk – AI för en mer resurseffektiv byggindustri”. AI kan användas för att analysera materialflöden, skapa digital spårbarhet och matcha tillgång med efterfrågan.
16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2026 NTEYMHAETER AI TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE Ni skriver att ni vill generera ”hållbart värde” – vad innebär det? – Vi vill bidra till att skapa förutsättningar för organisationer och samhället att använda AI för att lösa samhälls- och affärsutmaningar till förmån för ett välmående samhälle som präglas av demokratiska värderingar och hög livskvalitet, säger Tommy Boije, innovationsledare på AI Sweden. Vad är första stegen att ta för kommuner som vill utnyttja AI i sin verksamhet? – Det absolut första steget är att förankra arbetet i ledningen. AI är en verksamhetsfråga, inte en IT-fråga, och kräver strategiska beslut om investeringar och arbetssätt. Därefter handlar det om att inte uppfinna hjulet på nytt. Mitt råd är att titta på vad andra kommuner redan har gjort framgångsrikt, identifiera era egna konkreta behov och sedan söka samarbete. Här är vi gärna med och hjälper kommuner att hitta rätt. Det finns en stor vilja att dela kunskap och arbeta tillsammans där ute. Måste kommunerna hoppa på AI-tåget? – Vi vet att offentlig sektor står inför enorma utmaningar, inte minst den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning och samtidigt personalbrist. AI har visat en enorm potential att stödja medarbetare i offentlig sektor med textbaserade uppgifter och därigenom frigöra tid för mänskliga möten. Att i det läget inte agera för att dra nytta av de verktyg som finns riskerar att göra det ännu svårare att bemöta utmaningarna. Hur långt har ni kommit i projekt Svea, den digitala assistenten? – Svea är ett fantastiskt exempel på kraften i samverkan. I projektet samarbetar offentlig sektor för att skapa en prototyp till en chattbott som kan basera sina svar på information från den dokumentsamling som deltagarna själva är med och bygger upp, med data från sina egna verksamheter. Vid årsskiftet gick vi in i den tredje etappen och intresset är enormt. Projektet har bevisat att vi inom offentlig sektor kan bygga gemensamma förmågor för innovation och teknisk utveckling. Nästa steg är att hitta en långsiktig lösning för permanent drift av prototypen, så att vi kan gå från utveckling till storskalig nytta för fler. Tommy Boije. AI Sweden är en partnerorganisation, där företag, akademi och offentlig sektor tillsammans lär sig och utvecklar funktioner med artificiell intelligens – bland annat den gemensamma AI-assistenten Svea. Här formas den svenska AI-användningen AI SWEDEN har till uppdrag att accelerera användningen av AI till förmån för samhället, konkurrenskraften och invånarna. De har en bred finansiering, är inte vinstdrivande, och samarbetar med över 170 partner från både privat och offentlig sektor samt akademi, däribland Avfall Sverige. Exempel på uppgifter assistenten Svea kommer kunna hjälpa till med: • Sammanfatta och analysera stora textmassor • Förbättra och redigera texter så de blir mer lättlästa och strukturerade • Skapa nya texter som rapporter, handlingar och ansökningar, anpassade efter specifika mallar och riktlinjer • Klassificera dokument och skapa beslutsunderlag i handläggningsprocesser • Ta fram individualiserat stöd åt medborgare
Nr 1 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 17 NYHETER AI TEMA AI påverkar redan vår vardag och våra arbetsprocesser, och rymmer stora möjligheter när den används på rätt sätt.” AI-råd för vägledning och gemensamt ramverk Sysavs AI-råd följer den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens och utvärderar AIverktyg. Syftet är att identifiera lösningar och att kunna använda tekniken på ett säkert, ansvars- fullt och effektivt sätt. TEXT AGNETA FREDENBERG, SYSAV – AI PÅVERKAR REDAN vår vardag och våra arbetsprocesser, och rymmer stora möjligheter när den används på rätt sätt. AI-rådets uppdrag är att skapa riktlinjer för hur tekniken ska användas. Både för att ta tillvara potentialen och för att minimera risker. Vi är ett team med kompetenser inom bland annat IT, informationssäkerhet, kommunikation och arbetsmiljö, berättar Emma Svensson. Hon är verksamhetsutvecklare på Sysavs kommunikationsenhet och ingår även i företagets AI-råd. Under rådets första år har fokus legat på att utvärdera Microsofts generativa AI-verktyg Copilot. – Vi började med utbildningar för att säkerställa en ansvarsfull användning. Därefter har deltagarna kunnat delta i praktiska labbar, till exempel kring hur man skriver effektiva promptar, skapar agenter eller sammanfattar texter. Vi har också skapat ett digitalt forum där användarna kan dela erfarenheter och tips med varandra. För att löpande följa upp effekterna genomförs en enkät varje månad. – Vi ställer frågor som: Sparar vi tid? Är verktyget användarvänligt? Förbättras kvaliteten i arbetet? Hur ofta används Copilot och för vilka typer av uppgifter passar det bäst? Vinster i vardagen Resultaten hittills pekar tydligt åt samma håll. – Vi ser framför allt stora tidsvinster. AI kan avlasta i uppgifter som ofta upplevs som repetitiva eller tidskrävande, till exempel att skriva mötesanteckningar eller sammanfatta innehållet i en presentation. Det fungerar också bra som ett bollplank, exempelvis när man vill få idéer till en workshop eller analysera och utveckla en text. Under arbetets gång har AI-rådet dragit en viktig slutsats – det är viktigt att lära sig verktyget tidigt i processen. – Om man inte lägger tid på att lära sig verktyget tidigt finns risken att man faller tillbaka i gamla arbetssätt. Ett enkelt sätt att komma igång är att prova att ställa frågor till AI istället för till en kollega, till exempel: ”Var hittar jag den här filen?”. Copilot har tillgång till våra mejl, filer och möteskalender, vilket gör den till ett kraftfullt stöd i det dagliga arbetet. Säkerhet och ansvar Parallellt med utvärderingen av Copilot har AI-rådet haft ett tydligt fokus på risker och säkerhetsfrågor och på hur AI inte ska användas. – Det är avgörande att vi har en gemensam förståelse för riskerna. Vi har identifierat viktiga områden som informationssäkerhet, GDPR, partiskhet och risken för faktafel. Därför behöver vi alltid kombinera tekniken med mänskligt omdöme, tydliga riktlinjer och ett ansvarstagande arbetssätt, berättar Emma Svensson. Utifrån utvärderingarna har AI-rådet sammanställt en rapport och beslut kring vägen framåt kommer tas under året. En bild av Copilot – gjord med Copilot – som Sysav använt på de flesta av sina utbildningar. Emma Svensson.
18 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2026 NTEYMHAETER AI Försöket i Helsingborg har gått bra. Redan idag kan den hämta sopkärl och leverera till sopbilen i utkanten av bostadsområdet. Nu behövs någon som kan fostra roboten till en autonom enhet. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO EMIL MALMBORG Tidiga sommarmorgnar har den rullat runt i Oceanhamnen, öppnat dörrar till miljörummen och i sakta mak rullat sopkärl till sopbilen där de mänskliga sophämtarna tar vid. – Vår robot är byggd med Computor Vision, den känner igen gatunamn och kan identifiera var den befinner sig. Om du jämför med en gräsklippare så är den ofta förprogrammerad, det är inte vår robot. Vi har inte 100 procent koll på nästa steg, det är roboten som avgör vad som är mest effektivt. Vi ger bara ett uppdrag: ”Hämta sopkärl före klockan 6”, säger Dimitrij Aleshkov, vd för Robotminds som utvecklat den moderna sophämtaren. Tekniken är densamma som i Teslas självkörande bilar, som bland annat bygger på digitala tvillingar och machine learning. Andra robotar kan hämta sopor, men att Robotminds version går in i miljörum gör den unik. Mitt i lärprocessen Katter och små barn går säkra, de kan roboten navigera runt. Svårare är det med övergångsställen, att kunna passera dem på rätt sätt är en uppgift som återstår att knäcka. Dimitrij Aleshkov beskriver roboten som smart som en femåring. – Extremt mycket arbete återstår. Roboten behöver köra många timmar för att bli smartare. Vi behöver riktig data från den verkliga världen. Robotminds söker därför efter fler kommuner som vill hjälpa till i utvecklingen. Lagstiftningen är också en utmaning. – Transsportstyrelsens regler är inte uppdaterade för självkörande robotar, konstaterar Dimitrij Aleshkov. – Just nu säger regelverket att det måste finnas en person som övervakar roboten. Men vilken student som helst kan sitta vid datorn och koppla in sig på distans om roboten fastnar någonstans. En robot som kör fem km per timme utgör inte en stor risk, men om den till exempel skulle orsaka skada är det oklart vem som ska betala. I Kina och USA, som båda kommit långt i utvecklingen av autonoma robotar, är lagstiftningen betydligt friare – och det tillgängliga kapitalet betydligt större. Industriområde i förvandling Att försöket genomförts i Helsingborgs stad är ingen slump. Här styr FN:s hållbarhetsmål mycket av verksamheten. – Vi testar mycket, för dagens tekniker är inte det som vi vill ha 2030, säger Dennis Kerkhof, projektledare för stadsutvecklingsprojektet H+. Han är mycket nöjd med försöket. De boende tycker att det är OK med en sophämtarrobot, särskilt nöjda är de med att kärlen med returglas nu inte töms utanför deras sovrumsfönster klockan sex på morgonen. Även renhållarna är nöjda enligt den enkät som H+ skickat ut: – De som hämtar sopor i Oceanhamnen tycker att det är jättebra. Roboten ersätter inte sophämtaren helt och hållet, bara de jobbigaste och tyngsta arbetsmomenten. – Men de största fördelarna är stadens, det ligger i att man kan designa allmän plats på ett annat sätt. Med roboten kan insamlingen ske där folk bor, men inga vägar och vändplatser behöver byggas bara för att tillgodose sopbilens behov. Det kan ge ett tryggare och mer miljövänligt område. På marknaden i sommar Drive Sweden, Vinnovas satsning för att driva på utvecklingen av digitaliserade mobilitetslösningar, har bidragit med 2,8 miljoner kronor till projektet. Men nu är pengarna slut och marknaden får ta över. Sophämtarroboten är här
Nr 1 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 19 NYHETER AI TEMA – Priset just nu är lite för dyrt – 1,5 miljoner kronor, plus en anställd som hjälper roboten att bli smartare, säger Dimitrij Aleshkov. Det är inte så dyrt, tycker Dennis Kerkhof: – Om man jämför med sopsug, som egentligen gör samma sak, är en robot mycket billigare än underjordiska ledningar. Så det finns möjlighet att få ekonomi i det. Frågan är hur mycket man måste investera för att komma dit. Att vi går en robotiserad framtid till mötes, det är Dimitij Aleshkov övertygad om: – Det kommer inte att finnas robotar att köpa, men att hyra för olika uppdrag. När man bygger ett nytt område kan man hyra in robotar till att vattna blommor eller transportera sopkärl. Då kommer de att hyras per timme, kanske till halva priset mot en människa. Sommaren 2026 kommer det att finnas en sådan tjänst från oss. Vi har redan samtal med några kommuner. Dennis Kerkhof. Gustaf Järsberg. Dimitrij Aleshkov. ”Förankra med facket” AI är bra, men ofta implementeras det alldeles för fort, man har inte med sig folket på golvet och får lösningar som fungerar så där. Det menar Gustaf Järsberg, central arbetsmiljöombudsman på Svenska Transportarbetareförbundet. – TRANSPORT ÄR POSITIVT till utvecklingen, svensk fackföreningsrörelsen har aldrig slagit sönder vävstolar. Men vi vill vara med när det implementeras, vi vill ha insyn i hur det påverkar integriteten, säger Gustaf Järsberg. Smarta kameror är ett exempel, som av många ses som lösningen på allt men som lätt drabbas av ändamålsglidningar. – Arbetsgivarna tycker ofta att de har rätt att använda datan fritt, men plötsligt hamnar vi i en diskussion om vad NN gjort på lunchen. Våra medlemmar förstår inte riskerna. I kollektivavtalet kan det regleras vem som ska ha tillgång till datan, tipsar Gustaf Järsberg. Att som i Helsingborg ersätta utmanande arbetsmoment med AI kan ge bättre arbetsmiljö. Men få medlemmar tror att AI helt kan ersätta dem. – ”Jag kör på snöiga vägar, det klarar inte AI”, säger medlemmarna. Men jag vet att förarlösa lastbilar är framtiden. Det är inte i sig negativt att digitala medarbetare tar över, för det saknas chaufförer och fabriksarbetare, menar Gustaf Järsberg. För chaufförer är geofencing en fråga som det finns anledning att särskilt sätta sig in i. Att hastigheten exempelvis automatiskt sänks i stadskärnan kan låta bra, men vems är ansvaret om du blir påkörd därför att bilen plötsligt tvärbromsar, undrar Gustaf Järsberg. Han riktar ett önskemål till kommuner som nu påbörjar sin AI-resa: – Ha kontakt med era fackförbund, de vill vara med på detta. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=