14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2026 NTEYMHAETER AI Somya Joshi. Somya Joshi leder expertgruppen för AI-frågor inom Stockholm Environment Institute, SEI. Hon ser både för- och nackdelar med tekniken, men pekar på många starka krafter som arbetar för att kunna utnyttja möjligheterna utan att planeten eller dess invånare behöver betala ett överpris. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO CHRISTIN PHILIPSON När Avfall och Miljö möter Somya Joshi är hon just hemkommen från ett FN-möte i Kenya. Hon är sprudlande glad, för där beslutades om en resolution kring hållbar AI. – Mötet var en stor succé! Resolutionen godkändes och den kommer att bli en bas för att garantera att AI kan utvecklas på ett hållbart och ansvarsfullt sätt, säger hon. Somya Joshi har doktorerat i Human- Computer Interaction, och utöver sin tjänst som forskningsledare vid SEI är hon docent i teknik och styrmedel vid Stockholms universitet. Men varför behövs det en AI-resolution? – Som med den mesta tekniken kan AI bidra till att vi når hållbarhetsmålen och kan minska utsläppen. Det finns många fördelar, men de kommer med en kostnad som kan sudda ut de positiva effekterna. Två kritiska områden Ett problem är att AI är mycket resurskrävande. Till hårdvaran krävs kritiska råvaror som också behövs i omställningen till fossilfrihet. Och i synnerhet datacentren kräver stora mängder energi. Men även vatten är en AI-fråga. – Vatten är en viktig del av AI:s värdekedja, både för att kyla datacentren och vid tillverkning av de halvledare som krävs för att utveckla AI. Många datacenter förläggs dessutom till områden med dålig tillgång till vatten där man redan har problem med torka. Svag lagstiftning och tillgång till billig energi i kombination med att företag väljer ekonomisk vinst före hållbarhet styr placeringen av många datacenter, menar Somya Joshi. AI-utvecklingen riskerar också leda till andra samhälleliga kostnader. – Makten över AI är koncentrerad till ett fåtal händer – både vad gäller hårdvaru- eller mjukvaruutveckling. Global tillgång till datorer, chips, energi och data ligger i händerna på ett fåtal företag och geografiska områden – det ökar ojämlikheten. En stor del av världen – i Afrika, Asien och Latinamerika – har inget inflytande och riskerar att hamna efter i utvecklingen. Det är en aspekt. – En annan aspekt är att AI-modeller tränar på mänsklig data och intellektuellt ägarskap. Mycket fakta hämtas från Internet, men de som äger kunskapen får inget erkännande. – En tredje är arbetskraften. I de tidigare stegen med märkning och klassificering används billig arbetskraft från södra halvklotet. Det är ett krävande arbete som görs manuellt, men de får varken erkännande eller kompensation. Det kallas Ghost Labour, och sker i länder som Kenya och Filippinerna. Använd med måtta Men det finns en möjlighet att utveckla hållbar AI som håller sig inom planetens gränser. Vi har en klar bild av hur AI kan användas på ett hållbart sätt Artificiell intelligens (AI) är förmågan hos datorprogram och robotar att efterlikna människors och andra djurs naturliga intelligens, främst kognitiva funktioner såsom förmåga att lära sig saker av tidigare erfarenheter, förstå naturligt språk, lösa problem, planera en sekvens av handlingar och att generalisera. Källa: Wikipedia
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=