18 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2026 NTEYMHAETER AI Försöket i Helsingborg har gått bra. Redan idag kan den hämta sopkärl och leverera till sopbilen i utkanten av bostadsområdet. Nu behövs någon som kan fostra roboten till en autonom enhet. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO EMIL MALMBORG Tidiga sommarmorgnar har den rullat runt i Oceanhamnen, öppnat dörrar till miljörummen och i sakta mak rullat sopkärl till sopbilen där de mänskliga sophämtarna tar vid. – Vår robot är byggd med Computor Vision, den känner igen gatunamn och kan identifiera var den befinner sig. Om du jämför med en gräsklippare så är den ofta förprogrammerad, det är inte vår robot. Vi har inte 100 procent koll på nästa steg, det är roboten som avgör vad som är mest effektivt. Vi ger bara ett uppdrag: ”Hämta sopkärl före klockan 6”, säger Dimitrij Aleshkov, vd för Robotminds som utvecklat den moderna sophämtaren. Tekniken är densamma som i Teslas självkörande bilar, som bland annat bygger på digitala tvillingar och machine learning. Andra robotar kan hämta sopor, men att Robotminds version går in i miljörum gör den unik. Mitt i lärprocessen Katter och små barn går säkra, de kan roboten navigera runt. Svårare är det med övergångsställen, att kunna passera dem på rätt sätt är en uppgift som återstår att knäcka. Dimitrij Aleshkov beskriver roboten som smart som en femåring. – Extremt mycket arbete återstår. Roboten behöver köra många timmar för att bli smartare. Vi behöver riktig data från den verkliga världen. Robotminds söker därför efter fler kommuner som vill hjälpa till i utvecklingen. Lagstiftningen är också en utmaning. – Transsportstyrelsens regler är inte uppdaterade för självkörande robotar, konstaterar Dimitrij Aleshkov. – Just nu säger regelverket att det måste finnas en person som övervakar roboten. Men vilken student som helst kan sitta vid datorn och koppla in sig på distans om roboten fastnar någonstans. En robot som kör fem km per timme utgör inte en stor risk, men om den till exempel skulle orsaka skada är det oklart vem som ska betala. I Kina och USA, som båda kommit långt i utvecklingen av autonoma robotar, är lagstiftningen betydligt friare – och det tillgängliga kapitalet betydligt större. Industriområde i förvandling Att försöket genomförts i Helsingborgs stad är ingen slump. Här styr FN:s hållbarhetsmål mycket av verksamheten. – Vi testar mycket, för dagens tekniker är inte det som vi vill ha 2030, säger Dennis Kerkhof, projektledare för stadsutvecklingsprojektet H+. Han är mycket nöjd med försöket. De boende tycker att det är OK med en sophämtarrobot, särskilt nöjda är de med att kärlen med returglas nu inte töms utanför deras sovrumsfönster klockan sex på morgonen. Även renhållarna är nöjda enligt den enkät som H+ skickat ut: – De som hämtar sopor i Oceanhamnen tycker att det är jättebra. Roboten ersätter inte sophämtaren helt och hållet, bara de jobbigaste och tyngsta arbetsmomenten. – Men de största fördelarna är stadens, det ligger i att man kan designa allmän plats på ett annat sätt. Med roboten kan insamlingen ske där folk bor, men inga vägar och vändplatser behöver byggas bara för att tillgodose sopbilens behov. Det kan ge ett tryggare och mer miljövänligt område. På marknaden i sommar Drive Sweden, Vinnovas satsning för att driva på utvecklingen av digitaliserade mobilitetslösningar, har bidragit med 2,8 miljoner kronor till projektet. Men nu är pengarna slut och marknaden får ta över. Sophämtarroboten är här
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=