Så destrueras PFAS Tanka LBG hos bonden De vill lagra CO₂ i havet Slaggrus är en kolsänka Här hämtas osåld soppa www.avfallsverige.se TEMA HÅLLBAR KONSUMTION: Resurshjältarna som förlänger liv #2/2026 Branschtidning från Avfall Sverige
Besök oss på IFAT, 4 – 7 maj, monter A5.215 Hållbara och innovativa avfallsbehållare • Tillverkad av återvunnen plast i en av Europas mest avancerade fabriker • Extremt tillförlitlig i alla lägen, oavsett om det gäller kommunal eller industriell användning • Konstruerad och tillverkad enligt: DIN EN: ISO 9001:2015, ISO 14001:2015. EN 840 & RAL Lär känna Craemer bättre – kontakta oss så berättar vi mer: info@craemer.com | +46 760 16 96 95 www.craemer.com MGB-Definition: MGB står för det tyska ordet "Müllgroßbehälter" och kan översättas som "Avfallsbehållare". MGBneo 140L MGBneo 360L / 370L MGBneo 240L MGBneo4 660L MGBneo 180L / 190L
Nr 2 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 3 AVFALL OCH MILJÖ är Sveriges enda renodlade avfallstidning. I snart 40 år har vi har skrivit om avfallshantering. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Många artiklar skrivs av branschens egna experter. Därför är det inte så konstigt att mer än 96 procent av våra läsare säger sig ha nytta av tidningen i sitt arbete. Avfall och Miljö ges ut av Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. Innehåll Stöd för att upphandla AI.................................. 32 Lösning för flytande matavfall...................... 33 Smart nyckelkombo. ................................................ 34 Mat-appar inte så hållbara............................... 34 Nu kommer småskalig LBG. ........................... 35 Värt att veta om skadestånd.......................... 36 Het metod dödar parkslide.............................. 37 Produktnytt......................................................................... 38 Jorden runt.......................................................................... 39 AVFALL SVERIGE. ............................................... 40 NOTISER............................................................................ 46 EU-pant 1: textil............................................................ 13 EU-pant 2: batterier................................................. 13 Affärsnytt............................................................................... 13 TEMA HÅLLBAR KONSUMTION. ...................... 15 AKTUELLT Elavfall kan få straffavgift. ................................. 26 Avfallsproppen för beslut................................... 27 Billigare och lokal CCS.......................................... 28 Freoner dominerar utsläpp.............................. 29 99% rening av PFAS................................................. 30 LEDARE. ...................................................................................5 NYHETER Få ut mer av biogödseln. ..........................................6 Förslag till ny ersättningsmodell ...................6 Slaggrus är en kolsänka............................................7 Storskalig textilåterbruk...........................................7 Så hittas råmaterial i avfallet..............................8 Gott samarbete mot avfallsbrott....................8 Nedbrytbar plast – ett hot?. ........................... 10 Kvalitet centralt i återvinningen. ............... 11 Dotank skyndar på omställningen. ..................................................................12 #2/2026 8 22 15 18 40 33
Med AWS Flex och Finncont® Module får ni flexibla och platsbesparande bottentömmande system – både markbehållare och underjord – som kan anpassas efter olika miljöer, avfallsfraktioner och insamlingsbehov. Modulsystemen gör det möjligt att samla flera fraktioner på liten yta. Stora volymer och smart konstruktion minskar antalet tömningar, transporter och driftkostnader. pwsab.se Att skapa hållbar avfallshantering handlar om mer än kärl, det handlar om att få system, människor och vardag att fungera tillsammans. På PWS hjälper vi kommuner och privata insamlare att skapa smarta, effektiva och framtidssäkra system för källsortering och avfallsinsamling. Från planering och rådgivning till genomtänkta lösningar och långsiktigt stöd utvecklar vi system som fungerar i verkligheten – både utomhus och inomhus – och gör det enkelt för människor att återvinna rätt. Framtidens avfallslösningar börjar med rätt beslut idag. – Kontakta oss och påbörja ert nästa projekt för smartare återvinning. Smarta avfallssystem som fungerar – för människor, miljö och verksamhet Läs mer på pwsab.se
TEXT TONY CLARK, VD AVFALL SVERIGE FOTO ANDREAS OFFESSON Nr 2 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 5 LEDARE Plastbantarna visar vägen ETT STENKAST FRÅN kontoret ställs en massa vardagsföremål i plast ut. Det är saker som har tillhört familjen Hesse i Stockholm, men som genom ett forskningsprojekt rensats ut från deras bostad och ersatts av plastfria produkter. Köksredskap, leksaker, kläder och förpackningar ligger uppradade på borden. Även soffor och sängar fick bytas ut, de gamla med plast i både stoppning och tyg fyller en stor del av utställningen. Mängden prylar blir en tydlig påminnelse om att plasten finns överallt. VISS FLEXIBILITET FANNS i projektet. Familjen valde att behålla löparskorna och regnkläderna, och så kaffemaskinen såklart. Det får mig att fundera över vad jag inte klarar mig utan. Hundens koppel kan enkelt bytas mot läder. Men de fina Margaretaskålarna som vi vispat så många sockerkakor i, eller LP-samlingen – kan jag skiljas från den? FÖR FAMILJEN GICK det bra att plastbanta. Äldsta barnet saknade sitt lego, men efter en månad märkte föräldrarna att barnen blev lugnare när mängden leksaker minskat. HÄLSOEFFEKTEN LYFTS OCKSÅ i projektet; forskarna visar hur mikroplaster med dess tillsatser kan påverka hjärnan och fortplantningsförmågan, och kanske så mycket mer som ännu inte kunnat kartläggas. PLAST ÄR ÄVEN ett avfallsproblem. Uppskattningsvis 5 procent av Sveriges koldioxidutsläpp kan härledas till plast i restavfall som förbränns. På sikt vore det förnämligt om vi alla, likt familjen Hesse, kunde ställa om – de har ju visat att plast behövs, men inte alls i den utsträckningen som vi konsumerar idag. Vi behöver också förbättra källsorteringen – både i hushåll och verksamheter måste mer lämnas till återvinning. MEN OMSTÄLLNING TAR tid, och under många år framöver är risken stor att mängden plast i restavfallet trots allt kommer att vara hög. Därför måste de svenska anläggningarna för energiåtervinning satsa på att samla in och lagra koldioxid från rökgaserna, CCS. Flera projekteringar har gjorts, men bara de senaste månaderna har många av dem bromsats. Osäkerheter kring bidrag är ett skäl, men också oron att marknaden för utsläppsrätter inte kommer att fungera som tänkt. Till råga på allt varnas det för att kapaciteten för att lagra den insamlade koldioxiden under havsbotten bara är en tiondel så stor som man tidigare räknat med. SÅ MYCKET ROLIGARE nyheter då från Cestore, som intervjuas i detta nummer av Avfall och Miljö. Deras teknik, som möjliggör både billig och lokal lagring av insamlad koldioxid, lovar gott. Det finns alltid någon som tänder ett ljus när det är som mörkast. REDAKTÖR KARIN JÖNSSON UTGIVNINGSDATUM 31 mars 2026 OMSLAGSBILD Christofer Lind UTGIVARE Avfall Sverige, Baltzarsgatan 25, 211 36 Malmö Tel: 040-35 66 00 Hemsida: www.avfallsverige.se ANSVARIG UTGIVARE Tony Clark, vd I REDAKTIONEN Karin Jönsson, redaktör Tel: 040-35 66 17 E-post: karin.jonsson@avfallsverige.se Anna-Carin Gripwall Mobil: 070-662 61 28 E-post: anna-carin.gripwall@avfallsverige.se PRENUMERATION Tina Svensson E-post: tina.svensson@avfallsverige.se PRENUMERATIONSPRISER Medlemmar i Avfall Sverige 650 kr/år. Icke medlemmar 750 kr/år plus moms. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Rose-Marie Nordqvist, grafisk formgivare Kreativ Reklam E-post: rose-marie@kreativreklam.se ANNONSFÖRSÄLJNING Stefan Grevle Mobil: 073-518 18 20 E-post: stefan.g@tabloid.se ANNONSMATERIAL Digitalt: Högupplöst PDF eller EPS-fil med bifogade typsnitt och utskrift i färg resp. svart-vitt. Utfallande annons ska ha 5 mm skärsmån och skärmarkeringar. För övrigt material kontakta tryckeriet. TEKNISKA DATA Offset-tryck. Format 215x280 mm. Raster 300 linjer/tum. TRYCK Multiply, Malmö, 2026 Avfall och Miljö trycks på Arctic Volume, ett papper som uppfyller miljömässiga krav. REDAKTIONELLT MATERIAL Signerad artikel står för författarens räkning. Endast om så anges är den att anse som ett ställningstagande av Avfall Sverige. ISSN 2001-4775, Årgång 40. Har du frågor eller kommentarer kring innehållet i Avfall och Miljö? Kontakta redaktören karin.jonsson@ avfallsverige.se www.fsc.org Papper MIX ® ® FSC C023277
6 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2026 NYHETER En ersättningsmodell som bättre speglar kommunernas faktiska kostnader, och som samtidigt är enkel att administrera. Det var målet bakom den externa utvärdering av Naturvårdsverkets ersättningsnivåer för insamling av förpackningsavfall som nu presenterats. Det är tekniskt möjligt att avskilja fosfor från biogödsel för att sprida den separat, men marknaden är inte redo. Det visar slutrapporten från forskningsprojektet Cirkulär NP. Förslag till ny ersättning för förpackningsinsamlingen Så kan biogödseln utnyttjas bättre Utvärderingen innehåller flera konkreta förslag till förändringar i ersättningssystemet, bland annat följande: • Ersättningen för omlastning föreslås brytas ut ur den rörliga tonersättningen och redovisas separat. • Den fasta ersättningen per LIP (motsvarande återvinningsstation) justeras för att bättre spegla framtida användning, där LIP i huvudsak är tänkta att hantera skrymmande plast- och pappersförpackningar. • Ersättningen för insamling på återvinningscentraler anpassas till hur förpackningsavfall hanteras i praktiken. • Kommuner med en hög andel fritidshus föreslås få en extra ersättning. • En möjlig extra ersättning för fastighetsnära insamling på öar utan fast förbindelse har beräknats. • En ny fast ersättning per hushåll i småhus föreslås för insamling via gemensamma behållare och ytor, exempelvis i samfälligheter. Naturvårdsverket ska nu bereda materialet vidare och ta fram förslag till reviderade föreskrifter. Naturvårdsverkets ambition är att skicka förslagen på remiss under våren, fatta beslut under hösten, så att de nya föreskrifterna kan träda i kraft den 1 januari 2027. Utöver dessa möjliga förändringar har Naturvårdsverkets publicerat indexjusterade ersättningsnivåer för kommunernas insamling av förpackningsavfall för 2026. Vid pilotanläggningen hos More Biogas utanför Kalmar har flera metoder testats för att skapa bättre kretslopp för växtnäring i rötad stallgödsel. Separation med dekantercentrifug kunde avskilja omkring hälften av fosforn till en fast fraktion, för att kunna transportera den till fosforfattiga regioner och samtidigt minska fosforöverskottet på gårdar med djurhållning. Den ekonomiska analysen visade att teknik för separation och torkning kan vara motiverad inom ett lokalt kretslopp, särskilt om den fasta fraktionen får ett mervärde som klimat- eller jordförbättringsprodukt, till exempel biokol. Lantbrukare visar ett växande intresse för organiska och återvunna gödselmedel, men hinder finns idag kring hanterbarhet, kostnader och osäkerhet kring växtnäringsvärde. Sammantaget visar Cirkulär NP att omställningen mot ett mer cirkulärt växtnäringssystem är möjlig, men kräver samverkan mellan teknik, marknad och styrmedel. LÄS MER i Avfall och Miljö nr 4 2023 Flintab, 1/4 st Utvärderingen har genomförts av Miljö & Avfallsbyrån. En referensgrupp med kommuner med olika förutsättningar samt Avfall Sverige har deltagit i arbetet, och löpande avstämningar har gjorts med TMR och Näringslivets Producentansvar. Optimera din verksamhet med Flintabs vägningssystem Vi erbjuder marknadens bästa fordonsvågar, system och service för effektiv vägning och service i toppklass för att säkerställa att din verksamhet alltid är igång. Kontakta oss idag och upptäck varför vi är Nordens ledande aktör! www.flintab.se | info@flintab.se | 036-31 42 00 Vi erbjuder marknadens bästa fordonsvågar, system och service för effektiv vägning och service i toppklass för att säkerställa att din verksamhet alltid är igång. Kontakta oss idag och upptäck varför vi är Nordens ledande aktör! www.flintab.se | info@flintab.se | 036-31 42 00
Nr 2 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 7 NYHETER Varje ton slaggrus binder drygt 22 kilo fossil koldioxid ur luften. Det visar den miljövarudeklaration, EPD, som Sysav låtit göra. Genom bland annat centraliserade ”återställningshubbar” ska projektet TexRestore göra det lönsamt och enkelt för företag att laga, uppgradera och återställa kläder i stället för att kasta dem. Sysavs slaggrus är en kolsänka Hubbar ska öka återbruk av textil Det är första gången som klimateffekterna av att använda slaggrus för anläggningsändamål har beräknats. – För en kommun som ska anlägga en parkeringsplats ser de nu svart på vitt att slaggrus kan ge en positiv effekt på klimatbokslutet, säger Helcio Apgaua, affärsutvecklare på Sysav industri. Energiåtervinning av avfall, som är upphovet till slaggruset, samt sortering – TexRestore handlar om att bygga den infrastruktur som saknas för att göra lagning och rekonditionering av textil till norm, inte undantag. När vi kan samla volymer, standardisera processer och koppla på smart digitalisering blir återställning både konkurrenskraftig och klimatsmart, säger Susanne Eriksson, projektledare på Wargön Innovation. och lagring resulterar i 37 kilo inbunden koldioxid per ton. Miljövarudeklarationen inkluderar dock hela livscykeln, inklusive transporter och återtag då slaggruset i framtiden bryts upp för att återföras till Sysav. Då landar resultatet på 22 kilo inbunden koldioxid per ton slaggrus. Det kan jämföras med bergkross, som ofta är det alternativa ballastmaterialet vid byggnation, som skapar utsläpp om 2–3 kilo koldioxid per ton. Projektet ska ta fram en skalbar modell för centraliserade återställningshubbar, där processer som sortering, reparation, tvätt, finish och logistik integreras och standardiseras. Modellen kopplas till digitala system för spårbarhet, resurseffektivitet och optimering av flöden. I projektet vidareutvecklas RecoMendeds teknik som automatiserar textilreparationer. Projektet tar också fram affärsmodeller och erbjudanden som ska göra återställning kommersiellt attraktivt för varumärken, tjänsteleverantörer och offentlig sektor. Fokus ligger på att skapa tydliga nyckeltal kring klimatpåverkan, resursförbrukning, social hållbarhet och lönsamhet. Allt testas i nära samarbete med industrin för att optimera funktioner och användarvänlighet. Målet är att skapa en modell för hur framtidens återställningshubbar kan byggas och skalas upp, både i Sverige och internationellt. – 10 000 ton bergkross genererar alltså 20 ton koldioxidutsläpp, medan vårt slaggrus tvärtom ger en inbindning av 220 ton. I en sådan jämförelse blir det en påtagligt större klimatnytta. Det är ett bra argument för beställare och utförare, säger Raul Grönholm, Sysavs specialist på restmaterial. Efterfrågan på ballastmaterial är stor, 2023 utvanns 87 miljoner ton ballast från bergkross. Flera projekt visar att det är möjligt att ersätta med slaggrus. – Många gånger tittar man på det som byggs ovan mark och söker klimatneutrala alternativ till gips och annat, men de stora volymerna är oftast under asfaltytorna, säger Helcio Apgaua. Flera anläggningar för energiåtervinning har visat intresse för Sysavs miljövarudeklaration. Siffrorna kan dock inte appliceras rakt av, eftersom många parametrar är platsspecifika. LÄS MER i EDP-rapporten Incineration bottom ash aggregate (IBAA) from Sysav, som kan laddas ner från sysav.se KOLSÄNKAN EN KEMISK PROCESS Koldioxid binds till alkaliska restprodukter som kalk genom karbonatisering, både under förbränningsprocessen och under lagring av slaggen. När materialet är färdiglagrat har kalcit – ren marmor – bildats. Det innebär en stabil lagring av koldioxid. Helcio Apgaua och Raul Grönholm.
8 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2026 NYHETER Fler avfallsbrott har upptäckts, tillsynen har blivit effektivare och förebyggande åtgärder har utvecklats. Det är några resultat av det fyraåriga regeringsuppdrag som avslutades i februari. IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt hur ett nationellt system kan utformas för att kartlägga mängder av kritiska råmaterial i produkter och avfall. Samarbete mot avfallsbrott avslutat – men fortsätter Så kan samhällets lager av kritiska råmaterial kartläggas Tio myndigheter har ingått i satsningen mot avfallsbrottslighet. När det nu slutredovisas kan vi konstatera flera konkreta förändringar. Naturvårdsverket och länsstyrelsen har tagit fram vägledning till tillsynsmyndigheterna om hur man kan bedriva tillsyn mot illegal avfallshantering. Satellitteknik ska också testas som verktyg för att identifiera illegal avfallshantering, för att rikta tillsynen till rätt platser. Ett fokusområde har varit samverkan och myndighetsgemensamma operativa insatser. Sådana insatser sker idag i allt större utsträckning. Under uppdragstiden har myndigheterna utbytt erfarenheter och diskuterat roller, vilket bidragit till att synliggöra både hinder och möjligheter som finns i myndighetssamverkan mot avfallsbrott. Därmed kan myndigheterna på ett mer effektivt sätt begränsa organiserad brottslighets möjligheter att agera. Ett grundläggande arbete har också varit att åtgärda hinder så att berörda myndigheter lättare kan byta information. Det har till exempel handlat om myndighetsgemensamma redovisningar över vilka informationsmängder som finns inom respektive myndighet och att förbereda enkla förfaranden för att dela informationen. Mer att vänta Samarbetet har också resulterat i förslag till regeringen över åtgärder som behöver vidtas för att tillsynen inom området ska kunna effektiviseras samt för att ytterligare begränsa brottsligheten inom området. Förslagen rör bland annat tillsynsmyndigheternas möjlighet att kräva ersättning av verksamhetsutövare för provtagnings- och analyskostnader, miljösanktionsavgift kopplat till utsorteringskravet för bygg- och rivningsavfall samt önskemål om utredning om länsstyrelsernas uppföljning och utvärdering av kommunernas tillsyn i länet. Åtgärder kommer också vidtas för att allmänheten lättare ska kunna undvika avfallsbrottslighet kopplat till bilskrotningstjänster. De tio myndigheterna som ingått i samarbetet är Naturvårdsverket, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket samt länsstyrelserna i Gävleborgs län, Norrbottens län, Skånes län, Stockholms län och Västra Götalands län. Arbetet har gjorts tillsammans med aktörer inom gruv-, metall- och tillverkningsindustrin med syfte att skapa bättre förutsättningar för framtida återvinning av värdefulla metaller som idag går förlorade. – Vår huvudsakliga slutsats är att det går att införa ett nationellt kartläggningssystem för sekundära kritiska råmaterial redan idag. Genom att utgå från offentlig statistik om industrins varuproduktion samt import och export, och kombinera dessa data med materialinnehåll och produktlivslängder, kan ett system byggas, säger Erik Lindblom. Även om det inledningsvis byggs på ganska grova antaganden kan det ge ett värdefullt underlag för både myndigheter och näringsliv, menar hon. Ett sådant system skulle skapa ett gemensamt, transparent och långsiktigt ramverk för att följa utvecklingen och ge det underlag som behövs för att stödja investeringar i återvinning. Projektet rekommenderar att i nästa steg genomföra en pilotstudie med fokus på ett begränsat antal produktgrupper och kritiska råmaterial. Resultatet har lämnats till Natur- vårdsverket som underlag i regeringsuppdraget om implementering av EU:s akt om kritiska råvaror. FOTO ALEX LJUNGDAHL/TT LÄS MER i rapporten Slutredovisning av regeringsuppdrag om att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot avfallsbrottslighet, som kan laddas ner från naturvardsverket.se Myndigheterna har blivit bättre på att dela information, vilket gör det svårare för oseriösa aktörer att agera på avfallsmarknaden.
Nu när den fastighetsnära insamlingen införs är det läge att berätta för kommuninvånarna att det är skillnad på att panta och återvinna. Risken är nämligen att burkar och PET-flaskor hamnar i återvinningen istället för där de hör hemma, i pantautomaten. Men låt oss ta det från början. Pantsystemet är ett eget slutet kretslopp och om panten hamnar fel, dvs i plast- eller metallåtervinningen, försvinner materialet ur kretsloppet och ny råvara behöver användas för att tillverka nya burkar och flaskor. Det kräver mer energi, släpper ut mer koldioxid och förbrukar mer naturresurser, jämfört med om flask- eller burkmaterialet kan återvinnas. Igen och igen och igen… Därför är det viktigt att hushållen fortsätter lämna sin pant i pantautomaten. Här kan vi hjälpas åt, så att rätt blir rätt. Vi har tagit fram ett informationsmaterial som du enkelt och kostnadsfritt kan använda i kommunikationen kring fastighetsnära insamling till kommuninvånarna. Här finns texter, bilder och filmer som du kan använda i alla era kanaler. Beställ material här pantamera.nu/FNI eller genom att scanna QR-koden. Panta inte här! Ibland blir det fel när man gör rätt
NYHETER 10 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2026 Förpackningsindustrin vill att fler förpackningar ska kunna slängas i matavfallet genom att göra dem nedbrytbara. Men svenska biogasproducenter är rädda att det ska resultera i plast på åkrarna och därmed hota möjligheterna att cirkulera biogödseln till jordbruket. En ny standard, med svensk prägel, kan bli lösningen. Nedbrytbara plastförpackningar utmanar kretsloppet TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå hur det svenska regelverket ska kompletteras och anpassas till EU:s förordning om förpackningar och förpackningsavfall, PPWR. En delredovisning är på remiss till början av april. Avfall Sverige anser att förslaget har brister som kan försvåra cirkulär hantering av matavfallet. Från februari 2028 krävs enligt PPWR att vissa förpackningstyper ska vara så kallat komposterbara, vilket i PPWR används som ett samlingsbegrepp för komposterbara och rötningsbara. – Det är positivt att PPWR tydligt reglerar vilka förpackningstyper som ska vara – och därmed får marknadsföras som – komposterbara. Det för oss bort från den situation vi är i idag där alla möjliga förpackningar marknadsförs som komposterbara eller nedbrytbara, vilket konsumenter tolkar som att de kan slängas i matavfallspåsen. I rötningsanläggningar bryts exempelvis plast inte alls ned och blir istället föroreningar i biogödseln, säger Linn Mjörnman. – Avfall Sveriges hållning är att det bör vara så få förpackningar som möjligt som omfattas av nedbrytbarhetskraven, och här är Naturvårdsverket på samma linje som oss. Det är tydligare att kommunicera att förpackningar alltid ska lämnas till förpackningsåtervinning, och bara matavfall läggas i matavfallspåsen. För fruktetiketter och tepåsar, sådant som redan idag hamnar i matavfallet, är det dock bra att dessa krav införs, säger Linn Mjörnman. Juridiken inte anpassad till tekniken Naturvårdsverket föreslår att förpackningarna med nedbrytbarhetskrav ska hänvisas till matavfallet. Ett problem är dock standarden för industriell kompostering, som förpackningarna ska uppfylla. Sverige har knappt någon sådan kompostering av matavfall, till skillnad från stora delar av Europa. Standarden ska förvisso kompletteras med processer för anaerob nedbrytning, men detta väntas vara klart tidigast mitten av 2029. – Därmed riskerar förpackningar att bli godkända för matavfallet redan 2028 utan att faktiskt brytas ner i svenska biogasanläggningar. Därför måste regeringen stoppa detta tills standarderna reflekterar de förhållanden som faktiskt råder, betonar Linn Mjörnman. Svensk standard leder väg Avfall Sverige är aktiva i det europeiska standardiseringsorganet CEN där den nya standarden tas fram. Där finns olika intressen, bland annat från förpackningsindustrin som vill göra kraven så enkla som möjligt. Ett trumfkort för Avfall Sverige – och för Sverige – är att vi sedan många år arbetar tillsammans med Svenska institutet för standarder för att ta fram en mätmetod för nedbrytning under svenska rötningsförhållanden. Det arbetet är passande nog i sitt slutskede och kan utgöra ett viktigt bidrag i CEN:s arbete. – Vi har ett långt arbete framför oss, både med att försvara våra intressen i det europeiska arbetet, och för att få svar på flera frågor som fortfarande är olösta. Exempelvis kring risker som inte fångas upp i nedbrytningstester. Här behöver vi ökad kunskap, säger Linn Mjörnman. Tepåsar av papper passar bra i matavfallet. Men det finns exempel där både påse och etikett är i plast, vilket kan förorena biogödseln.
Prenumerera på behållare – en trygg helhetslösning Säkerställ att era behållare alltid fungerar som de ska med vår flexibla prenumerationstjänst. Med ett fast månadsbelopp slipper ni oväntade kostnader för trasiga behållare under året – det är som en försäkring för er verksamhet! Renoveringspaket för behållare Trygghet och kvalitet till fast pris Vi erbjuder professionell renovering av behållare till ett fast pris, vilket ger er trygghet. Säkerhetsbesiktning av behållare Trygghet och kvalitet enligt arbetsmiljöföreskrifter! För att säkerställa att era behållare uppfyller högsta standard och gällande lagkrav är regelbundna säkerhetsbesikningar ett måste. Tagg-ID System/Portal för RFID – effektiv spårbarhet för era behållare Vill ni förenkla ert arbete och förbättra spårbarheten för underhåll, reparation och uppföljning av era behållare. info@svkab.com 010-1605080 www.svkab.com Arbetsmiljöverkets föreskrifter gällande användning av lyftanordningar och lyftredskap samt Arbetsmiljöverkets före- skrifter AFS 2023:11 gällande användning av arbetsutrustning kräver kontinuerligt underhåll, egenkontroller, fortlöpande tillsyn samt journalföring. Inte OK att blanda plast med träfiber, menar rapportförfattarna. NYHETER Det är inte hur mycket plast som återvinns som avgör klimatnyttan och möjlighet till cirkularitet, utan hur återvinningen går till. Det pekar resultaten i en internationellt publicerad studie på. Kvalitet slår kvantitet i återvinningen Expertgruppen från IVL Svenska Miljöinstitutet, Terra och Svensk Plaståtervinning har undersökt klimatpåverkan mellan tre behandlingsmetoder för plastförpackningsavfall i en svensk kontext: • Ingen återvinning (direktförbränning med energiutvinning) • Downcycling (återvinning utan eller med minimal sortering) • Högkvalitativ återvinning med avancerad sortering Resultatet visar att högkvalitativ återvinning, som innefattar avancerad sortering, leder till en minskning av klimatpåverkan med 27 procent jämfört med om ingen återvinning skett i det system som studien modellerat. Downcycling minskar bara klimatpåverkan med 4 procent jämfört med om ingen återvinning skett. – Jämförelsen pekar på att det ur klimatsynpunkt är nästan lika illa att downcykla förpackningarna som att förbränna dem, säger Linnea Granström, klimat- och miljöstrateg på Svensk Plaståtervinning och delaktig i studien. LÄS MER i studien The basket-of-functions approach applied to compare the climate aspects of high-quality mechanical recycling and downcycling of plastics, som kan laddas ner från link.springer.com 440 miljarder € Så mycket kommer rening av PFAS-föroreningar att kosta enligt en EU-studie. Att stoppa utsläppen vid källan kan spara 110 miljarder €.
12 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2026 NYHETER DoTank Production i Stockholm får 200 nya kvadratmetrar, där företag får möjlighet att experimentera och utveckla hållbara idéer tillsammans. Cirkulär inkubator växer – Här går vi från idéer till handling i samarbeten mellan företag som vill driva förändring på riktigt. Målet med DoTank Production är att accelerera övergången till cirkulära och hållbara affärsmodeller och skala upp de cirkulära affärerna, genom att undersöka nya produktionssätt med textil och andra material. Det här är något vi redan gör i Borås, och nu är vi glada att även kunna erbjuda möjligheten till företag i Stockholm som satsar på ökad cirkularitet, säger Maria Lagerman projektledare DoTank Stockholm. Beskow von Post är ett av företagen på plats. Här har de skapat grunden för Revtex, en patenterad lösning för att skala upp återbruk av textil genom upcycling. Ett resultat är arbetskläder för nationalmuseum i Stockholm, som är skapade av skjortor från vårdsektorn. Do Tank Production är ett samarbete mellan AMF Fastigheter och Science Park Borås. Det bygger vidare på konceptet Dotank Center som sedan 2018 finns etablerat hos Science Park Borås vid Högskolan i Borås, och som har genererat flera betydande projekt och stöttat företag i omställningen till en cirkulär ekonomi. ENERGIGAS SVERIGE MED FLERA I EN DEBATTARTIKEL. Energimyndighetens senaste genomgång visade att hela elva svenska producenter nu tillverkar biogas med en klimatpåverkan under noll – det kan inget annat drivmedel stoltsera med!” Välkommen till MAJ I VÄSTERÅS 26-27 ÅRETS TEMA SÄTTER FOKUS PÅ MEDBORGARNAS FÖRTROENDE FÖR KOMMUNERNAS AVFALLSHANTERING. Programmet lyfter aktuella policyfrågor, EU‑utveckling, omvärldstrender och praktiska lösningar för framtidens avfallssystem. Ta del av inspirerande talare från branschen, forskningen och politiken och passa på att besöka Sveriges största avfallsutställning. ANMÄL DIG IDAG konferens.avfallsverige.se Avfall Sveriges årsmöte En före detta skjorta.
Nr 2 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 13 Ny vd i Karlstad Den 1 augusti tillträder Olle Fogelin som vd för Karlstad Energi. Han är idag vd och koncernchef för Vimmerby Energi och Miljö, och har tidigare varit utvecklingschef på Mölndal Energi. – Jag ser fram emot att få leda ett av Sveriges mest omtyckta energi- och återvinningsbolag. Branschen är hetare än någonsin och såväl med- arbetare som kunder ställer i dag stora krav på oss. Något jag ska göra mitt yttersta för att leva upp till och över- träffa, säger Olle Fogelin. Företrädaren Erik Kornfeld är idag vd för Norrenergi i Solna. NYHETER AFFÄRSNYTT Automater, som både granskar inlämnad textil och ger en slant till den som lämnat den, är delar i det EU-finansierade projektet Texmat. Felsorterade litiumbatterier orsakar årligen skador i avfallshanteringen för många miljoner euro. Nu uppmanas EU att söka en lösning på problemet, bland annat genom ett nytt återtagssystem. EU testar pant på textil Önskas: pant på batterier Praktiska försök kommer att genomföras i Finland och Spanien. Med hjälp av produktpass och annan smart teknik ska kläder och annan textil sorteras efter sitt andrahandsvärde. Elina Ilén, projektledare för Texmat vid Finlands tekniska forskningscentrum VTT, tror att projektet kan ge mycket textil en ny chans: – Texmats-lösningen har stor potential att transformera insamlingen och återförsäljningen av använda men fortfarande värdefulla plagg, stödja andrahandsmarknader samtidigt som konsumenterna kan tjäna pengar på sina textilier. Genom att utveckla en kostnadseffektiv, robust och användarvänlig lösning behöver konsumenterna inte själva bedöma vilka plagg som kan säljas vidare för återanvändning och vad som ska lämnas till återvinning. Automatiserad insamling och sortering kommer också att stödja aktörer inom textilavfallshantering genom att snabbt och noggrant separera plagg som är lämpliga för återanvändning från de som är avsedda för avfallshantering, vilket minskar beroendet av manuellt arbete. Österrike har med stöd av Tyskland och Litauen uppvaktat EU-kommissionen för att visa på det stora problemet med litiumbatterier. Ofta hamnar de i restavfallet och kan orsaka svårsläckta bränder i såväl insamlingsfordon som på anläggningar för energiåtervinning. Men även anläggningar för materialåtervinning har drabbats. Med den pågående elektrifieringen spås antalet batterier öka mycket, och ofta används litium som ger hög energitäthet och lång livslängd. EU-kommissionen uppmanas att snarast undersöka om pant på batterierna kan vara en lösning. Det bör kompletteras med andra insatser för att förbättra källsorteringen av batterier, till exempel bättre märkning av batterierna. Textilåtervinning kör igång igen Efter att ha stått still i två år meddelar nu Renewcells efterträdare Circulose att verksamheten i Sundsvall ska köras igång igen under Q3. Kontrakt har skrivits med flera fiberproducenter för att vidareförädla deras textilmassa, och med 11 varumärken som planerar ta in den i sin produktion. Till en början kommer befintliga lager av textilavfall, som konkursboet lämnat efter sig, att användas. ”Ortvikenfabriken är världens första kommersiella anläggning för kemisk textilåtervinning. Nystarten visar att modebranschen, trots tidigare utmaningar, söker vägar att skala upp beprövade lösningar som går bortom pilotprojekt och in i hållbar kommersiell produktion”, skriver Cirkulose i ett pressmeddelande. FOTO VIMMERBY ENERGI Han tar över BSRC Biogas Solutions Research Center (BSRC), ett kompetenscentrum för biogas- och biogödselforskning, får en ny ansvarig genom Axel Lindfors, biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet. Han ersätter Mats Eklund, professor i industriell miljöteknik, som var med om att starta upp BSRC 2012. Mats Eklund kommer att vara kvar i centret i en rådgivande roll.
14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2026 AFFÄRSNYTT Öviks tf blir vd Tomas Toorell har varit tillförordnad vd sedan i september i fjol, men har nu utsetts till ordinarie vd för Miva, Miljö och Vatten i Örnsköldsvik. Tomas Toorell är civilingenjör och har arbetat i Miva sedan 2021, ursprungligen i rollen som affärsområdeschef för vatten och avlopp, och har innan dess arbetat inom försvarskoncernen BAE Systems. – Tiden som tillförordnad vd har gett mig en ännu tydligare bild av både styrkorna i organisationen och de områden där vi kan och behöver utvecklas vidare. Att nu få arbeta långsiktigt och fokuserat med detta tillsammans med styrelsen, ledningen och alla medarbetare skapar goda förutsättningar för att fortsätta stärka Miva och vårt viktiga samhällsuppdrag, säger Tomas Toorell. Ny ledning för Ecogain Anders Borgehed är ny vd för miljökonsultbolaget Ecogain. Han har en lång bakgrund som chef och ledare inom både privat och offentlig sektor, med erfarenhet från roller som vd, utvecklingschef och regionchef, samt mångårigt styrelsearbete i företag och organisationer. Han efterträder Katarina Walter, som nu går vidare till rollen som styrelseordförande. Arvika internrekryterar Elin Alsterhag tar steget från renhållningschef och vice vd till vd för Teknik i Väst, då Anders Norrby i sommar går i pension. Hon har en mastersutbildning i vatten- och miljöteknik, och har arbetat på Teknik i Väst sedan bolaget bildades 2019. Dessförinnan har hon bland annat jobbat som VA-ingenjör i Karlstad kommun och inom Unicef. – Det finns stor kompetens och ett fantastiskt engagemang hos våra medarbetare. Det ska vi bevara framåt och samtidigt utveckla verksamheten vidare. Jag tror på digitalisering, samverkan och kommunikation för att klara av de utmaningar och förändringar vi står inför, säger hon. Färm tillbaka på Nodava Carina Färm har utsetts till vd för Norra Dalarna Vatten & Avfall, Nodava. Hon har tidigare arbetat som förändringsledare för bolaget, och innan dess bland annat varit vd för Vafabmiljö och vattenvårdsdirektör vid Vattenmyndigheten Norra Östersjön. – Nodava har ett mycket viktigt samhällsuppdrag, där utmaningarna är många för att klara nya krav och regelverk i kombination med stora investeringar och utveckling av arbetssätt. Men det är just det som är så spännande med att leda ett bolag som Nodava. Vi arbetar med samhällsviktig verksamhet, där vi bidrar till en hållbar utveckling för att skydda vatten och miljön. Kan inte tänka mig något som är mer inspirerande, säger Carina Färm. Hon tillträder den 1 maj. Företrädaren Marilou Hamilton Levin lämnar rollen som vd på grund av sjukdom, men ska stanna kvar i bolaget som utredare. Sortering invigd I februari invigdes Linköpings sorteringsanläggning. Det beskrivs som en av de största och mest avancerade i norra Europa. Här ska fem fraktioner sorteras ut automatiskt: plast, papper/ kartong, magnetisk metall, omagnetisk metall samt matavfall. I full drift kan den hantera 200 000 ton restavfall per år. – Vi ser fram emot att följa hur den här investeringen kommer att bidra till att öka materialåtervinningen, minska klimatpåverkan och skapa en mer cirkulär ekonomi. Sverige vill gärna vara ett föredöme för andra länder i denna omställning och den här anläggningen är ett gott exempel på det, sade Naturvårdsverkets generaldirektör Johan Kuylenstjerna vid invigningen. 650 miljoner kronor har investerats i anläggningen, varav 134 miljoner täcks av Klimatklivet. Den ses som ett komplement till källsortering och fastighetsnära insamling av förpackningar och matavfall. Elavfalls-PRO får norsk ägare Producentansvarsorganisationen för elektronik Recipio, med verksamhet i Sverige, Danmark och Norge, köps av norska Revac AS, som är en av Europas största aktörer inom återvinning av elavfall. Inga påående uppdrag påverkas, meddelar Recipio i ett pressmeddelande.
Nr 2 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 15 NYHETER HÅLLBAR KONSUMTION TEMA Konsumtionens påverkan på ekonomi, miljö och avfall sammankopplas med hur medborgare använder sin plånbok. Men vad händer om strålkastarljuset och nya krav riktas mot produktionen? Avfall och Miljö kikar på överkonsumtion, reparationscheckar och inte minst: nya juridiska förändringar. TEXT EMILIA ARVIDSSON, FRILANSJOURNALIST Hur styr vi mot hållbar konsumtion?
16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2026 NTEYMHAETER HÅLLBAR KONSUMTION Carl Dalhammar, professor vid Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet, menar att vi idag har svårigheter att göra framsteg inom hållbar konsumtion, trots goda ambitioner. – Titta till exempel på ultra fast fashion eller att vi innoverar saker som är sämre än de vi hade innan, som elskotrar och elsparkcyklar. Det finns beräkningar på klimatutsläpp i Konsumtionsrapporten från Göteborgs universitet (2019): Varje spenderad krona orsakar i genomsnitt 46 gram koldioxidekvivalenter. Hur medborgare använder sina kronor kan ge oss tydliga indikationer på vad som är hållbart eller inte. Carl Dalhammar har tillsammans med kollegor tittat på styrmedel som skulle kunna förlänga livslängden på sällanköpsvaror. Ett sådant handlar om reparationer, något som kan upplevas dyrt eller krångligt för konsumenten. – Vi har en väldigt linjär ekonomi och det har blivit dyrt att reparera jämfört med att köpa jättebilligt nytt, både på vitvaror och kläder, förklarar han. Kanske kan så kallade reparationscheckar göra skillnad. I början av året kom ett betänkande till regeringen, som handlar om att främja en hållbar konsumtion genom att ge reparationer en stabilare juridisk grund. Det handlar om marknadsföringslagen, konsumentköplagen och att en ny lag i Sverige behövs, där konsumenten får utrymme att kräva reparation av producenten (se faktaruta). Viljan finns Människor vill kunna reparera, i alla fall om man ska tro en undersökning från EU-parlamentet från 2020. 77 procent av EU-konsumenterna uppgav att de hellre reparerar sina produkter än köper nya. Men trots det ser vi ohållbara beteenden, där elektronik omvandlas till avfall i en blinkning. Det beror bland annat på höga reparationskostnader och att det saknas service. Hållbarhetsfrågor tycks utmanas av andra saker i både Sverige och Europa just nu. – Försvarspolitik och annat dominerar agendan, resonerar Carl Dalhammar. Samtidigt tar han Frankrike som exempel, där man har infört en lag mot snabbmode. Här kommer volym in i den hållbara ekvationen, där mindre är bättre. – Kvalitativa produkter har dubbla fördelar, konsumenten köper färre grejer och det resulterar i mindre skräp. Vi borde naturligtvis se över vilken konsumtion vi inte behöver. Överkonsumtionen hänger också ihop med resursanvändning, där Carl Dalhammar gärna hade sett att EU hade ett resursmål. Det skulle innebära en genomgång och fundering på hur mycket Sverige som land har rätt till. För till syvende och sist är det en rättvisefråga. ”Vi behöver en prischock på mat” Cecilia Solér är docent i företagsekonomi och universitetslektor vid Handelshögskolan i Göteborg. Hon menar att pris på mat kan vara styrmedel för att få bukt med överkonsumtionen. Det är en obekväm fråga, inte minst eftersom det Har vi skapat produkter som vi egentligen inte behöver? FOTO MIKAEL SVENSSON Kan en materialskatt ge ökad biodiversitet?
Nr 2 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 17 NYHETER HÅLLBAR KONSUMTION TEMA har rapporterats mycket kring den dyra maten. Trots att matmomsen nu sänks så ser Cecilia Solér att maten och dess pris är nycklar till en minskad överkonsumtion. – Vi behöver en prischock på mat, uppåt, det måste bli dyrare. Vi behöver höja priset på den mat som påverkar klimatet och biodiversiteten i hög grad. Det här måste kombineras med ekonomiskt stöd för dem med låga inkomster om viktiga livsmedel blir dyrare. Pris som styrmedel skulle kunna leda till att hushållen börjar konsumera mindre, till exempel av flygresor, bilar och kläder. Men Cecilia Solér vill, precis som Carl Dalhammar, att vi riktar vår uppmärksamhet åt produktionen. – Det lättaste sättet att ändra konsumtionen är ju att ändra produktionen. Efterlyser skatteväxling Med ekonomiska styrmedel kan ohållbara produktionsmetoder bli dyrare. Carl Dalhammar nämnde tidigare ”vilken konsumtion vi inte behöver” där även förbud skulle kunna bli aktuellt. Idag beskattar vi arbete, men Cecilia Solér menar att det finns all anledning att fundera på materialflöden och hur en beskattning där skulle kunna se ut. Det behövs priser som på riktigt avspeglar produktionens klimatkostnad eller minskning av biodiversitet och då kan vi få något som Cecilia Solér kallar för pedagogiska effekter. – Det blir illustrativt för vårt beroende av vår planet, avslutar Cecilia Solér. Detta valår kan vi konstatera att det bland riksdagspartierna bara är Miljöpartiet som nämner cirkulär konsumtion i sitt partiprogram eller valmanifest. Däremot uppmuntrar Svensk Handel i sitt eget valmanifest till en hållbar konsumtion, och önskar sänkt moms på second hand. Cecilia Solér. Carl Dalhammar. MED HÅLLBAR KONSUMTION I FOKUS – FÖRSLAG PÅ LAGFÖRÄNDRINGAR Marknadsföringslagen: Här införs regler för att motverka vilseledande marknadsföring. Det kan handla om miljömässiga egenskaper. Även tydligare information om ansvar och garantier införs. Konsumentköplagen: Om reparation sker på en felaktig vara ska garantin förlängas. Konsumentköplagen: Den som reparerar ska ge konsumenten ett europeiskt formulär för reparationsinformation. Syfte: att som konsument kunna jämföra mellan olika reparatörer. För att uppfylla kraven i reparationsdirektivet behövs en ny lag där konsumenten kan kräva reparation av tillverkare, det är en skyldighet som införs. Det gäller bland annat elektronik. Det ska inte gå att avtala bort reparation av dessa varor. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027 och införs efter direktiv från EU. Får havens invånare betala för vår överkonsumtion? Planetära gränser har passerats, ändå tycks shopping frodas som aldrig förr. FOTO ISTOCK FOTO ISTOCK FOTO JOHAN HOLMDAHL
18 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2026 NTEYMHAETER HÅLLBAR KONSUMTION Precis vid Svandammsparken i Stockholm, på hörnet i närheten av en COOP-butik, har Tomi Elektronik AB sin verkstad. Här arbetar Jörgen Lindell tillsammans med teknikerna Johan Tillqvist och Lasse Tuvesson. De välkomnar nya lagstiftningen, som ska göra det enklare att reparera, men frågan är om juridiken räcker för att ställa om i praktiken. Klart är att klimat- och miljöministern vill se ett ökat ansvar för producenterna. TEXT EMILIA ARVIDSSON, FRILANSJOURNALIST FOTO CHRISTOFER LIND En liten bit in i verkstaden finns det spartanska köket, på bordet står en kaffetermos och olika sorters knäckebröd. Jörgen Lindell berättar om företaget och sin egen bakgrund. – Starten var 1986 och själv började jag 1996. Innan var jag på Sharp så jag har ju varit i elektronikbranschen. Kunderna kommer hit av flera anledningar, inte minst miljöfrågan spelar roll. De berättar att de vill få prylarna att leva längre och inte slängas hur som helst. Det var bättre förr om vi ska tro Jörgen Lindell och det han menar är kvaliteten på elektroniken. Han kommenterar det ljudmässiga, att dagens plast kan ge ett sterilt ljud. De tv-apparater som säljs idag går inte att jämföra med hur det har varit historiskt. – Dagens produkter kommer ju inte att hålla ens i närheten så länge som de som byggdes på 70- och 80-talet. Det är ju en helt annan kvalitet. Omställning kräver kompetens En bit bort sitter Johan Tillqvist och mekar med en DJ-utrustning och bortanför butiksentrén i en större lokal visar Lasse Tuvesson hur man kan ta vara på reservdelar, som ibland kan vara en bristvara. Jörgen Lindell konstaterar att verkstaden kan komma att påverkas av de nya lagarna och reglerna kring reparation. – En större efterfrågan på reparationer skulle kräva flera duktiga tekniker, säger Jörgen Lindell. Styrkan hos Tomi Elektronik AB är att de lagar många olika saker, en del också på garanti. Men inte datorer, mobiler eller kameror. Det är både män och kvinnor som besöker verkstaden för att få sina produkter undersökta och lagade. – Jag tror kanske kvinnorna trycker på hemma att saker inte bara ska slängas, flikar Jörgen Lindell in. Verkstaden har en hel del att göra och marknadsföringen tycks rulla av sig själv, trots att de inte är specialiserade utan mer breda i sin inriktning. – Det har blivit vår grej och ryktet går, berättar Jörgen Lindell. Ministern: ”Producenterna behöver ta större ansvar” Viljan att få sina saker lagade bygger på flera faktorer. Inte minst vad man har betalat från början, där menar Jörgen Lindell att dagens prylar är alldeles för billiga. Kvalitet behöver komma i fokus men det ska förstås också finnas motivation att gå till verkstaden. Fortfarande är det många som istället lämnar sina saker som elavfall och köper nytt. Men avfall kan också bli en dyr affär, om livscykeln kortas. Dyr i termer av miljö och klimat men också resursmässigt, där just elektronik innehåller komponenter som är värdefulla och inte ska slösas med. Prylar som får nytt liv igen Romina Pourmokhtari
Nr 2 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 19 NYHETER HÅLLBAR KONSUMTION TEMA Reglering och ansvar behövs redan på produktionsstadiet, vilket även klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (M) kommenterar. ”Det behövs flera insatser, producenterna behöver ta ett större ansvar för sina produkter, de ska gå att reparera och återvinna. Det leder i sin tur till bättre produkter som håller längre”, skriver hon till Avfall och Miljö. Klimat- och miljöministern tar även upp ett annat exempel, de berömda köp- och slängföretagen. ”Det behövs också ett tydligare ansvarsutkrävande av aktörer som Temu och Shein, just nu exporterar de mängder av miljö- och hälsoskadliga produkter som aldrig hade klarat en europeisk kvalitetskontroll.” Egen cirkulär ekonomi Tillbaka till Svandammsplan, där det börjar närma sig lunchdags. En naturlig fråga som rör hållbarhet och avfall är den om Tomi Elektronik AB:s eget avfall. – Vi försöker ju rensa maskinerna så mycket vi kan och återanvända reservdelarna. Om det är något som är värt att återanvända så gör vi det innan vi åker iväg med dem. Det kan vara moduler, kretskort eller nätdelar, förklarar Jörgen Lindell. Verkstaden inhandlar en del reservdelar, men somligt är svårt att få tag på – kanske ett resultat av den höga takten på nyproduktion, där reservdelar hamnar i skymundan. Att det fortfarande finns en stor konsumtion av nytillverkad elektronik resulterar i en stor mängd elektronikavfall. Men Romina Pourmokhtari pekar på att avfall skulle kunna bli något helt annat istället. ”Avfall behöver bli och behandlas som en resurs i Sverige. Det innebär att det behövs flera aktörer och entreprenörer som hittar smarta lösningar för att bearbeta och återanvända på allra bästa sätt”, skriver hon. Det finns en möjlighet att utmana nykonsumtionen av elektronik. Den nya portvakten till avfallshanteringen skulle kunna vara verkstäder som Tomi Elektronik AB, där förlängd livslängd gör att resan till återvinningscentralen inte behövs lika ofta. Johan Tillqvist jobbar fokuserat. Specialverktyg kan behövas, visar Lasse Tuvesson. Jörgen Lindell har lång erfarenhet av elektronikbranschen. Det behövs flera insatser, producenterna behöver ta ett större ansvar för sina produkter, de ska gå att reparera och återvinna. Det leder i sin tur till bättre produkter som håller längre.” ROMINA POURMOKHTARI SE FÖRSLAGEN till ny lagstiftning kring reparationer på sidan 17.
20 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2026 NTEYMHAETER HÅLLBAR KONSUMTION Emelie Garvik. Ett enda hushåll har i snitt 10 000 prylar hemma och många av dem används bara tre gånger per år. Tillsammans med sina hyresgäster har Familjebostäder Göteborg testat ett nytt koncept med gott resultat. Det handlar om att låna, istället för att äga. TEXT EMILIA ARVIDSSON, FRILANSJOURNALIST En av de strategier som rimmar väl med en hållbar konsumtion är delning. Bibliotek är bra exempel på hur lätt det kan vara. Ibland hyr vi festkläder till minnesvärda stunder eller lånar ett verktyg från grannen. Det intressanta blir när delning skalas upp, men det behövs kunskap, resurser och intresse från medborgare och också från styrande håll. EU ville undersöka delning närmare. Ett forskningsprojekt startades och budskapet var rakt och enkelt: ”Vår modell av konsumtion är trasig”. I projektet Digitala kiosker har 22 delningsstationer placerats ut i sju städer. Göteborgs stad fick frågan om de ville delta i projektet och de i sin tur kontaktade Familjebostäder Göteborg, som nappade och ville vara med. Josephina Wilson, projektledare, och Emelie Garvik, utvecklingsledare, berättar om arbetet med att införa tre kiosker, där 60 procent finansieras av EU. Sedan 2025 finns kiosker i Majorna, Högsbo och Eriksbo. På bara en dryg månad kom de upp i ett 30-tal lån. Innehåll varierar Innan starten höll Familjebostäder workshops tillsammans med ett antal hyresgäster, för att ta reda på vilka önskemål som fanns. Det har resulterat i olika inriktningar; i kiosken i Eriksbo är det fokus på leksaker, i de andra två finns det verktyg och hushållsmaskiner. Det har också uppstått synergieffekter. – Vi har ett samarbete med Leksaksbiblioteket och de kan med kiosken utöka sitt erbjudande, berättar Josephina Wilson. Den mest lånade leksaken är en fotboll, som används av barnen i området. Leksaksbibliotekets personal är dessutom på plats en gång i månaden på Eriksbo Torg. Personalen erbjuder ansiktsmålning och korvgrillning och aktiverar barn på olika sätt. Josephina Wilson. Delningskiosker under lupp Intresset för kioskerna i Göteborg är stort.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=