16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2026 NTEYMHAETER HÅLLBAR KONSUMTION Carl Dalhammar, professor vid Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet, menar att vi idag har svårigheter att göra framsteg inom hållbar konsumtion, trots goda ambitioner. – Titta till exempel på ultra fast fashion eller att vi innoverar saker som är sämre än de vi hade innan, som elskotrar och elsparkcyklar. Det finns beräkningar på klimatutsläpp i Konsumtionsrapporten från Göteborgs universitet (2019): Varje spenderad krona orsakar i genomsnitt 46 gram koldioxidekvivalenter. Hur medborgare använder sina kronor kan ge oss tydliga indikationer på vad som är hållbart eller inte. Carl Dalhammar har tillsammans med kollegor tittat på styrmedel som skulle kunna förlänga livslängden på sällanköpsvaror. Ett sådant handlar om reparationer, något som kan upplevas dyrt eller krångligt för konsumenten. – Vi har en väldigt linjär ekonomi och det har blivit dyrt att reparera jämfört med att köpa jättebilligt nytt, både på vitvaror och kläder, förklarar han. Kanske kan så kallade reparationscheckar göra skillnad. I början av året kom ett betänkande till regeringen, som handlar om att främja en hållbar konsumtion genom att ge reparationer en stabilare juridisk grund. Det handlar om marknadsföringslagen, konsumentköplagen och att en ny lag i Sverige behövs, där konsumenten får utrymme att kräva reparation av producenten (se faktaruta). Viljan finns Människor vill kunna reparera, i alla fall om man ska tro en undersökning från EU-parlamentet från 2020. 77 procent av EU-konsumenterna uppgav att de hellre reparerar sina produkter än köper nya. Men trots det ser vi ohållbara beteenden, där elektronik omvandlas till avfall i en blinkning. Det beror bland annat på höga reparationskostnader och att det saknas service. Hållbarhetsfrågor tycks utmanas av andra saker i både Sverige och Europa just nu. – Försvarspolitik och annat dominerar agendan, resonerar Carl Dalhammar. Samtidigt tar han Frankrike som exempel, där man har infört en lag mot snabbmode. Här kommer volym in i den hållbara ekvationen, där mindre är bättre. – Kvalitativa produkter har dubbla fördelar, konsumenten köper färre grejer och det resulterar i mindre skräp. Vi borde naturligtvis se över vilken konsumtion vi inte behöver. Överkonsumtionen hänger också ihop med resursanvändning, där Carl Dalhammar gärna hade sett att EU hade ett resursmål. Det skulle innebära en genomgång och fundering på hur mycket Sverige som land har rätt till. För till syvende och sist är det en rättvisefråga. ”Vi behöver en prischock på mat” Cecilia Solér är docent i företagsekonomi och universitetslektor vid Handelshögskolan i Göteborg. Hon menar att pris på mat kan vara styrmedel för att få bukt med överkonsumtionen. Det är en obekväm fråga, inte minst eftersom det Har vi skapat produkter som vi egentligen inte behöver? FOTO MIKAEL SVENSSON Kan en materialskatt ge ökad biodiversitet?
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=