26 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2026 EU EU vill se straffavgift på elavfall som inte återvinns Alldeles för lite uttjänta elprodukter återvinns. Det är problematiskt, såväl av miljömässiga som ekonomiska och strategiska skäl. Nu föreslår EU-kommissionen att medlemsstaterna ska betala en särskild e-avgift om 2 euro per kilo elavfall som inte samlas in. Rätt tänkt, men fel om det blir staten som tar notan menar Avfall Sverige. TEXT MINNA GILLBERG, AVFALL SVERIGE Dyrt och missriktat Förslaget bygger på data från Eurostat och Europeiska miljöbyrån som visar att insamlingsgraden i EU år 2022 låg runt 40 procent av den totala mängden elektronikavfall, vilket är långt under målet på 65 procent. Den icke insamlade mängden beräknas ligga på cirka sju miljoner ton per år för EU:s medlemsländer. Enligt kommissionens preliminära beräkningar skulle avgiften på 2 euro per kilo ge intäkter på 15 miljarder euro per år till EU-budgeten. För Sverige beräknas den årliga kostnaden landa på 3,4 miljarder kronor. Antas kommissionens förslag om en e-avgift kommer den sannolikt att belasta statens budget på samma sätt som EU:s plastavgift gör i nuläget. Sverige betalar omkring 2,7 miljarder kronor per år till EU för plastförpackningar som inte återvinns. Avgiften betalas via statsbudgeten och belastar inte producenterna. Med den nya e-avgiften skulle den totala notan till EU landa på 6,1 miljarder kronor för icke insamlade plastförpackningar och elektronikavfall. Frågan är hur styrande dessa avgifter är – mot en cirkulär ekonomi – om inte notan skickas vidare till producenterna, enligt principen om att förorenaren betalar. ELEKTRONIKAVFALL ÄR I dag världens snabbast växande avfallsström. Globalt genereras över 50 miljoner ton elektronikavfall varje år, och mängden fortsätter att öka snabbt i takt med att produkter har kort livslängd och är svåra att reparera. Samtidigt återvinns bara en mindre del, vilket innebär att stora mängder värdefulla material som koppar, guld och sällsynta metaller går förlorade. Ett ton elektronikavfall innehåller ofta mer guld än ett ton guldmalm. Värdet av det elektronikavfall som genereras globalt under ett år uppgår till omkring hisnande 600 miljarder kronor. En betydande del av det som kasseras hamnar utanför de officiella insamlingssystemen. Det kan ligga kvar i hem, slängas i restavfallet eller exporteras som ”begagnad utrustning” trots att det i praktiken är avfall. Resultatet blir inte bara resursslöseri, utan också ökade miljö- och hälsorisker, särskilt i länder där avfallet hanteras utan tillräckliga skyddsåtgärder. Europeiska kommissionen har identifierat denna situation som ett enormt resursslöseri. Särskilt i perspektivet av EU:s ambitioner om en cirkulär ekonomi. Kommissionen föreslår därför att en ny avgift införs från 2028 på 2 euro per kilo elektronikavfall som inte samlas in i medlemsstaterna. Man hoppas på en styrande effekt för en ökad återvinning av kritiska råvaror som är nödvändiga för den gröna omställningen. Bangladesh är ett av flera länder dit elavfall exporterats istället för att återvinnas där det uppstått. Nu vill EU värna såväl sådana mottagarländer, där demonteringen kan orsaka stora hälsoproblem, som de värdefulla materialet i avfallet.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=