30 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2026 GIFTFRIA KRETSLOPP En kombination av olika metoder har visat sig mycket effektivt för att rena PFAS-förorenat grundvatten. Ett femårigt projekt finansierat av EU, Life Source, är nu avslutat. Här presenteras en lösning på det problem som ofta drabbar reningstekniker: blandningen av korta och långa PFAS. En kombination av olika metoder har visat sig vara mycket effektivt, inte bara för att rena utan också för att destruera PFAS. I Uppsala har grundvatten från Hovgårdens deponi i ett första steg behandlats med skumfraktionering. – PFAS är ytaktiva, de binder till gränsytan mellan luft och vatten. Genom att pumpa in luft blir varje bubbla en yta att binda till, framför allt för de långa PFAS, de är mer hydrofoba, säger Oscar Liljeström på SLU, som genomfört sin doktorandtjänst inom Life Resource. Det skum som av avskiljs körs ytterligare en gång i skumfraktioneringen för att koncentrera föroreningarna ytterligare. I ett andra steg behandlas det FPAS- rika skummet i en elektrokemisk oxidationscell. – Här bryts PFAS ner med el. Vi ser att vi får en oxidation, det bryter ner hela vägen till koldioxid och fluoridjoner. Även tidigare studier har visat detsamma, men vi har väldigt bra massbalanser. Det innebär att det PFAS som samlats i skummet destrueras permanent, och alltså inte längre utgör en fara, varken för människor eller miljö. Korta svårare nöt De korta PFAS återstår dock. Lösningen för dem kan delvis bli densamma, visar försöken. – Genom att tillsätta tensider till skumfraktioneringen binder vi in även de kortare kedjorna till skummet. Det blir inte total rening, men betydligt högre avskiljning. – I nästa steg har vi testat våtmark. I våtmarken tas de kortkedjiga PFAS upp i salix, som sedan skördas och förbränns. Växterna tar upp mycket PFAS, men det kräver stora områden för att hantera allt lakvatten från en deponi, vilket begränsar dess potential, menar Oscar Liljeström. Forskarkollegor i Katalonien kan dock erbjuda ett alternativ. Laddad lösning I spanska Manresa har nämligen en andra del av projektet genomförts, där grundvatten från en brandövningsplats renats. – Spanien har använt samma kombination av skumfraktionering och elektrokemisk oxidation, men som polersteg har de använt jonbytare, där de utnyttjar att många PFAS har en laddad jon. Det har visat sig vara väldigt effektivt. Försök visar 99% rening av PFAS TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO LIFE SOURCE-PROJEKTET VIKTIGASTE RESULTATEN FRÅN LIFE SOURCE • Skumfraktionering (SAFF) + fytoremidering (PHYTO) avlägsnade nästan 100 %, av långkedjiga (≥C7) och 61 % av kortkedjiga (<C7) PFAS. Tillsats av skumbildande tensider visade stor potential att öka avskiljningseffektiviteten för kortkedjiga PFAS. • SAFF + ajonbytesfilter (AEX) avlägsnade 99 % av långkedjiga och 92 % av kortkedjiga PFAS och är ett mer hållbart alternativ än SAFF + PHYTO, eftersom jonbytarmassorna kan regenereras och elektrokemisk oxidation (EO) kan behandla både SAFF-koncentrat och extrakt från AEX-regenerering. • 88 % av allt PFAS bröts ned till fluoridjoner med EO under behandlingstiden, och nästan allt fluor återfanns (97–99 %). • Behandlingskostnaderna är jämförbara med en behandling med granulärt aktivt kol (GAC), cirka 0,15 €/m3 behandlat vatten. Den svenska studien omfattar 32 olika PFAS, den spanska 20. Försöken har gjorts i samarbete med Envytech Solutions, Laqua Treatment AB, Nova Diamant AB, SGI, SLU, Uppsala Vatten samt spanska företagen Eurecal, Fundaci, Eurecat, och Esolve. Det har finansierats av EU:s Life Program och deltagande organisationer. Life Source projektgrupp. Oscar Liljeström nummer fem från vänster i övre raden.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=