1% källsorterar inte Deponiansvar utrett Ett kärl, flera material AI räddaren i FNI-nöden Små utsläpp från lagring www.avfallsverige.se TEMA SAMVERKAN: Umeå förverkligar framtidens hantering #3/2026 Branschtidning från Avfall Sverige
NYTT! MGBneo4 400 l Den flexibla lösningen för medelstora avfallsmängder Smart utformade sidogrepp ger en ergonomisk och bekväm manövrering Snabbt och enkelt lockbyte med våra optimerade lockpluggar Den dubbelt välvda lockytan är designad för att effektivt leda bort regnvatten Lär känna Craemer bättre – kontakta oss så berättar vi mer: info@craemer.com | +46 760 16 96 95 www.craemer.com
Nr 3 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 3 AVFALL OCH MILJÖ är Sveriges enda renodlade avfallstidning. I snart 40 år har vi har skrivit om avfallshantering. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Många artiklar skrivs av branschens egna experter. Därför är det inte så konstigt att mer än 96 procent av våra läsare säger sig ha nytta av tidningen i sitt arbete. Avfall och Miljö ges ut av Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. Innehåll Linköpings påstest är klart............................... 36 Så ska AI-kompetensen öka........................... 38 Hjälp att hitta rätt i digital djungel.......... 38 Så används AI i avfallshanteringen........ 38 Generativ AI räddaren i FNI-nöden. ...... 39 Nya insikter om plastinsamling. ................. 40 Små utsläpp från avfallslagring.................. 42 Produktnytt......................................................................... 43 Jorden runt.......................................................................... 44 Kairo vill slänga ut sopfolket.......................... 45 AVFALL SVERIGE. ............................................... 48 NOTISER............................................................................ 56 Satellit övervakar sopdumpare................... 10 Ny förordning om invasivt................................. 10 Affärsnytt............................................................................... 10 TEMA SAMVERKAN........................................ 12 AKTUELLT Deponiansvar följer med marken............. 30 Bättre koll på PFAS från avfall..................... 30 Här destrueras lustgasen................................... 31 De plastbantar med digitalt verktyg. ............................................................... 32 Stort intresse för hållbar plast. .................... 34 Flera material i samma kärl............................. 35 LEDARE. ...................................................................................5 NYHETER Mer konkurrens, mindre innovation. .........6 Elavfall på villovägar. ....................................................6 Ingen minskning av engångsplast................6 PFAS-bekämpning i vetemjöl. ...........................7 De får betala efter Think Pink. ..........................8 Mest positivt om FNI....................................................8 Mer flytande biogas i Stockholm...................8 1% källsorterar inte........................................................8 Planglas i storskalig återvinning.....................9 Två dödsolyckor i vår....................................................9 EU-miljarder till CCUS................................................9 #3/2026 12 26 32 36 45 22 25 31
Med AWS Flex och Finncont® Module får ni flexibla och platsbesparande bottentömmande system – både markbehållare och underjord – som kan anpassas efter olika miljöer, avfallsfraktioner och insamlingsbehov. Modulsystemen gör det möjligt att samla flera fraktioner på liten yta. Stora volymer och smart konstruktion minskar antalet tömningar, transporter och driftkostnader. pwsab.se Att skapa hållbar avfallshantering handlar om mer än kärl, det handlar om att få system, människor och vardag att fungera tillsammans. På PWS hjälper vi kommuner och privata insamlare att skapa smarta, effektiva och framtidssäkra system för källsortering och avfallsinsamling. Från planering och rådgivning till genomtänkta lösningar och långsiktigt stöd utvecklar vi system som fungerar i verkligheten – både utomhus och inomhus – och gör det enkelt för människor att återvinna rätt. Framtidens avfallslösningar börjar med rätt beslut idag. – Kontakta oss och påbörja ert nästa projekt för smartare återvinning. Smarta avfallssystem som fungerar – för människor, miljö och verksamhet Läs mer på pwsab.se
TEXT LASSE STJERNKVIST, ORDFÖRANDE AVFALL SVERIGE FOTO ROSIE ALM Nr 3 2026 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 5 LEDARE Därför hoppas jag att avfall inte blir en valfråga DET ÄR MYCKET nu. Det kommer nya lagar och nya direktiv och inte minst införandet av fastighetsnära insamling innebär en stor förändring. Avfallsbranschen med sina drygt 40 miljarder i omsättning och tusentals anställda har en nyckelroll i omställningen till ett hållbart samhälle. Det är inte konstigt att både Sveriges riksdag och EU driver på. DET FINNS EN insikt bland ansvariga politiker att vår bransch är viktig. Och just därför hoppas jag att vi inte blir viktiga i valrörelsen. RIKTIGT STORA OCH genomgripande förändringar kommer ofta smygande. I alla fall till en början. Det tog lång tid innan vi på allvar förstod följderna av utsläppen av växthusgaser. Idag kan vi se hur isar smälter och vattendrag svämmar över, men det är en följd av en smygande och tillsynes långsam förändring. ÄVEN DE RIKTIGT positiva nyheterna kommer utan löpsedlarnas jätterubriker. Sjukvården blir allt bättre och det är en viktig förklaring till att vi lever allt längre och allt friskare liv, för att ta ett exempel. Och ett annat exempel: För drygt 30 år sedan hamnade en betydande del av hushållens avfall på deponierna, totalt 1,5 miljoner ton. Idag återvinns mer, mer används för energiproduktion och bara en ytterst liten del hamnar på deponin. STEG FÖR STEG har vår bransch bidragit till ett mer hållbart samhälle. Det har skett utan braskande rubriker och utan stormiga politiska gräl. Flertalet beslut har tagits i bred enighet. Visst har det funnits och finns spänningar mellan olika intressenter, till exempel mellan olika delat av industrin och vår bransch, men inte så sällan har de praktiska lösningarna formats tillsammans. JAG PÅSTÅR INTE att det alltid är harmoniskt. Jag är väl medveten om att det till exempel finns olika åsikter om den fastighetsnära insamlingen och om de så kallade kos-reglerna, det vill säga reglerna kring konkurrensutsättning. Men jag vågar påstå att det finns en ambition bland politiker och inom näringslivet att hitta samlande lösningar. Det behövs system och lösningar som håller över tid. Det är därför som jag hoppas att avfallsfrågorna inte blir valfrågor. VALRÖRELSER SKA ÄGNAS åt stridsfrågorna. Då ska vi framför allt få veta vad politikerna är oense om, vad det blir för förändringar om det ena eller andra partiet får mer att säga till om. Det pratas mycket polarisering i dessa tider och valdebatter brukar bidra till just det. ÅTER IGEN, JAG hävdar inte att avfallsfrågorna är okomplicerade. När Avfall Sverige ses på årsmötet i slutet av maj i Västerås hoppas jag på intensiva diskussioner. Vi behöver definitivt fortsätta samtalen om hur vi genomför den fastighetsnära insamlingen på ett sätt som gör att det fungerar i hela landet. FÖR ATT HITTA väl avvägda lösningar och för att nå dit behöver vi samtala och samverka. Och det samtalet underlättas inte av en polariserad politisk debatt. REDAKTÖR KARIN JÖNSSON UTGIVNINGSDATUM 26 maj 2026 OMSLAGSBILD Malin Grönborg UTGIVARE Avfall Sverige, Baltzarsgatan 25, 211 36 Malmö Tel: 040-35 66 00 Hemsida: www.avfallsverige.se ANSVARIG UTGIVARE Tony Clark, vd I REDAKTIONEN Karin Jönsson, redaktör Tel: 040-35 66 17 E-post: karin.jonsson@avfallsverige.se Anna-Carin Gripwall Mobil: 070-662 61 28 E-post: anna-carin.gripwall@avfallsverige.se PRENUMERATION Tina Svensson E-post: tina.svensson@avfallsverige.se PRENUMERATIONSPRISER Medlemmar i Avfall Sverige 650 kr/år. Icke medlemmar 750 kr/år plus moms. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Rose-Marie Nordqvist, grafisk formgivare Kreativ Reklam E-post: rose-marie@kreativreklam.se ANNONSFÖRSÄLJNING Stefan Grevle Mobil: 073-518 18 20 E-post: stefan.g@tabloid.se ANNONSMATERIAL Digitalt: Högupplöst PDF eller EPS-fil med bifogade typsnitt och utskrift i färg resp. svart-vitt. Utfallande annons ska ha 5 mm skärsmån och skärmarkeringar. För övrigt material kontakta tryckeriet. TEKNISKA DATA Offset-tryck. Format 215x280 mm. Raster 300 linjer/tum. TRYCK Multiply, Malmö, 2026 Avfall och Miljö trycks på Arctic Volume, ett papper som uppfyller miljömässiga krav. REDAKTIONELLT MATERIAL Signerad artikel står för författarens räkning. Endast om så anges är den att anse som ett ställningstagande av Avfall Sverige. ISSN 2001-4775, Årgång 40. Har du frågor eller kommentarer kring innehållet i Avfall och Miljö? Kontakta redaktören karin.jonsson@ avfallsverige.se www.fsc.org Papper MIX ® ® FSC C023277
6 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2026 NYHETER Regeringen föreslår en rad förändringar för att förbättra konkurrensen. Men samtidigt riskerar ändringarna leda till bromsad innovationskraft, försämrade förutsättningar för civil beredskap och hämmad utvecklingen i hela landet, menar Avfall Sverige. För lite elavfall återvinns. Nu har Naturvårdsverket undersökt var det istället hamnar. Den 1 januari 2024 förbjöds engångsmuggar som innehåller mer än 15 procent plast. Men det ser inte ut att ha haft någon större effekt. Nya regler försvårar för kommunala tjänster Här hamnar elavfallet Ingen minskning av engångsplast ”Nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhet” är namnet på regeringens proposition. Här lämnas flera förslag: • En ny lag om offentlig säljverksamhet införs som ska skydda privata företag som verkar på samma marknad som offentliga verksamheter. • Konkurrenslagen ändras och Konkurrensverket föreslås få ökade möjlighet att utreda och vidta åtgärder mot företag. • Förbud införs mot företagskoncentrationer, som kan hämma effektiv konkurrens. I praktiken innebär den nya lagstiftningen att säljverksamhet som bedrivs av kommuner eller kommunala bolag och som anses kunna snedvrida konkurrensen ska bli enklare att förbjuda och straffet kan dessutom innebära retroaktiva viten så långt som fem år tillbaka i tiden. – Att offentlig verksamhet inte ska bidra till osund konkurrens är självklart. Men lagförslaget riskerar att få betydligt mer långtgående konsekvenser än avsett, säger Tony Clark, vd på Avfall Sverige. – Kommunala aktörer kliver ofta in där marknaden inte räcker till, när investeringar är för riskfyllda eller för olönsamma för privata aktörer, men helt nödvändiga för samhället. Det kan också handla om samhällskritisk infrastruktur där det vore alltför riskabelt att helt överlåta ansvaret till marknaden. Om riskerna för kommuner att agera på ett område blir för höga så kan konsekvensen bli att sådana samhällsnödvändiga satsningar helt uteblir. Den ny lagen och lagändringar föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026, medan bestämmelser om utvärdering och särredovisning föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. En stor del återfinns i andra avfallsströmmar som till exempel metallavfall (3–14 procent), blandade avfallsfraktioner (10 procent) och plastavfall (0,3 procent). Cirka 1–5 procent går på export för återanvändning och den illegala exporten uppskattas till 3–15 procent. Naturvårdsverket poängterar att de data och uppskattningar som presenteras inte täcker in alla strömmar, som till exempel produkter som fortfarande används, upplagring av icke fungerande utrustning samt elavfall som samlats in men utan att uppgifter om mängderna rapporteras in till Naturvårdsverket. Andra orsakerna till att insamlingsmålet är svårt att nå är beräkningsmodellen för målet. Solceller har exempelvis en betydligt längre livslängd än de tre år som modellen räknar med, och ersätter oftast inte heller en gammal produkt. Statistik från Naturvårdsverket visar att det under 2024 förbrukades drygt 1 miljard engångsplastmuggar och nästan 800 miljoner engångsplastmatlådor. Det är en minskning med 26 respektive 6 procent jämfört med 2023, men när det gäller muggar har det ökat jämfört med 2022. Det svenska målet är att förbrukningen av dessa produkter ska ha minskat med 50 procent från och med år 2026 jämfört med 2022. Det innebär att förbrukningen per person måste minska till 50 engångsplastmuggar och 43 engångsplastmatlådor. Lagkravet om att erbjuda flergångsalternativ tycks inte heller ha gett någon större effekt. LÄS MER i rapporten Kartläggning av elavfallsströmmar enligt EU:s WEEE-direktiv, som kan laddas ner från naturvardsverket.se LÄS MER i Avfall Sveriges vägledning. Där fastighetsnära insamling redan finns är hela 86 procent nöjda eller mycket nöjda. Tony Clark i en replik på Timbros debattinlägg i Expressen om fastighetsnära insamling av förpackningar. FOTO VOYAGERIX
Nr 3 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 7 NYHETER En granskning från Naturskyddsföreningen visar att 37 av 50 analyserade konventionellt odlade livsmedel innehåller rester av bekämpningsmedel – däribland bi-skadliga ämnen, misstänkt cancerframkallande ämnen och PFAS-bekämpningsmedel. Kemisk cocktail i vanliga äpplen Alla konventionellt odlade äpplen i granskningen innehöll rester av skadliga bekämpningsmedel. Ett av de undersökta äpplena innehöll en cocktail av sju olika ämnen. I vindruvor hittades totalt 15 olika ämnen, varav flera är misstänkt cancerframkallande, reproduktionsstörande eller giftiga för bin, och alla analyserade vetemjöl innehöll rester av PFAS-bekämpningsmedel. I de ekologiska livsmedlen hittades däremot nästan inga bekämpningsmedel. Naturskyddsföreningen har granskat förekomsten av bekämpningsmedel i äpplen, vindruvor, vetemjöl, grönkål, rapsolja, paprika och tomat. Livsmedlen köptes in från fem stora matvarukedjor i Stockholmsområdet: Willys, Hemköp, Ica, Coop och Lidl. Totalt analyserades 86 produkter – 50 konventionellt odlade och 36 ekologiska. Skillnaden mellan konventionellt och ekologiskt odlat var tydlig. Medan 37 av 50 konventionellt odlade livsmedel innehöll mätbara rester av bekämpningsmedel, gällde det endast 3 av 36 ekologiska livsmedel. Tillverkad i Sverige Svensk råvara www.svenco.se 08-59440560 Papperssäckar AB Matavfallspåse för verksamheter Påsen har en volym på cirka 22 liter, är tillverkad av vattenavvisande kraftpapper, 90 gram, för att klara stora påfrestningar och öka tryggheten för användaren. Påsen är av typen planbotten vilket ger färre skarvar och är optimalt för matavfall. Trådställning i metall nns som hållare för denna påse. Påsen tillverkas i Sverige av svenskt kraftpapper. Nu nns en större och kraftfullare matavfallspåse för verksamheter. Artikel 1021NE C M Y CM MY CY CMY K ai172441434044_Avfall och Miljö - 2024 nr5 kopia.pdf 1 2024-08-23 13:59:00
8 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2026 NYHETER Bostadsrättsinnehavare tycker generellt att kravet på fastighetsnära insamling, FNI, av förpackningar är mer positivt än negativt. Ett privat företag som upplåtit sin mark till Think Pink måste betala för sanering. St1 Biokraft har invigt en ny gasledning som kopplar samman bolagets anläggningar i Nacka och Huddinge via Stockholms gasnät. I årets Återvinningskompass har Demoskop på uppdrag av Avfall Sverige frågat drygt 1 000 svenskar om deras källsorteringsvanor. De flesta tycker att det är rätt sak att göra. Mest positivt om FNI Markägaren får betala efter Think Pink Ny gasledning ger mer LBG 1% källsorterar inte Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC, har låtit Ipsos intervjua 2100 svenska bostadsrättsägare om sitt boende. Frågor ställdes bland annat om kravet på att ordna förpackningsinsamling på eller nära fastigheten. De positiva kommentarerna överväger klart. 40 procent av landets bostadsrättsägare välkomnar tydligare direktiv och 35 procent ser positivt på en ökad tillgänglighet. 32 procent menar att beslutet kan stärka återvinningen och miljöarbetet. 10 procent är negativa, eftersom de tycker att bostadsrättsföreningar själva bör besluta om sin avfallshantering. 11 procent tror att FNI riskerar att öka kostnaderna och administrationen. Ett avfallsbolag, ägt av svärfadern till Think Pinks vd, hade fått tillstånd från kommunen att tillfälligt mellanlagra 10 000 ton avfall på fastigheten. Men det var Think Pink som utnyttjade det och lämnade stora mängder avfall. Kort efter det att avtalet med markägaren Dannemora Iron skrivits gick Think Pink i konkurs. Nu har Östhammars kommun beslutat att avfallet ska bort. Det kan komma att kosta Dannemora Iron tio miljoner kronor. Förbindelsen innebär att kapaciteten för produktion av flytande biogas, LBG, i Huddinge ökar och att tillgången på biogas i regionen förändras. – Den senaste tidens händelser i omvärlden visar även hur viktigt det är att vi investerar i infrastruktur och lokalt producerad energi, och den här kopplingen – Återvinningskompassen visar att vi har satt en norm: Här källsorterar vi. Det är fantastiskt, säger Anna-Carin Gripwall, kommunikationschef på Avfall Sverige. Trots att 99% av svenskarna källsorterar ser Sverige inte ut att nå återvinningsmålen. Undersökningen visar att i synnerhet unga skulle kunna sortera ut mer matavfall och förpackningar. Den främsta drivkraften till att förbättra sin källsortering anges vara att få bättre tillgång till återvinning närmare sitt hem. Att det kan ge resultat bekräftas av att de som har möjlighet att källsortera bidrar till ökad försörjningstrygghet för både regionen och för Sverige, säger Miika Johansson, vd, St1 Biokraft. Anläggningen i Gladö Kvarn producerar årligen omkring 100 GWh biogas, men har en kapacitet att producera mer – både komprimerad (CBG) och flytande biogas. alla förpackningar i direkt anslutning till hemmet är mer nöjda. Störst skillnad är det för de som bor i flerbostadshus: 75% av de som har tillgång till fastighetsnära insamling av förpackningar är nöjda med sin återvinningslösning, jämfört med 44% bland de som istället hänvisas till en återvinningsstation för att lämna förpackningar. – Med dessa siffror i ryggen känns det extra bra att Sverige nu bygger ut den fastighetsnära insamlingen av förpackningar – närsortering, och 2027 kommer alla att ha tillgång till den. Det är uppenbarligen en service som medborgarna vill ha. Tre av fyra tycker att det är lätt eller mycket lätt att veta hur förpackningar ska källsorteras. Men många går bet på förpackningar med flera materialslag. Det finns också andra hinder; 2 av 10 sorterar mindre än hälften av sitt matavfall, många menar att det är kladdigt eller att de saknas plats för det. – Återvinningskompassen visar att det krävs fortsatt arbete med produktutveckling av förpackningarna, de måste bli lättare att källsortera. Då blir de dessutom samtidigt lättare att återvinna. Men vi måste också skapa de fysiska förutsättningarna hemma i köken. Jag vill se smarta, yteffektiva lösningar för källsorteringen, säger Anna-Carin Gripwall. Unga är sämre källsorterare än äldre.
Nr 3 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 9 NYHETER Under våren har både Kalix och Skövde drabbats av dödliga olyckor. I ett pilotprojekt hos Akademiska Hus har Ragn-Sells etablerat landets första cirkulära glasflöde i industriell skala. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen föreslår ett rejält bidrag för att finansiera projekt för att samla in och lagra eller använda koldioxid. Två dödsolyckor i branschen Storskalig återvinning av planglas 30 miljarder € till CCUS I mars skadades en medarbetare på Kalix återvinningscentral svårt då han klämdes under ett plogblad. Trots intensivvård gick hans liv inte att rädda. Polisen utreder det inträffade som en arbetsplatsolycka. I april omkom en lastbilschaufför i Skövde. Det anges att han troligen förgiftades efter att ha klättrat ner i tanken på sin lastbil för att rengöra den, då de slaktrester som transporterats till Gasums biogasanläggning hade bildat giftigt svavelväte. Chauffören körde för ett danskt företag och därför har utredningen överlämnats till åklagarmyndigheten i Köpenhamn. I projektet fick Ragn-Sells tillfälle att prova sin metod för digital inventering inför rivningar. Inför demonteringen identifierades med hjälp av metoden vilka fönster som höll tillräckligt hög kvalitet för cirkulär återvinning samt för att planera logistik och hantering. Totalt togs 10,2 ton fönster om hand från Akademiska Hus fastighet i Stockholm. På Ragn-Sells anläggning i Örebro separerades och renades glaset för att sedan användas i Saint-Gobains tillverkning av nytt fönsterglas. Klimatpåverkan från planglas kan genom processen minska med upp till 53 procent och energianvändningen med cirka 30 procent jämfört med nyproducerat glas. – Avfall Sverige har tidigare gjort ett försök att återvinna planglas från återvinningscentraler tillsammans med Ragn-Sells. Det stupade på att fönsterkitt kan innehålla asbest. I större renoverings- och rivningsprojekt som detta kan ett prov ge grönt ljus för stora mängder, vilket förstås är mycket välkommet, säger Camilla Nilsson, rådgivare på Avfall Sverige. – Vi kommer att ge vår industri välbehövligt ekonomiskt stöd. Därför har jag föreslagit en investerings-boost kopplad till utsläppshandelssystemet (ETS). Den kommer att ha en budget på 30 miljarder euro, finansierad av 400 miljoner utsläppsrätter inom ETS, och målet är att finansiera projekt för minskade koldioxidutsläpp. Det måste ske snabbt och solidariskt. Snabbt innebär att först till kvarn gäller, och i det ögonblick ett projekt är klart måste även vi vara redo. Solidariskt betyder att fokus är på att medlemsstater med lägre inkomst kommer att ha garanterad tillgång till detta viktiga ekonomiska stöd, sade Ursula von der Leyen vid en presskonferens den 19 mars. Detta är en av flera insatser för att mildra effekterna av utvecklingen i Mellanöstern. Skandinavia Nu erbjuder EcoRetur plockanalyser av mat‐ och restavfall samt tidningar, förpackningar och grovsopor på ÅVC. Vi sorterar och analyserar avfallet och ni erhåller protokoll och rapporter. Kontakta Björn Larsson, 076‐894 80 89 alt bjorn.larsson@ecoretur.nu för mer info. Professionella plockanalyser! FOTO ANDERS BOBERT
10 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2026 Satellitdata kan användas för att identifiera illegal avfallshantering, visar ett projekt i Stockholm. Sopdumpare övervakas från rymden ”Vår forskning undersöker hur satellitdata och AI kan hjälpa till att identifiera misstänkta förändringar tidigt och stödja myndigheter i att skydda miljön”, skriver Yifang Ban, professor i geoinformatik vid KTH på LinkedIn. Tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholm utvecklar hon möjligheterna att spana på ljusskygga verksamheter med hjälp av rymdteknik. Det är förändringar på marken som kan identifieras utifrån öppen data från den europeiska rymdorganisationen ESA. Med hjälp av AI kan dessa lågupplösta bilder ”dechiffreras” till mer högupplösta. Nu ska tekniken testas under två år. NYHETER Ny vd i Luleå Många kände sig kallade till jobbet som vd för Luleå Miljöresurs, Lumire. Uppdraget gick till Björn Larsson, tidigare chef för Lumires biogasverksamhet och med lång erfarenhet från både bolaget och branschen. – Det känns otroligt spännande och roligt att få ta vid och fortsätta utveckla Lumire som bolag och som samhällsaktör. Lumire har ett samhällsviktigt uppdrag som ska fungera sömlöst – både i vardag och i kris. Med verksamhet inom avfall, återvinning, återbruk, vatten och avlopp och biogas, och över 260 medarbetare, finns här både ett stort ansvar och stora möjligheter, säger Björn Larsson. Företrädaren Per Ekervhen är idag klubbdirektör för Luleå Hockey, en förening som under flera år haft ett samarbete med Lumire. Från vice till ordinarie Den 1 juli tar Niklas Geidenstam över som vd för Landskrona-Svalövs renhållning AB, LSR. Han är idag vice vd på LSR, och har sedan tidigare en bakgrund på det norska renhållningsbolaget Norva 24. – Tillsammans med medarbetare ska vi säkerställa en smidig övergång, fortsatt fokus på miljöarbete och leverans av hållbara lösningar för våra invånare och kunder, säger Niklas Geidenstam. Nuvarande vd, Robert Svensson, stannar kvar i bolaget som senior rådgivare. AFFÄRSNYTT Den 15 maj 2026 trädde den nya förordningen om invasiva främmande arter i kraft. Förordningen innehåller bland annat en ny nationell förteckning över invasiva främmande arter av betydelse för Sverige, som kan kräva särskild hantering på avfallsanläggningar. Ny förordning om invasivt Avfall Sverige följer frågan nära och deltar i fortsatt dialog med Naturvårdsverket om hur reglerna ska tillämpas i praktiken för kommunernas avfallshantering. Det gäller bland annat insamling av jordmassor från hushåll och andra icke yrkesmässiga transporter till återvinningscentral och frågor om kommunernas egenkontroll. Naturvårdsverket har samlat sin vägledning om invasiva främmande arter på sin webbplats. Myndigheten anger också att särskild vägledning om jordmassor ska tas fram. Förordningen publicerades den 8 april.
12 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2026 NTEYMHAETER SAMVERKAN Umeå kommun tar hjälp av akademi och näringsliv när de drar upp riktlinjerna för framtidens avfallshantering. Ambitionsnivån är hög och målet att kunna skrota deponierna för gott. TEXT ULRIKA ANDERSSON, FRILANSJOURNALIST Samverkan ett måste när Umeå storsatsar FOTO FREDRIK LARSSON
Nr 3 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 13 NYHETER SAMVERKAN TEMA Forskare, företag och kommunala bolag slår sina kloka huvuden ihop när avfall från hela Västerbotten – och i förlängningen hela Europa – ska återvinnas och förvandlas till nya produkter. – På sikt vill vi kunna återvinna allt, och minimera det som ska behöva deponeras, säger Mårten Henriksson, senior affärsutvecklare på Umeå Energi. Skådeplatsen för det som komma skall är Umeå Eco Industrial Park i Dåva, strax norr om Umeå. Dåvamyran började som en soptipp där avfall lades på hög. 2026 är det en toppmodern anläggning men kommunen nöjer sig inte med det. – Vi har länge jobbat aktivt för att utveckla området, säger Mårten Henriksson. Hans ”vi” rymmer mer än bara det kommunala energibolaget, Umeå kommun och de kommunala bolagen har bjudit in näringsliv och akademi när sopor ska bli resurser och klimatbelastningen tryckas ner i botten. Vägen till klimatneutral År 2000 startade Umeå Energi ett kraftvärmeverk i Dåva, ett verk där man förbränner avfall året runt. Tio år senare startades ytterligare ett verk, som eldar biomassa under de kallare delarna av året. Cirka 150 000 ton avfall och 250 000 ton biomassa förbränns varje år. Processen ger upphov till värme och el. Den ger också upphov till cirka 180 000 ton koldioxid, Umeå kommun vill därför hitta nya lösningar. – Vi betalar för utsläppsrätterna, det är en kostnad vi gärna slipper. Dessutom vill vi ju bli klimatneutrala, kommenterar Mårten Henriksson. Kommunen söker därför samverkan utanför sin egen organisation. – Flera externa företag har verksamhet i parken och vi har haft ett antal doktorander här, både på praktik och som anställda. Satsar på maskinell sortering Arbetet har fokuserats på avfall och avfallshantering och en mycket prioriterad satsning innebär att bygga en högautomatiserad sorteringsanläggning. Analyser sägs visa att det går att plocka ut 20–30 procent återvinningsbart material till ur avfallet. – Vi är bra på källsortering i Sverige men det går att återvinna lite till – vi ska kunna plocka ut det sista häftstiftet, det sista sugröret, säger Mårten Henriksson. Tekniken finns redan på några ställen, inte minst i Linköping där Tekniska verken har en anläggning som Umeå tittat noga på. Tanken är att påsarna ska öppnas och soporna spridas ut på ett transportband. En kvarn ser till att större enheter krossas och bandet är försett med sensorer, kameror och infrarött ljus som kan visa på olika våglängder. – Det finns till och med mikrofoner som ”lyssnar” på materialet, säger Mårten Henriksson. Med hjälp av tekniken kan soporna kategoriseras, systemet förstår vad som är trä, metall och plast, det kan till och med ange exakt vilken typ av plast det handlar om. De återvinningsbara delarna blåses därefter upp från bandet, och skiljs från övrigt avfall. Återvinningsmarknaden kommer Mårten Henriksson betonar att det som sorteras ut ska återvinnas, bara i allra sista hand förbränns det. – Vi jobbar aktivt för att hitta företagare som kan göra något av materialet, har vi 10 000 kg polyetenplast vill vi hitta någon som kan göra någon ny produkt av det utsorterade. Vad talar för att ni kommer att hitta avsättning för det återvinningsbara material ni sorterar ut? – Trenderna idag är att de produkter som sätts på marknaden är mer anpassade för att återvinnas och även att mer och mer produkter görs med återvunnet material. Det pågår idag mycket utveckling med att kunna återvinna plast i olika tekniksteg. Det finns både etablerade tekniker och företag, men även flertalet nya intressanta idéer som vi har dialoger om. Anläggningen planeras vara i drift 2029 och projektet genomförs tillsammans med Vakin, ett vatten- och avfallsbolag som ägs av Umeå, Vindeln och Nordmaling. Rökgaser ska bli metanol Ett annat projekt sker i samverkan med Tre stora projekt ligger i pipen. Våren 2026 har skopan ännu inte satts i backen men Mårten Henriksson, senior affärsutvecklare, hyser gott hopp om att bygget ska vara igång redan i sommar. FOTO UMEÅ ENERGI På sikt vill vi kunna återvinna allt.
14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2026 FAKTA • Umeå Eco Industrial Park ska vara en plattform för samverkan mellan akademi, industri och offentlig sektor. • Målet är mer återvinning, ökad resurseffektivitet, fler affärsmöjligheter, mindre kostnader, mer forskning och innovation samt ett hållbarare samhälle för alla. • I parken samarbetar man med företag för att testa nya lösningar i verkliga miljöer och få till stånd pilotprojekt. • Akademin är också där, för analysera flöden och utveckla ny teknik och nya processer. • Man vill också ge beslutsfattarna det vetenskapliga stöd som krävs för att ta fram produktiva regler och styrverk. Liquid Wind. Tanken här är att samla in rökgaserna från kraftverken och sedan tillsätta vätgas som man fått ur vatten som med hjälp av el delats upp i vätgas och syrgas. Processen ska resultera i e-metanol, ett bränsle som alltså framställts helt utan fossila material. – Metanolen kan sedan vidareförädlas och användas i både bilar och båtar, kommenterar Mårten Henriksson. Han ser det som ett sätt att dels göra något vettigt av avfallet, dels återvinna koldioxiden. – Det finns flera metanolanläggningar i Europa, men ingen i denna storlek, vi ligger långt framme. E-bränslet kommer att vara dyrare än fossila bränslen och Mårten Henriksson hoppas därför att samhället ska stödja projektet. – Med tanke på säkerhetsläget i Europa behöver vi bli mer självförsörjande, i dag importerar vi 97 procent av bränslet. Ska återvinna fosfor Ett tredje projekt handlar om rötslam, den rest som återstår när vatten behandlats i ett reningsverk. Kommande EU-lagstiftning innebär att obehandlat rötslam inte får användas som sluttäckning på deponier, eftersom det kan leda till att tungmetaller, läkemedel, mikroplaster och PFAS läcker ut. Flera kommunala reningsverk i Norrland har därför bildat det gemensamma bolaget Norrslam AB för att bygga en monoförbränningsanläggning i Umeå Eco Industrial Park. När slammet bränts i 850 grader ska man få två olika askor. En som rymmer merparten av föroreningarna, och en som främst innehåller fosfor och som man hoppas kunna tillverka gödsel av. Alla de tre projekten planeras vara på plats 2030. Umeå har dock visioner som sträcker sig även efter det. Förgasning kan bli framtidens behandling – När vi sett att det fungerar vill vi skala upp rejält. Vi vill bygga en jätteanläggning, en investering på 20–30 miljarder, säger Mårten Henriksson. Tanken är att förgasa sådant avfall som inte går att materialåtervinna, låta gasen kondensera och sedan raffinera vätskan till flygbränsle; målet är att producera 100 000 ton per år. – Teknikkomponenterna finns redan på olika ställen i världen och vår förhoppning är att vara i drift i början av 2030-talet, säger Mårten Henriksson. Han förklarar att det inte handlar om en pyrolysanläggning. – Nej, pyrolys arbetar vid lägre temperaturer och ger en restprodukt som innehåller energi, vid den förgasning vi undersöker är det betydligt högre temperatur för att utvinna mer energi och restprodukten blir en form av aska utan energiinnehåll. Skulle det hela bli verklighet krävs dock mer sopor än Västerbotten kan producera. – Då behöver vi ta in en halv miljon ton avfall från Europa. Mårten Henriksson betraktar ändå Umeå som ett mycket lämpligt ställe för projektet. – Vi ligger nära Sveriges näst största vattenkraftverk och har ett lågt elpris. Umeå har också en bra mix av akademi, industri och kultur, här finns ett stabilt politiskt klimat och bra logistiklösningar. Jagar finansiärer Ett eventuellt investeringsbeslut ska tas 2028/2029 och jakten på samarbetspartners och finansiärer är påbörjad. Mårten Henriksson ser samverkan som det enda sättet att få jätteprojektet att lyfta, men uppger att intresset för att delta är stort. – Ett norskt flygbolag är redan med och vi har en dialog med flera olika investeringsfonder och banker. Orosmoln saknas dock inte. Flera andra gröna satsningar har stött på patrull, batteritillverkaren Northvolt gick som bekant i konkurs och stålsatsningen Stegra har vacklat. Många har därför dragit öronen åt sig, konstaterar Mårten Henriksson. – Det finns en del osäkerheter med ny teknikutveckling och regelverk som inte hänger med. Han ser ett behov av politisk styrning om de grönare alternativen ska kunna ta fajten mot billigare men smutsigare bränslen. – Om de gröna bränslena är 2–3 gånger dyrare blir det svårt. Därför arbetar vi jättemycket med myndigheterna och olika bidragsansökningar för att minska riskerna. Kommunen driver hållbar tillväxt Han gläds åt att verka i en kommun där man trots utmaningarna vågar satsa. – Vi har tydliga ägardirektiv om att vi ska vara aktiva och få saker gjorda. Jag ser att många kommunala bolag i andra kommuner är mer inriktade på förvaltning, det kan inte vi vara. Mårten Henriksson ser många vinster i att vara mer framåtlutande. – Det driver tillväxt! Vi får fler arbetstillfällen och en hållbarare värld, jag ser bara win-win. – Vi vill åstadkomma en helt cirkulär verksamhet, säger Mårten Henriksson. FOTO UMEÅ ENERGI TEMA SAMVERKAN
Kursen riktar sig till alla aktörer i bekämpningan. Begränsat antal platser Anmäl dig till kursen Sanering vid utbrott av allvarliga djursjukdomar Skanna QR-koden för kursdatum och anmälan. www.epizootiresurs.se 070-521 23 35 För dig som vill förstå: • hur sanering går till i praktiken • roller och ansvar vid utbrott • krav och genomförande Behöver vi fler kommunalförbund? Enligt Sobona är det en stabil samverkansform om de svenska kommunerna ska kunna möta de utmaningar de står inför. TEXT ULRIKA ANDERSSON, FRILANSJOURNALIST SMÅ KOMMUNER FÅR ofta kämpa för att uppfylla dagens allt komplexare krav. Intresset för kommunsammanslagningar är dock svalt, konstaterar Per Nordenstam, vd på Sobona, de kommunala företagens arbetsgivarorganisation där kommunalförbunden ingår. – Det har utretts många gånger men har varit svårt att driva politiskt. Han vill i stället se fler kommunalförbund. – Kommunerna måste göra mycket mer nu, då är samverkan genom kommunalförbund den bästa lösningen. Det finns idag cirka 100 aktiva förbund, varav sju på avfallsområdet, och nio av tio kommuner är medlem i minst ett av dem. Ändå tror många att det är krångligt och att man förlorar kontroll, konstaterar han. – Det är en missuppfattning. Kommunalförbund är en politiskt hållbar, stabil, lagreglerad och demokratisk organisation. En del kommuner väljer att teckna avtal eller starta gemensamma nämnder. Per Nordenstam ser en obalans i detta. – Det blir ofta på den större kommunens villkor, kommunalförbund är den demokratiskt bästa lösningen, med eget fullmäktige eller direktion. Han noterar att kommunerna tidigt sökte samarbete vad gäller vatten och avfall. – Där finns ju flera gemensamma bolag, det finns också flera exempel på kommunalförbund som samverkar om avfallshanteringen. Han hoppas nu att fler ska ta chansen att samverka via kommunalförbund. – All form av samverkan är bra, tillsammans gör man ett bättre jobb. Samverkan i nygammal form Per Nordenstam betraktar kommunalförbund som ett säkert och effektivt sätt att samverka. FOTO KATE GABOR SAMVERKAN TEMA
16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2026 NTEYMHAETER SAMVERKAN Samverkan är inget nytt i Boråsregionen. Arbetssättet har dock utvecklats och fördjupats sedan åtta kommuner antagit en avfallsplan som rymmer mycket mer än bara avfall. TEXT ULRIKA ANDERSSON, FRILANSJOURNALIST Den gemensamma planen gäller 2021–2030 och 2022 fick Anna Nyrinder Strannegård, processledare på Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, uppdraget att hjälpa kommunerna att genomföra den på ett bra sätt. Hon betraktar samverkan som det kanske kraftfullaste verktyget för att lyckas med detta, och konstaterar att konceptet är väl känt i västra Sverige. – Det finns en stark tradition av samverkan i Boråsregionen. Nu har dock ribban höjts. Den gemensamma avfallsplanen innehåller sex olika målområden och totalt 16 mål. Målen innefattar till exempel minskat matsvinn, minskat felsorterat i restavfall, mer återbrukade möbler och ökad livslängd av kommunernas arbetskläder. För att uppnå målen krävs därför att kommunerna samverkar även internt. – De som jobbar med avfall har ju till exempel sällan insyn i skolans verksamhet, och tvärtom, säger Anna Nyrinder Strannegård. – Vi behövde därför bredda arbetet och hitta nya former för samverkan, både inom och mellan kommunerna. Anna Nyrinder Strannegård är miljövetare i grunden och har arbetat mycket med kommunikation, beteendevetenskap och projekt som kräver involvering. De erfarenheterna kommer väl till pass i hennes nuvarande roll. Tanken var att lyfta fram hur styrdokumentet kan och måste användas i kommunerna, det handlar bland annat om att förebygga att avfall uppstår, och att hantera det som ändå måste kasseras på ett vettigt sätt. – Jag började med att ställa en massa frågor till kommunerna, för att kunna skapa en förståelse och skapa rätt typ av relationer, säger Anna Nyrinder Strannegård. Steg ett blev att tillsammans med ett nätverk med kommunrepresentanter definiera behov och prioriteringar framöver. Nätverket är ett strategiskt bollplank och motorn i att driva arbetet framåt. Digitala introduktioner om avfallsplanen användes för att visa hela kommunen vad som var på gång. Sedan skapade man ytterligare samverkansplattformar: nätverk och arbetsgrupper för matsvinn, cirkulär möbelhantering med mera. – Vi skapar rum och kontaktytor så att olika delar av kommunen får möjlighet att samverka. – Vi bjuder också in andra kollegor till nätverket genom att arrangera tematräffar, kommenterar Anna Nyrinder Strannegård. För att kunna öka livslängden för elektronik förde man till exempel samman avfallsplanerarna, upphandlare och IT-avdelningen. – De kanske inte alltid har haft möjlighet att prata med varandra om utvecklingsfrågor, men det är ju viktigt att de Djup och bredd när kommunerna växeldrar Under en tematräff i februari arbetade deltagarna cirkulära arbetskläder i Sjuhärad. Från vänster Angelica Rosengren, Sandra Johansson och Peter Krahl Rydberg. FOTO ANNA NYRINDER STRANNEGÅRD Vi kan inte påverka hur man arbetar inom kommunerna, men vi kan skapa gemensamma ytor, så att till exempel byggupphandlarna och miljö- och hållbarhetsstrategerna kan samverka.
Nr 3 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 17 NYHETER SAMVERKAN TEMA som handlar upp eller hanterar utrustningen också får kunskap om återbruk, avfall med mera. Genom att träffas kan man lättare förstå varandras yrkesroller och uppdrag, och tillsammans jobba för att nå mål. Flera fördjupningsprojekt har inletts, till exempel ”Resurssmart kommun Sjuhärad”, ett treårigt projekt som går ut på att mycket handfast vägleda till exempel förskolor och äldreboenden så att cirkularitetsmålen kan uppnås. Ett handfast stöd finns även inom projektet ”Cirkulär upphandling väst”, med en upphandlad konsult som visar hur man kan ställa vassare krav i byggupphandlingarna. Alla som arbetar inom ramen för avfallsplanen i Sjuhärad är också välkomna till en öppen Teamsyta, där samlas rapporter och underlag och frågan är fri – här kan man lyfta goda exempel, diskutera problem och få både inspiration och konkret vägledning. – Vi bistår med omvärldsbevakning, struktur, inbjudna föreläsare med mera, det viktigaste är dock att ge dem möjligheten att lära känna varandra, säger Anna Nyrinder Strannegård. Hamnar bara rätt personer och vitt skilda roller vid ”samma bord” är mycket vunnet, resonerar hon. – Genom att lära känna varandra vet man vem kan fråga, det bidrar till kunskapsutbyte inom kommunen och ökar möjligheten till samarbete. Genom att titta på vilka mål som finns och lista ut vilka som behöver vara inblandade kan man knuffa processen i rätt riktning, fortsätter hon. – Vi kan inte påverka hur man arbetar inom kommunerna, men vi kan skapa gemensamma ytor, så att till exempel byggupphandlarna och miljö- och hållbarhetsstrategerna kan samverka. Fokus har legat på att skapa samverkansytor som nätverk och grupper, man arrangerar också en halvdagskonferens och skickar ut ett nyhetsbrev. – Genom samverkan skapar vi möjligheten att utbyta kunskap och erfarenhet. Är man ensam om uppdraget i en liten kommun kan man känna sig ensam, i en grupp med flera får man helt andra möjligheter, kommenterar Anna Nyrinder Strannegård. Hon hoppas att mötesplatserna som skapats ska bidra till att man känner sig mindre ensam i sitt uppdrag. – Det kan vara rätt tunga frågor ibland. Är man fler blir det lättare och mer energifyllt. Resultatet av arbetet följs upp årligen. – Vi ser att det skett förflyttningar, det har hänt mycket på avfallssidan med återbruk, fyrfackskärl, insamling av hårdplast, matsvinn med mera. – Det har varit svårare att jobba med engångsartiklarna, det kräver lite mer handpåläggning och där har man inte kommit lika långt, säger Anna Nyrinder Strannegård. Sammantaget är hon nöjd med den samverkan som kommit till stånd. – Jag tror verkligen att man med inspiration, kunskap, goda exempel och mer kompetens blir starkare, alla behöver inte göra varenda sak, man kan växeldra och komma längre tillsammans. En del av avfallsplannätverket i Sjuhärad. Från vänster: Mikael Johnsson, Rakel Martinsson, John Pansar, Anna Nyrinder Strannegård, Peter Krahl Rydberg, Lisa Nilsson, Johan Hallman och Therese Silow. FOTO ELLEN LAGEHOLM GEMENSAM ORGANISATION GAV GEMENSAM AVFALLSPLAN Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund är en politiskt styrd samverkansorganisation för kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. De har gemensamt tagit fram avfallsplanen ”Mot en cirkulär och hållbar framtid.” Tanken är att man genom tydliga mål och gemensamma prioriteringar ska minska avfall, öka återbruk och stärka den cirkulära omställningen i hela Sjuhärad. Varje kommun har antagit avfallsplanen, och arbetet bedrivs lokalt. Avfallsplanen antogs 2021 och sträcker sig till 2030. Sex målområden och 16 mål har tagits fram. En åtgärdsbank med aktiviteter för att uppnå målen finns också. Boråsregionen samordnar sedan 2022 gemensamma insatser och kunskapsutbyten mellan kommunerna. Det finns också ett aktivt nätverk med kommunrepresentanter. Källa: Boråsregionen
18 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2026 NTEYMHAETER SAMVERKAN I Sjuhärad har man samverkat länge om avfallshanteringen. Det har lett till ökad kvalitet och minskade kostnader, en annan vinst är att avfallsplanerarna fått mer råg i ryggen. TEXT ULRIKA ANDERSSON, FRILANSJOURNALIST FOTO HERRLJUNGA KOMMUN På en liten kommun är det inte särskilt många som jobbar med avfallsplanering. I Herrljunga och Vårgårda kommuner är det till exempel två personer som har den äran – avfallsingenjören Mikael Johnsson och hans chef. – Så är det i många av de andra kommunerna i Sjuhärad också, säger Mikael Johnsson. Sjuhäradskommunerna samarbetar därför om avfallshanteringen, det sker via kommunalförbundet Boråsregionen Sjuhärad och det är främst de mindre kommunerna som samarbetar, Borås deltar bara ibland. Kloka kommuner kraftsamlar en typisk uppgift för de små Sjuhäradskommunerna att ta sig an tillsammans. – Vi gjorde en gemensam upphand- ling för kärl som kan sortera åtta fraktioner: mat- och restavfall, tidningar, färgat och ofärgat glas, metall, papper och plast, säger Mikael Johnsson. Viktiga veckomötet Han ser bara vinster i att samverka. – Vi får bättre kvalitet och ett bättre pris, kompetensen ökar och vi som jobbar med det får mer energi! Hur går det då till rent praktiskt? För att kunna samarbeta behöver man mötas, konstaterar Mikael Johnsson. – De är ju tio gånger större än vi andra och gör mycket i egen regi, kommenterar Mikael Johnsson. Herrljunga, Vårgårda, Bollebygd, Mark, Tranemo, Svenljunga och Ulricehamn har alltså slagit sina små men kloka huvuden ihop. – Vi har gjort en hel del gemen- samma upphandlingar, säger Mikael Johnsson, som jobbat i sina kom- muner sedan 2009, först som renhållningschef och de senaste åren som avfallsingenjör. Kanske behövs det större muskler för att klara kraven som ställs numera. Lagstiftningen om fastighetsnära insamling av förpackningar från 2027 blev – Jag sitter i alla möjliga grupper, det tar lite tid men det är det väl värt, säger Mikael Johnsson. Flera kommuner samarbetar kring avfallshanteringen. Bilden är tagen på Boråsregionens halvdagskonferens Cirkulära dagen 2025. Mikael Johnsson i mitten med kollegorna Johan Hallman, Ulricehamns Energi AB, och Eddie Svedberg, Borås Energi och Miljö AB. FOTO HERRLJUNGA KOMMUN FOTO PRIVAT
Nr 3 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 19 NYHETER SAMVERKAN TEMA – Jag sitter i alla möjliga grupper, det tar lite tid men det är det väl värt. Den kanske viktigaste plattformen är det veckomöte som funnits i ungefär fem år. Varje fredag 07.45 samlas berörd personal från alla kommuner i ett timslångt teamsmöte. – Vi talar om entreprenader som är i gång och sådana som kommer, det är otroligt värdefullt, säger Mikael Johnsson. – Det är prestigelöst och alla hjälper alla, inte minst kan de mer erfarna ge mycket stöd till de som är helt nya. Många olika kompetenser bidrar, någon är supervass på alla regler, någon kan berätta hur man gör i en helt annan del av landet och ett par före detta sopbilsförare kan ge sin handfasta syn på vad som fungerar ute i verkligheten. – Vi kan diskutera både stort och smått – om vi ska ta fram gemensamma dekaler, hur ett nytt insamlingssystem fungerar och hur man kan ställa rätt krav i upphandlingarna. Kaxigare Samarbetet ger också råg i ryggen på hemmaplan. – Jobbar man på en liten kommun kan man känna sig rätt ensam, i gruppen kan man få mer energi, mer kunskap och nya uppslag, säger Mikael Johnsson. Det kan till exempel vara svårare för en liten kommun att genomdriva att sopbilarna ska drivas med el, biogas eller biobränsle, konstaterar han. – Det kunde vi kräva när vi gjorde en gemensam upphandling, gemensamt vågar vi spänna bågen på ett annat sätt. Den nya gemensamma avfallsplanen för 2021–2030, som antogs i alla kommunerna, innebär att behovet av samverkan ökat ytterligare. Nu finns det nämligen ännu mer att samverka om – även sådant som traditionellt sett inte hamnat på avfallsavdelningarnas bord. – Nu tittar man till exempel på elektroniks livslängd, arbetskläder och engångsartiklar. Det är ju inget vi brukar jobba med, men man får ta med sig även de frågorna hem, det handlar ju om ett kretslopp där vi också har något att bidra med, säger Mikael Johnsson. Positiv kraft Han berättar att det nya arbetssättet inneburit en nytändning för honom personligen, efter många år i branschen. – Det är en av anledningarna till att jag jobbar kvar trots att jag hållit på så länge, det är ett fantastiskt samarbete som lett till många bra saker. Mikael Johnsson hoppas att framtiden kan bjuda på ännu mer samverkan. – Det finns ju många olika vägar att gå, med gemensamma bolag, kommunalförbund etcetera. Det kanske aldrig blir av just här, men jag hoppas vi kan samarbeta tätt även framöver. © 2025 Allison Transmission Inc. All Rights Reserved. allisontransmission.com More power, control and efficiency. 3000 Series™ Kör med mer drifttid. Kör renare. Med det ökade fokuset på transporter med låga eller inga utsläpp vill avfallsflottor köra renare, utan att kompromissa med förarkomfort, prestanda eller driftsäkerhet. Allison Transmission rekommenderar sina helautomatiska xFE-växellådor. Modellerna 3000 xFE™ och 3200 xFE™ kan minska utsläpp och bränsleförbrukning med upp till 3,7 %. Kontakta Allison för mer information om hur du kan uppgradera dina avfalls- och kommunfordon med xFE-teknik. Optimera din verksamhet med Flintabs vägningssystem Vi erbjuder marknadens bästa fordonsvågar, system och service för effektiv vägning och service i toppklass för att säkerställa att din verksamhet alltid är igång. Kontakta oss idag och upptäck varför vi är Nordens ledande aktör! www.flintab.se | info@flintab.se | 036-31 42 00
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=