Nr 3 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 13 NYHETER SAMVERKAN TEMA Forskare, företag och kommunala bolag slår sina kloka huvuden ihop när avfall från hela Västerbotten – och i förlängningen hela Europa – ska återvinnas och förvandlas till nya produkter. – På sikt vill vi kunna återvinna allt, och minimera det som ska behöva deponeras, säger Mårten Henriksson, senior affärsutvecklare på Umeå Energi. Skådeplatsen för det som komma skall är Umeå Eco Industrial Park i Dåva, strax norr om Umeå. Dåvamyran började som en soptipp där avfall lades på hög. 2026 är det en toppmodern anläggning men kommunen nöjer sig inte med det. – Vi har länge jobbat aktivt för att utveckla området, säger Mårten Henriksson. Hans ”vi” rymmer mer än bara det kommunala energibolaget, Umeå kommun och de kommunala bolagen har bjudit in näringsliv och akademi när sopor ska bli resurser och klimatbelastningen tryckas ner i botten. Vägen till klimatneutral År 2000 startade Umeå Energi ett kraftvärmeverk i Dåva, ett verk där man förbränner avfall året runt. Tio år senare startades ytterligare ett verk, som eldar biomassa under de kallare delarna av året. Cirka 150 000 ton avfall och 250 000 ton biomassa förbränns varje år. Processen ger upphov till värme och el. Den ger också upphov till cirka 180 000 ton koldioxid, Umeå kommun vill därför hitta nya lösningar. – Vi betalar för utsläppsrätterna, det är en kostnad vi gärna slipper. Dessutom vill vi ju bli klimatneutrala, kommenterar Mårten Henriksson. Kommunen söker därför samverkan utanför sin egen organisation. – Flera externa företag har verksamhet i parken och vi har haft ett antal doktorander här, både på praktik och som anställda. Satsar på maskinell sortering Arbetet har fokuserats på avfall och avfallshantering och en mycket prioriterad satsning innebär att bygga en högautomatiserad sorteringsanläggning. Analyser sägs visa att det går att plocka ut 20–30 procent återvinningsbart material till ur avfallet. – Vi är bra på källsortering i Sverige men det går att återvinna lite till – vi ska kunna plocka ut det sista häftstiftet, det sista sugröret, säger Mårten Henriksson. Tekniken finns redan på några ställen, inte minst i Linköping där Tekniska verken har en anläggning som Umeå tittat noga på. Tanken är att påsarna ska öppnas och soporna spridas ut på ett transportband. En kvarn ser till att större enheter krossas och bandet är försett med sensorer, kameror och infrarött ljus som kan visa på olika våglängder. – Det finns till och med mikrofoner som ”lyssnar” på materialet, säger Mårten Henriksson. Med hjälp av tekniken kan soporna kategoriseras, systemet förstår vad som är trä, metall och plast, det kan till och med ange exakt vilken typ av plast det handlar om. De återvinningsbara delarna blåses därefter upp från bandet, och skiljs från övrigt avfall. Återvinningsmarknaden kommer Mårten Henriksson betonar att det som sorteras ut ska återvinnas, bara i allra sista hand förbränns det. – Vi jobbar aktivt för att hitta företagare som kan göra något av materialet, har vi 10 000 kg polyetenplast vill vi hitta någon som kan göra någon ny produkt av det utsorterade. Vad talar för att ni kommer att hitta avsättning för det återvinningsbara material ni sorterar ut? – Trenderna idag är att de produkter som sätts på marknaden är mer anpassade för att återvinnas och även att mer och mer produkter görs med återvunnet material. Det pågår idag mycket utveckling med att kunna återvinna plast i olika tekniksteg. Det finns både etablerade tekniker och företag, men även flertalet nya intressanta idéer som vi har dialoger om. Anläggningen planeras vara i drift 2029 och projektet genomförs tillsammans med Vakin, ett vatten- och avfallsbolag som ägs av Umeå, Vindeln och Nordmaling. Rökgaser ska bli metanol Ett annat projekt sker i samverkan med Tre stora projekt ligger i pipen. Våren 2026 har skopan ännu inte satts i backen men Mårten Henriksson, senior affärsutvecklare, hyser gott hopp om att bygget ska vara igång redan i sommar. FOTO UMEÅ ENERGI På sikt vill vi kunna återvinna allt.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=