14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2026 FAKTA • Umeå Eco Industrial Park ska vara en plattform för samverkan mellan akademi, industri och offentlig sektor. • Målet är mer återvinning, ökad resurseffektivitet, fler affärsmöjligheter, mindre kostnader, mer forskning och innovation samt ett hållbarare samhälle för alla. • I parken samarbetar man med företag för att testa nya lösningar i verkliga miljöer och få till stånd pilotprojekt. • Akademin är också där, för analysera flöden och utveckla ny teknik och nya processer. • Man vill också ge beslutsfattarna det vetenskapliga stöd som krävs för att ta fram produktiva regler och styrverk. Liquid Wind. Tanken här är att samla in rökgaserna från kraftverken och sedan tillsätta vätgas som man fått ur vatten som med hjälp av el delats upp i vätgas och syrgas. Processen ska resultera i e-metanol, ett bränsle som alltså framställts helt utan fossila material. – Metanolen kan sedan vidareförädlas och användas i både bilar och båtar, kommenterar Mårten Henriksson. Han ser det som ett sätt att dels göra något vettigt av avfallet, dels återvinna koldioxiden. – Det finns flera metanolanläggningar i Europa, men ingen i denna storlek, vi ligger långt framme. E-bränslet kommer att vara dyrare än fossila bränslen och Mårten Henriksson hoppas därför att samhället ska stödja projektet. – Med tanke på säkerhetsläget i Europa behöver vi bli mer självförsörjande, i dag importerar vi 97 procent av bränslet. Ska återvinna fosfor Ett tredje projekt handlar om rötslam, den rest som återstår när vatten behandlats i ett reningsverk. Kommande EU-lagstiftning innebär att obehandlat rötslam inte får användas som sluttäckning på deponier, eftersom det kan leda till att tungmetaller, läkemedel, mikroplaster och PFAS läcker ut. Flera kommunala reningsverk i Norrland har därför bildat det gemensamma bolaget Norrslam AB för att bygga en monoförbränningsanläggning i Umeå Eco Industrial Park. När slammet bränts i 850 grader ska man få två olika askor. En som rymmer merparten av föroreningarna, och en som främst innehåller fosfor och som man hoppas kunna tillverka gödsel av. Alla de tre projekten planeras vara på plats 2030. Umeå har dock visioner som sträcker sig även efter det. Förgasning kan bli framtidens behandling – När vi sett att det fungerar vill vi skala upp rejält. Vi vill bygga en jätteanläggning, en investering på 20–30 miljarder, säger Mårten Henriksson. Tanken är att förgasa sådant avfall som inte går att materialåtervinna, låta gasen kondensera och sedan raffinera vätskan till flygbränsle; målet är att producera 100 000 ton per år. – Teknikkomponenterna finns redan på olika ställen i världen och vår förhoppning är att vara i drift i början av 2030-talet, säger Mårten Henriksson. Han förklarar att det inte handlar om en pyrolysanläggning. – Nej, pyrolys arbetar vid lägre temperaturer och ger en restprodukt som innehåller energi, vid den förgasning vi undersöker är det betydligt högre temperatur för att utvinna mer energi och restprodukten blir en form av aska utan energiinnehåll. Skulle det hela bli verklighet krävs dock mer sopor än Västerbotten kan producera. – Då behöver vi ta in en halv miljon ton avfall från Europa. Mårten Henriksson betraktar ändå Umeå som ett mycket lämpligt ställe för projektet. – Vi ligger nära Sveriges näst största vattenkraftverk och har ett lågt elpris. Umeå har också en bra mix av akademi, industri och kultur, här finns ett stabilt politiskt klimat och bra logistiklösningar. Jagar finansiärer Ett eventuellt investeringsbeslut ska tas 2028/2029 och jakten på samarbetspartners och finansiärer är påbörjad. Mårten Henriksson ser samverkan som det enda sättet att få jätteprojektet att lyfta, men uppger att intresset för att delta är stort. – Ett norskt flygbolag är redan med och vi har en dialog med flera olika investeringsfonder och banker. Orosmoln saknas dock inte. Flera andra gröna satsningar har stött på patrull, batteritillverkaren Northvolt gick som bekant i konkurs och stålsatsningen Stegra har vacklat. Många har därför dragit öronen åt sig, konstaterar Mårten Henriksson. – Det finns en del osäkerheter med ny teknikutveckling och regelverk som inte hänger med. Han ser ett behov av politisk styrning om de grönare alternativen ska kunna ta fajten mot billigare men smutsigare bränslen. – Om de gröna bränslena är 2–3 gånger dyrare blir det svårt. Därför arbetar vi jättemycket med myndigheterna och olika bidragsansökningar för att minska riskerna. Kommunen driver hållbar tillväxt Han gläds åt att verka i en kommun där man trots utmaningarna vågar satsa. – Vi har tydliga ägardirektiv om att vi ska vara aktiva och få saker gjorda. Jag ser att många kommunala bolag i andra kommuner är mer inriktade på förvaltning, det kan inte vi vara. Mårten Henriksson ser många vinster i att vara mer framåtlutande. – Det driver tillväxt! Vi får fler arbetstillfällen och en hållbarare värld, jag ser bara win-win. – Vi vill åstadkomma en helt cirkulär verksamhet, säger Mårten Henriksson. FOTO UMEÅ ENERGI TEMA SAMVERKAN
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=