16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2026 NTEYMHAETER SAMVERKAN Samverkan är inget nytt i Boråsregionen. Arbetssättet har dock utvecklats och fördjupats sedan åtta kommuner antagit en avfallsplan som rymmer mycket mer än bara avfall. TEXT ULRIKA ANDERSSON, FRILANSJOURNALIST Den gemensamma planen gäller 2021–2030 och 2022 fick Anna Nyrinder Strannegård, processledare på Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, uppdraget att hjälpa kommunerna att genomföra den på ett bra sätt. Hon betraktar samverkan som det kanske kraftfullaste verktyget för att lyckas med detta, och konstaterar att konceptet är väl känt i västra Sverige. – Det finns en stark tradition av samverkan i Boråsregionen. Nu har dock ribban höjts. Den gemensamma avfallsplanen innehåller sex olika målområden och totalt 16 mål. Målen innefattar till exempel minskat matsvinn, minskat felsorterat i restavfall, mer återbrukade möbler och ökad livslängd av kommunernas arbetskläder. För att uppnå målen krävs därför att kommunerna samverkar även internt. – De som jobbar med avfall har ju till exempel sällan insyn i skolans verksamhet, och tvärtom, säger Anna Nyrinder Strannegård. – Vi behövde därför bredda arbetet och hitta nya former för samverkan, både inom och mellan kommunerna. Anna Nyrinder Strannegård är miljövetare i grunden och har arbetat mycket med kommunikation, beteendevetenskap och projekt som kräver involvering. De erfarenheterna kommer väl till pass i hennes nuvarande roll. Tanken var att lyfta fram hur styrdokumentet kan och måste användas i kommunerna, det handlar bland annat om att förebygga att avfall uppstår, och att hantera det som ändå måste kasseras på ett vettigt sätt. – Jag började med att ställa en massa frågor till kommunerna, för att kunna skapa en förståelse och skapa rätt typ av relationer, säger Anna Nyrinder Strannegård. Steg ett blev att tillsammans med ett nätverk med kommunrepresentanter definiera behov och prioriteringar framöver. Nätverket är ett strategiskt bollplank och motorn i att driva arbetet framåt. Digitala introduktioner om avfallsplanen användes för att visa hela kommunen vad som var på gång. Sedan skapade man ytterligare samverkansplattformar: nätverk och arbetsgrupper för matsvinn, cirkulär möbelhantering med mera. – Vi skapar rum och kontaktytor så att olika delar av kommunen får möjlighet att samverka. – Vi bjuder också in andra kollegor till nätverket genom att arrangera tematräffar, kommenterar Anna Nyrinder Strannegård. För att kunna öka livslängden för elektronik förde man till exempel samman avfallsplanerarna, upphandlare och IT-avdelningen. – De kanske inte alltid har haft möjlighet att prata med varandra om utvecklingsfrågor, men det är ju viktigt att de Djup och bredd när kommunerna växeldrar Under en tematräff i februari arbetade deltagarna cirkulära arbetskläder i Sjuhärad. Från vänster Angelica Rosengren, Sandra Johansson och Peter Krahl Rydberg. FOTO ANNA NYRINDER STRANNEGÅRD Vi kan inte påverka hur man arbetar inom kommunerna, men vi kan skapa gemensamma ytor, så att till exempel byggupphandlarna och miljö- och hållbarhetsstrategerna kan samverka.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=