Nr 3 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 17 NYHETER SAMVERKAN TEMA som handlar upp eller hanterar utrustningen också får kunskap om återbruk, avfall med mera. Genom att träffas kan man lättare förstå varandras yrkesroller och uppdrag, och tillsammans jobba för att nå mål. Flera fördjupningsprojekt har inletts, till exempel ”Resurssmart kommun Sjuhärad”, ett treårigt projekt som går ut på att mycket handfast vägleda till exempel förskolor och äldreboenden så att cirkularitetsmålen kan uppnås. Ett handfast stöd finns även inom projektet ”Cirkulär upphandling väst”, med en upphandlad konsult som visar hur man kan ställa vassare krav i byggupphandlingarna. Alla som arbetar inom ramen för avfallsplanen i Sjuhärad är också välkomna till en öppen Teamsyta, där samlas rapporter och underlag och frågan är fri – här kan man lyfta goda exempel, diskutera problem och få både inspiration och konkret vägledning. – Vi bistår med omvärldsbevakning, struktur, inbjudna föreläsare med mera, det viktigaste är dock att ge dem möjligheten att lära känna varandra, säger Anna Nyrinder Strannegård. Hamnar bara rätt personer och vitt skilda roller vid ”samma bord” är mycket vunnet, resonerar hon. – Genom att lära känna varandra vet man vem kan fråga, det bidrar till kunskapsutbyte inom kommunen och ökar möjligheten till samarbete. Genom att titta på vilka mål som finns och lista ut vilka som behöver vara inblandade kan man knuffa processen i rätt riktning, fortsätter hon. – Vi kan inte påverka hur man arbetar inom kommunerna, men vi kan skapa gemensamma ytor, så att till exempel byggupphandlarna och miljö- och hållbarhetsstrategerna kan samverka. Fokus har legat på att skapa samverkansytor som nätverk och grupper, man arrangerar också en halvdagskonferens och skickar ut ett nyhetsbrev. – Genom samverkan skapar vi möjligheten att utbyta kunskap och erfarenhet. Är man ensam om uppdraget i en liten kommun kan man känna sig ensam, i en grupp med flera får man helt andra möjligheter, kommenterar Anna Nyrinder Strannegård. Hon hoppas att mötesplatserna som skapats ska bidra till att man känner sig mindre ensam i sitt uppdrag. – Det kan vara rätt tunga frågor ibland. Är man fler blir det lättare och mer energifyllt. Resultatet av arbetet följs upp årligen. – Vi ser att det skett förflyttningar, det har hänt mycket på avfallssidan med återbruk, fyrfackskärl, insamling av hårdplast, matsvinn med mera. – Det har varit svårare att jobba med engångsartiklarna, det kräver lite mer handpåläggning och där har man inte kommit lika långt, säger Anna Nyrinder Strannegård. Sammantaget är hon nöjd med den samverkan som kommit till stånd. – Jag tror verkligen att man med inspiration, kunskap, goda exempel och mer kompetens blir starkare, alla behöver inte göra varenda sak, man kan växeldra och komma längre tillsammans. En del av avfallsplannätverket i Sjuhärad. Från vänster: Mikael Johnsson, Rakel Martinsson, John Pansar, Anna Nyrinder Strannegård, Peter Krahl Rydberg, Lisa Nilsson, Johan Hallman och Therese Silow. FOTO ELLEN LAGEHOLM GEMENSAM ORGANISATION GAV GEMENSAM AVFALLSPLAN Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund är en politiskt styrd samverkansorganisation för kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. De har gemensamt tagit fram avfallsplanen ”Mot en cirkulär och hållbar framtid.” Tanken är att man genom tydliga mål och gemensamma prioriteringar ska minska avfall, öka återbruk och stärka den cirkulära omställningen i hela Sjuhärad. Varje kommun har antagit avfallsplanen, och arbetet bedrivs lokalt. Avfallsplanen antogs 2021 och sträcker sig till 2030. Sex målområden och 16 mål har tagits fram. En åtgärdsbank med aktiviteter för att uppnå målen finns också. Boråsregionen samordnar sedan 2022 gemensamma insatser och kunskapsutbyten mellan kommunerna. Det finns också ett aktivt nätverk med kommunrepresentanter. Källa: Boråsregionen
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=