Nr 3 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 21 NYHETER SAMVERKAN TEMA finansiellt, organisatoriskt, kulturellt med mera. För att få till det hela skapade man en struktur. Steg ett blev ett stormöte där Kils återvinning (Kåab) bjöd in alla värmländska kommuner till ett möte där ansvariga tjänstemän från renhållningen för respektive kommun deltog. – Varje kommun hade ansvar för att informera och på lämpligt sätt aktivera sitt politiska styre. 10 kommuner av 16 kom och var intresserade och vi beslutade att genomföra en gemensam utredning. Utredningen från Milav visade att ett tvåfacksystem skulle vara mest fördelaktigt utifrån en mängd parametrar, förklarar Jonatan Brunbäck. – Frågan var ställd utifrån vad som är bäst system om vi tio kommuner hade ett gemensamt insamlingssystem. Två andra kommuner anslöt sig senare men det ledde inte till att de deltog i samverkan. När utredningen var klar kallade Kåab åter till stormöte. Där togs beslut om vad man skulle samarbeta om utifrån den utredning som gjorts. Tydlig struktur – Kåab föreslog ett brett samarbete med gemensamma upphandlingar, kundtjänst, projektledning, gemensamma system, kommunikation, digitala lösningar (app) samt gemensamma taxor och föreskrifter för att kunna genomföra projektet på bästa sätt. Vi beslutade också om en gemensam vision; tillsammans skapar vi en modern och hållbar avfallsinsamling som ger kommuninvånarna en kostnadseffektiv service med hög kvalitet, säger Jonatan Brunbäck. Sedan tillsattes en styrgrupp bestående av renhållningscheferna i kommunerna. Jonatan Brunbäck utsågs till projektledare och även den som skulle leda styrgruppen. En projektgrupp bildades också, den tillsatte sedan undergrupper för upphandling, system, föreskrifter och kommunikation. – Gruppen hanterade alla samverkansfrågorna och utredde och genomförde utifrån styrgruppens beslut, berättar Jonatan Brunbäck. Han ser det hela som ett lyckat exempel på samordning. Nu planerar kommunerna att införa ett gemensamt system: ett tvåfackssystem för insamling av mat-, rest- och förpackningsavfal. Entreprenören upphandlades gemensamt, kommunerna har också valt samma app och appupplägg så att kommuninvånaren känner igen sig, även om appen fått olika loggor. Det finns även ett förslag på gemensamma renhållningsföreskrifter. – Då nord och syd var väsentligt olika i införandefasen fick vi dela upp oss i olika entreprenadområden. Av priserna att döma nådde vi trots splittringen stordriftsfördelar som speglar sig i priserna från entreprenören. Han noterar att flera av samverkanspunkterna, som kundtjänst, taxor, och system, fortsatt hanteras i respektive kluster. – Vi har fortsatt regelbundna uppföljningsmöten i de tio kommunerna för att dela erfarenheter kopplat till denna samverkan. Dialog och fakta löser knutarna Hur har man hanterat oenigheter? Jonatan Brunbäck förklarar att det har funnits mycket man tyckt olika om men att de flesta frågor kunnat redas ut med dialog, workshops eller tilläggsutredningar. – På några punkter lyckades vi inte lika bra. Dessutom varierade det mycket i kommunerna på vilken nivå man engagerade sin politik vilket skapade frustration och osäkerhet under projektet. – Det viktigaste beslutet var att vi samtliga satsar på ett tvåfacksystem och en gemensam insamlingsentreprenad som Ohlssons nu vunnit. Vi har också påbörjat samverkan som inte fanns på samma sätt tidigare vilket lägger grunden för ett djupare samarbete över tid. Jonatan Brunbäck drar slutsatsen att samverkan är ett bra sätt att hantera den här typen av uppdrag. – Samtidigt är min bild att drift av renhållning borde hanteras som regionalfråga snarare än en kommunal och jag förordar bolag eller förbund för att skapa de stordriftsfördelar som behövs för att hålla oss kostnadseffektiva med rimliga taxor som följd, i synnerhet för små kommuner. Jonatan Brunbäck menar att samverkan ökar robustheten och kompetensförsörjningen och ger en billigare avfallshantering. FOTO KILS ÅTERVINNING
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=