24 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2026 NTEYMHAETER SAMVERKAN Samverkan har blivit en naturlig del av arbetsdagen på Tunabyggen. Ständiga samtal och ett öppet sinne har lett till högre kvalitet, det har också minskat fördomarna. TEXT ULRIKA ANDERSSON, FRILANSJOURNALIST FOTO FREDRIK GEDIN/TUNABYGGEN MILJÖ- OCH KLIMATARBETET på kommunerna har blivit allt mer komplext. I början av 2020-talet la Borlänges kommunala bolag därför in en högre samverkansväxel, med flera olika grupper och konstellationer. – Vi jobbar mycket nära i hela koncernen och det har lett till mycket bra resultat, säger Fredrik Gedin. Han är avfallsstrateg på det kommunala bostadsbolaget Tunabyggen, med uppdraget att minska restavfallet och öka sorteringen när det gäller hushållsavfall, farligt avfall, bygg- och rivningsavfall, med mera. En viktig plattform är miljö- och klimatsamordningsgruppen. I den finns bland annat Borlänge Energi, som sköter renhållningen, och flera av de fastighetsrelaterade bolagen där Tunabyggen sköter förvaltningen. Samarbetet har lett till ett gemensamt återbrukslager och textilinsamling, man har också fått mycket hjälp av en Ständiga samtal får verksamheten att lyfta – Ska vi nå återvinningsmålen behöver vi jobba tillsammans, det handlar inte om information utan om relation. Tävlingslusten kan också gagna ett bra resultat, det är därför viktigt att sätta upp gemensamma mål och glädjas med varandra när de nås. – Ett mål för 2026 är att vi tillsammans ska försöka spara en miljon kronor för Tunabyggens avfallshantering och om målet uppnås äta en smörgåstårta ihop. Granska och utveckla samarbetet Att mötas är viktigt, men det räcker inte att bara dyka upp i varandras vardag, konstaterar Christian Olhans. – Vi behöver utveckla samarbetet hela tiden, den frågan finns alltid på vår agenda. Fungerar samarbetet? Finns det konflikter? I så fall behöver vi hantera dem. Fredrik Gedin konstaterar att samverkan numera är en naturlig del av hans arbetsdag. Han har daglig kontakt med Borlänge Energis avfallsstrateger. – Jag är även med på en del av deras APT-möten. Där ser jag vad de brottas med och jag kan ge dem min syn. Det skapar både förståelse och förtroende. En tätare samverkan gör det enklare att få bukt med fördomar och förutfattade meningar om ”de andra”, fortsätter han. – Tidigare har man kanske hört att ”de” bara vill pumpa ”oss” på pengar. Nu när vi jobbar så oerhört nära får vi en mycket större förståelse för varandras uppdrag och behov. Fakta och statistik talar sitt tydliga språk och gammalt groll försvinner. Förebygger problem Snabba och prestigelösa möten kan förebygga och lösa problem, anser han. – Det ger så mycket om till exempel en chaufför och en fastighetsvärd kan byta några snabba ord när avfallet ska hämtas. Mycket kan lösas redan där, säger Fredrik Gedin. Han noterar att det lönar sig att samarbeta, att tydliggöra vilka mål som finns för att sedan kunna hitta gemensamma lösningar. – Se till att träffas och prata, se vad ni har gemensamt och hur ni kan hjälpas åt. En bra dialog är A och O. upphandlingsstrateg som kunnat vässa upphandlingarna. Ett annat exempel är ett gemensamt IT-insamlingsprojekt, som ska säkerställa att utrustning som finns i hem, på skolor eller på arbetsplatser hamnar på rätt ställe. – Det har varit en fantastisk utveckling under de fyra år jag arbetat här. Vi har lärt känna varandra och det har därför blivit lättare att hjälpa varandra, och att våga slänga ut en fråga, konstaterar Fredrik Gedin. Mycket mervärde Samarbetspartnern på Borlänge Energi Christian Olhans, chef för affärsområde återvinning, är lika glad. – Jag är otroligt nöjd med hur vi har lyckats samverka. Det har skapat så mycket mervärde, säger han. Christian Olhans slår fast att man kommer längre om man spelar i samma lag. Ragn-Sells, Ung fritid, Fritidsbanken, Human Bridge, Tunabyggen och flera miljöhusvärdar var med på den här miljödagen.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=