32 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2026 FÖREBYGGANDE Indikatorn är jätte- viktig, nu kan vi rikta våra resurser till de ställen där de ger mest effekt. Förbränning av plast är Stockholms näst största källa till klimatpåverkan efter trafiken. Sedan förra året finns därför en ny kommunindikator för inköpta förbrukningsartiklar i plast med tillhörande målvärde, och därtill ett digitalt uppföljningsverktyg. – Varje månad kan vi med det nya verktyget följa upp inköpen av förbrukningsartiklar i plast både i antal och vikt. Genom en knapptryckning kan vi generera löpande återkoppling till våra förvaltningar och verksamheter om vilka effekter deras insatser ger, ner till varje enskilt kostnadsställe, säger Anja Karlsson, projektledare på Centrum för cirkularitet vid miljöförvaltningen. – Det kombineras med vägledning och stödjande material, till exempel har vi tagit fram verktygslådor med material för äldreomsorgen och för tillagningskök, och vi håller på att ta fram liknande för förskolor. Ambitionen är att minska mängden plast med 20 procent till 2028 jämfört med 2023. Ökande mängder syns som en röd varningssignal i uppföljningen som sker tre gånger under året. I praktiken kan det handla om att ersätta skoskydd med skogräns, gå från engångs till flergångs, exempelvis underlägg i sängar och haklappar. Avfallspåsar är en stor post som är svår att komma åt – men verksamheter ser över var sopkorgar står, hur ofta de töms och om påsen kanske inte måste bytas varje gång. Anja Karlsson ger fler exempel på den omställning som nu sker: – Inom förskolan ser vi positiva effekter av ett arbete för blöjfria barn tidigare. Vi jobbar också mycket med att minska överanvändningen av engångshandskar i tillagningsköken, där handlar det om ökad kunskap och beteendeförändring. Bättre resursutnyttjande Anja Karlsson är glad över det nya verktyget: – Indikatorn och verktyget är jätteviktiga, nu kan vi rikta våra resurser till de ställen där de ger mest effekt. När man kan mäta får man också mer uppmärksamhet, både från politiker och medarbetare. Det som går att mäta kan man prata om på ett annat sätt. Att stadens personal är positivt inställd till förändringsresan är förstås viktigt – det stora arbetet sker ju ute i verksamheterna. – Många vill vara med och bidra. Jag var på ett LSS-boende igår, det var fantastiskt att se deras engagemang kring plast, men också kring matsvinn. – När man behöver sätta ett målvärde som sedan följs upp, då skapas också verkstad. Det är många fler verksamheter som har aktiviteter kring förbrukningsartiklar i plast idag, det är också en ökad efterfrågan på vårt stöd. Sopanalys ger ny fakta Underlaget till indikatorn hämtas från stadens inköpssystem. Men där syns inte förpackningsavfallet, det får man ju så att säga på köpet. Därför har Stockholms stad genomfört analyser på hämtade mängder utsorterat verksamhetsavfall och gjort plockanalyser på restavfallet, till en början vid skolor och förskolor. Målet var att få en uppskattning av mängden förpackningsavfall per barn och elev, något som saknats, men också på mängden matavfall. – Stockholms miljöprogram 2030 ställer ambitiösa mål för att minska konsumtionen, minska avfallet till förbränning och minska klimatpåverkan från mat. Men för att vi ska lyckas behöver vi bättre data, särskilt om vad som felsorteras i restavfall från stadens verksamheter. Plockanalyser hjälper oss att täta just det datagapet. Genom att kombinera dessa analyser med övriga indikatorer får vi en mycket bredare förståelse, inte bara av verksamheternas inköp utan även av vad som kastas, säger Evgheni Ermolaev, teknisk samordnare på Stockholm Vatten och Avfall. Siffrorna ska få staden att minska på plasten TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE Stockholm har utvecklat ett unikt digitalt verktyg för återkoppling till stadens verksamheter. Varje månad får de statistik på hur mycket förbrukningsartiklar av plast de köpt in. Det är ett viktigt verktyg i klimatarbetet. Anja Karlsson och Evgheni Ermolaev. Plockanalys, verkligt restavfall. FOTO MARIA AZZOPARDI FOTO ECORETUR
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=