40 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2026 INSAMLING Ett utvecklingsprojekt från Avfall Sverige har jämfört hushållens plastavfall från tre olika flöden. Återvinningsstationerna hade både högst och lägst andel plastförpackningar, och flest felsorterade förpackningar fanns i villornas fastighetsnära insamling. TEXT EMMA FÄLTSTRÖM, LINKÖPINGS UNIVERSITET FOTO TEKNISKA VERKEN PROJEKTET UNDERSÖKTE sammansättningen i sex plastavfallsflöden: restavfall som sorterats ut maskinellt vid två anläggningar, plastförpackningar insamlade med fastighetsnära insamling (FNI) i villor och flerbostadshus, samt på återvinningsstationer (ÅVS) med och utan utbyggd FNI i området. Plockanalyser genomfördes i tre omgångar per flöde. Skillnaderna mellan omgångarna var små. Några resultat: • FNI-systemet hade den högsta andelen plastförpackningar, i snitt 64%, det maskinella systemet i snitt 51% och i stället en högre andel annat plastavfall (31%) jämfört med 16% för FNI- systemet. • Det var stora variationer mellan de två ÅVS-flödena där ÅVS i områden med utbyggd FNI hade i snitt 43% plastförpackningar medan de utan hade i snitt 66%. Mycket annat än plastförpackningar läggs alltså i denna insamling. • Sammantaget var den totala andelen plast, alltså både plastförpackningar och annat plastavfall, relativt lika mellan systemen; övrigt material var 18% för maskinellt sorterat, 19% för FNI och 22% för ÅVS. • I det maskinella systemet bestod det övriga plastavfallet främst av soppåsar, som inte räknas som en förpackning, medan det var mer varierat för ÅVS och FNI. • Högst andel förpackningar av andra materialslag än plast återfanns i FNI villa. • Den vanligaste felsorterade förpackningstypen, oavsett system, var pappersförpackningar. • De maskinellt sorterade plastförpackningarna hade lägst andel fukt och smuts (10%), följt av FNI (13%) och ÅVS (17%). Utvecklingsbehov Studien visar att det behövs fler åtgärder för att förbättra källsorteringen. Det maskinella systemet hade en högre andel mjukplastförpackningar än de andra systemen, vilket tyder på att den förpackningstypen oftare inte källsorteras. Det behövs ytterligare studier som undersöker om riktade kommunikationsinsatser eller en förändrad förpackningsdesign kan öka källsorteringen av denna förpackningstyp. Att cirka 20% av plastförpackningsinsamlingen på ÅVS och genom FNI bestod av övrig plast tyder på svårigheter för konsumenten att särskilja plastförpackning från övrig plast. Det behövs också fler åtgärder för att minska det övriga materialet. Ny teknik som fotograferar avfallet vid tömning kan testas på plastförpackningsinsamlingen för att identifiera felsorteringar. För det maskinella systemet kan NIR-läsarna tränas för att minska felsortering och AI användas för övervakning av utsorterad plastfraktion i realtid. Nya insikter om plastinsamling LÄS MER i rapport 2026:05 Sammansättning av hushållens plastavfallsflöden från olika insamlingssystem, som kan laddas ner från avfallsverige.se Om de anläggningar som idag sorterar restavfallet maskinellt skulle utnyttjas till sin maximala kapacitet, skulle de kunna sortera 38% av Sveriges restavfall.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=