6 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2026 NYHETER Regeringen föreslår en rad förändringar för att förbättra konkurrensen. Men samtidigt riskerar ändringarna leda till bromsad innovationskraft, försämrade förutsättningar för civil beredskap och hämmad utvecklingen i hela landet, menar Avfall Sverige. För lite elavfall återvinns. Nu har Naturvårdsverket undersökt var det istället hamnar. Den 1 januari 2024 förbjöds engångsmuggar som innehåller mer än 15 procent plast. Men det ser inte ut att ha haft någon större effekt. Nya regler försvårar för kommunala tjänster Här hamnar elavfallet Ingen minskning av engångsplast ”Nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhet” är namnet på regeringens proposition. Här lämnas flera förslag: • En ny lag om offentlig säljverksamhet införs som ska skydda privata företag som verkar på samma marknad som offentliga verksamheter. • Konkurrenslagen ändras och Konkurrensverket föreslås få ökade möjlighet att utreda och vidta åtgärder mot företag. • Förbud införs mot företagskoncentrationer, som kan hämma effektiv konkurrens. I praktiken innebär den nya lagstiftningen att säljverksamhet som bedrivs av kommuner eller kommunala bolag och som anses kunna snedvrida konkurrensen ska bli enklare att förbjuda och straffet kan dessutom innebära retroaktiva viten så långt som fem år tillbaka i tiden. – Att offentlig verksamhet inte ska bidra till osund konkurrens är självklart. Men lagförslaget riskerar att få betydligt mer långtgående konsekvenser än avsett, säger Tony Clark, vd på Avfall Sverige. – Kommunala aktörer kliver ofta in där marknaden inte räcker till, när investeringar är för riskfyllda eller för olönsamma för privata aktörer, men helt nödvändiga för samhället. Det kan också handla om samhällskritisk infrastruktur där det vore alltför riskabelt att helt överlåta ansvaret till marknaden. Om riskerna för kommuner att agera på ett område blir för höga så kan konsekvensen bli att sådana samhällsnödvändiga satsningar helt uteblir. Den ny lagen och lagändringar föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026, medan bestämmelser om utvärdering och särredovisning föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. En stor del återfinns i andra avfallsströmmar som till exempel metallavfall (3–14 procent), blandade avfallsfraktioner (10 procent) och plastavfall (0,3 procent). Cirka 1–5 procent går på export för återanvändning och den illegala exporten uppskattas till 3–15 procent. Naturvårdsverket poängterar att de data och uppskattningar som presenteras inte täcker in alla strömmar, som till exempel produkter som fortfarande används, upplagring av icke fungerande utrustning samt elavfall som samlats in men utan att uppgifter om mängderna rapporteras in till Naturvårdsverket. Andra orsakerna till att insamlingsmålet är svårt att nå är beräkningsmodellen för målet. Solceller har exempelvis en betydligt längre livslängd än de tre år som modellen räknar med, och ersätter oftast inte heller en gammal produkt. Statistik från Naturvårdsverket visar att det under 2024 förbrukades drygt 1 miljard engångsplastmuggar och nästan 800 miljoner engångsplastmatlådor. Det är en minskning med 26 respektive 6 procent jämfört med 2023, men när det gäller muggar har det ökat jämfört med 2022. Det svenska målet är att förbrukningen av dessa produkter ska ha minskat med 50 procent från och med år 2026 jämfört med 2022. Det innebär att förbrukningen per person måste minska till 50 engångsplastmuggar och 43 engångsplastmatlådor. Lagkravet om att erbjuda flergångsalternativ tycks inte heller ha gett någon större effekt. LÄS MER i rapporten Kartläggning av elavfallsströmmar enligt EU:s WEEE-direktiv, som kan laddas ner från naturvardsverket.se LÄS MER i Avfall Sveriges vägledning. Där fastighetsnära insamling redan finns är hela 86 procent nöjda eller mycket nöjda. Tony Clark i en replik på Timbros debattinlägg i Expressen om fastighetsnära insamling av förpackningar. FOTO VOYAGERIX
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=