Årsmöte med framtidstro Rekordstor utställning De rustar för krig mot PFAS Sortering i teori och praktik Nu gör Grönland läxan www.avfallsverige.se TEMA ÅVC: Falköping först, nu fyller ÅVC 40 #4/2026 Branschtidning från Avfall Sverige
NYTT! MGBneo4 400 l Den flexibla lösningen för medelstora avfallsmängder Smart utformade sidogrepp ger en ergonomisk och bekväm manövrering Snabbt och enkelt lockbyte med våra optimerade lockpluggar Den dubbelt välvda lockytan är designad för att effektivt leda bort regnvatten Lär känna Craemer bättre – kontakta oss så berättar vi mer: info@craemer.com | +46 760 16 96 95 www.craemer.com
Nr 4 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 3 AVFALL OCH MILJÖ är Sveriges enda renodlade avfallstidning. I snart 40 år har vi skrivit om avfallshantering. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Många artiklar skrivs av branschens egna experter. Därför är det inte så konstigt att mer än 96 procent av våra läsare säger sig ha nytta av tidningen i sitt arbete. Avfall och Miljö ges ut av Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. Innehåll När matrester blir kreativitet . ...................... 39 Produktnytt......................................................................... 40 Isolering i egen behållare på ÅVC. ........... 40 Jorden runt.......................................................................... 41 Grönlands långa väg till hållbarhet......... 42 AVFALL SVERIGE Årets innovatör............................................................... 43 Stipendiater prisas för plastdesign........ 44 Så gick det med 25/25-målet....................... 45 Ett års samarbete i Ukraina............................ 46 Inte svårt att donera................................................. 47 Avfall hett ämne i Almedalen........................ 48 Från äggskal till kvalitetssäkring............... 49 Uppskattade träffar i ÅVC-nätverk......... 50 Datadriven utveckling i fokus. ...................... 50 NOTISER............................................................................ 51 Pengar kan få fler att sortera......................... 12 Avfallsskatten dissas............................................... 13 Kraftlyftet breddas..................................................... 13 Affärsnytt............................................................................... 14 TEMA ÅVC....................................................................... 16 AKTUELLT Goda råd inte dyra på årsmötet. ................ 29 Rekordstor utställning........................................... 31 Snabb omställning till nya lagar................. 32 Bättre guide för översta stegen.................. 34 Snart minskar Europa avfallet igen........ 34 Ofta dyrare att hyra än köpa. ......................... 34 Bättre stöd för sluttäckning............................ 36 Hjälp att klassa förorenade massor. ..... 36 De rustar för krig mot PFAS. ........................... 37 Så får du invånarna att sortera. .................. 38 LEDARE. ...................................................................................5 NYHETER EU ETS ett fall framåt..................................................6 Slopad skatt gav 65% fler plastpåsar.......6 Avfallsstatistiken 2025..............................................6 Årets avfallskommun är tre..................................7 Handlingsplan ska stoppa PFAS....................8 Värme bryter ner PFAS i jord..............................8 Enklare köpa PFAS-fria kläder. ........................8 Nytt verktyg för kritiska råmaterial. ............8 Här är nya textilorganisationen. ......................8 Container blev dödsfälla..................................... 10 Kritik efter dödsolycka.......................................... 10 Biodlingsrester kräver sluten säck......... 10 Enklare momsregler för begagnat........... 10 Hovrätten fällde Think Pink............................ 11 Biogasforskningen säkrad................................ 12 #4/2026 16 21 22 24 39 31 27
www.recyclingteknik.se T. +46 (0)31-760 60 16 Lindner mobila krossar Prestanda och livslängd som ger lägre kostnader • EL • Diesel • Hybrid
Nr 4 2026 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 5 TEXT TONY CLARK, VD AVFALL SVERIGE FOTO ANDREAS OFFESSON LEDARE Spännande framtid MED TANKE PÅ sommarens torka och bränder i Europa har det varit förvånansvärt tyst om miljö- och klimatfrågorna i valrörelsen. Men Avfall Sveriges granskning av partiernas valplattformar visar att det ändå finns en hel del tankar om ökad materialåtervinning, mindre fossil plast och minskade klimatutsläpp från energiåtervinning. HUR DESSA AMBITIONER kommer att ta sig uttryck vet vi först efter valet. Men att cirkulär ekonomi blir en viktig fråga för den nya regeringen råder det nog inget tvivel om, inte minst eftersom EU- kommissionen förväntas presentera sin Circular Economy Act under hösten. UNDER ALMEDALSVECKAN träffade vi företrädare för många av riksdagspartierna; inför ett valår är det extra spännande när våra frågor finns med på den politiska agendan eftersom det blir ett betyg på att vi har nått ut med våra budskap under den mandatperiod som har varit. EN SAK KAN vi vara säkra på: Efter valet kommer det att finnas massor av nya namn i utskott, styrelser och nämnder. Det är allas vårt ansvar att se till att de får den kunskap de behöver för att kunna fatta hållbara beslut. Som stöd finns Avfall Sveriges e-utbildning för politiker samt en färsk broschyr, bådadera finns tillgängliga via vår hemsida. Använd dem, och bjud gärna in till studiebesök – det är en mycket god investering. ATT DET FINNS fantastiska personer i våra led visar inte minst den snabba omställningen till de nya avfallsreglerna. Trots extremt kort implementeringstid tycks det överlag ha gått bra. En stor eloge till alla kommuner! EU HAR JOBBAT på under den svenska semestermånaden och formligen sprutat ut nyheter för ökad hållbarhet. ATT ALLA ANLÄGGNINGAR för avfallsförbränning föreslås omfattas av handeln med utsläppsrätter, EU ETS, är mycket välkommet. Det kommer att ge mer rättvisa villkor, eftersom svenska anläggningar redan omfattas. Men framför allt hoppas jag att det leder till att ansvaret läggs på den verkliga utsläppsansvarige, den som lägger plast i restavfallet. I AUGUSTI TRÄDDE EU:s nya förordning om förpackningar och förpackningsavfall, PPWR, i kraft. På sikt kommer den förhoppningsvis att underlätta såväl källsortering som materialåtervinning. SLUTLIGEN VILL JAG lyfta temat för detta nummer av Avfall och Miljö: återvinningscentraler. Det är en verkligt samhällsnyttig institution, där gemene man känner igen sig i våra frågor och ges möjlighet att bidra till ökad hållbarhet. I år fyller de 40! Genom att validera medarbetarna kan vi höja yrkesstoltheten för de hjältar som ser till att det funkar, och att konceptet kan fortsätta utvecklas de kommande 40 åren. REDAKTÖR KARIN JÖNSSON UTGIVNINGSDATUM 15 september 2026 OMSLAGSBILD Emanuel Ström UTGIVARE Avfall Sverige, Baltzarsgatan 25, 211 36 Malmö Tel: 040-35 66 00 Hemsida: www.avfallsverige.se ANSVARIG UTGIVARE Tony Clark, vd I REDAKTIONEN Karin Jönsson, redaktör Tel: 040-35 66 17 E-post: karin.jonsson@avfallsverige.se Anna-Carin Gripwall Mobil: 070-662 61 28 E-post: anna-carin.gripwall@avfallsverige.se PRENUMERATION Tina Svensson E-post: tina.svensson@avfallsverige.se PRENUMERATIONSPRISER Medlemmar i Avfall Sverige 650 kr/år. Icke medlemmar 750 kr/år plus moms. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Rose-Marie Nordqvist, grafisk formgivare Kreativ Reklam E-post: rose-marie@kreativreklam.se ANNONSFÖRSÄLJNING Stefan Grevle Mobil: 073-518 18 20 E-post: stefan.g@tabloid.se ANNONSMATERIAL Digitalt: Högupplöst PDF eller EPS-fil med bifogade typsnitt och utskrift i färg resp. svart-vitt. Utfallande annons ska ha 5 mm skärsmån och skärmarkeringar. För övrigt material kontakta tryckeriet. TEKNISKA DATA Offset-tryck. Format 215x280 mm. Raster 300 linjer/tum. TRYCK Multiply, Malmö, 2026 Avfall och Miljö trycks på Arctic Volume, ett papper som uppfyller miljömässiga krav. REDAKTIONELLT MATERIAL Signerad artikel står för författarens räkning. Endast om så anges är den att anse som ett ställningstagande av Avfall Sverige. ISSN 2001-4775, Årgång 40. Har du frågor eller kommentarer kring innehållet i Avfall och Miljö? Kontakta redaktören karin.jonsson@ avfallsverige.se www.fsc.org Papper MIX ® ® FSC C023277
6 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2026 Mellan 2016 och 2025 har restavfallet, det som läggs i soppåsen, minskat med 23%. Det visar Avfall Sveriges årliga statistik. Även den totala mängden avfall fortsätter att minska, och allt mer återvinns. Nästan en fjärdedel av soppåsen har bantats bort – Statistiken visar att vi är på rätt väg. Vi blir allt bättre på att hantera våra resurser på ett ansvarsfullt sätt genom att slänga mindre och källsortera mer. Det är verkligen en positiv signal att avfallsmängderna minskar. Nu kan vi också skörda frukterna av lagkraven från 2024 och 2025 om att sortera ut matavfall respektive textil för återvinning, säger Jenny Westin, statistikexpert på Avfall Sverige. Totalt samlades 4 497 450 ton hushållsavfall in år 2025. Det motsvarar 424 kg/invånare, 2 kg mindre än året innan och hela 70 kg mindre än 2016. Drygt 40% av avfallet materialåtervanns, biologisk återvinning inräknad. Det är en liten ökning från föregående år. EU:s mål, som Sverige förbundit sig till, var 55% materialåtervinning senast 2025. – Vi skulle behöva göra mer av det som vi vet är rätt. Varje återvunnen schampoflaska och mjölkkartong är en verklig vinst för oss, och framför allt för framtida generationer. Statistiken visar en markant ökning av förpackningarna, 5,3% mer än under 2024. – Att så många fler förpackningar har samlats in för materialåtervinning beror sannolikt på att allt fler kan källsortera där de bor. Den fastighetsnära insamlingen gör det lättare att göra rätt, det är en riktigt effektiv metod för att banta soppåsen! LÄS MER i Svensk Avfallshantering 2025, som kan laddas ner från avfallsverige.se Återvinningsstatistik 2025 Kraftig ökning av plastpåsar Mycket tunna plastpåsar, likt fruktpåsar, ökade med drygt 65 procent under 2025. Plastbärkassarna ökade med drygt 20 procent. Det visar Naturvårdsverkets statistik. Ännu ligger den svenska konsumtionen under EU:s mål om 40 plastkassar per person och år, men det är viktigt att ökningen inte blir en bestående trend, menar Fredrik Khayati, handläggare för avfallsstatistik på resurseffektivitetsenheten, Naturvårdsverket. • 87 procent av de förpackningar som samlades in via Näringslivets producentansvar blev nya råvaror • Variationen i förpackningsinsamlingen är stor mellan landets kommuner – från 3,2 till 30,8 kg per invånare • För plastförpackningar ökade materialåtervinningen från 35 till 45 procent mellan 2024 och 2025 • El-Kretsen har samlat in 151 263 ton elavfall, motsvarande 14,5 kilo per invånare • Svensk Däckåtervinning samlade in 103 990 ton, 75 procent av materialet återvanns. Den slopade skatten på plastpåsar har påverkat marknaden. NYHETER EU kommissionen förslår att avfallsförbränningsanläggningar med en kapacitet på över tre ton per timme ska omfattas av EU:s system för utsläppshandel, EU ETS. Jämlika villkor för avfallsförbränning i EU – från 2035? Förslaget innebär en successiv infasning av de anläggningar som inte redan ingår i systemet mellan 2031 och 2034. Förslaget syftar till att harmonisera och utjämna skillnaderna i regelverk och konkurrensvillkor mellan medlemsstaterna i EU. Då förslaget inte kompenserar länder som redan har sina anläggningar i EU ETS, kommer det emellertid att dröja innan likvärdiga konkurrensvillkor skapas. Svenska anläggningar kommer alltså fortsatt att behöva betala för de utsläppsrätter som överstiger den fria tilldelningen, medan anläggningar i övriga EU börjar betala först 2031. Ett för Sverige särskilt viktigt inslag är att fjärrvärme som produceras vid energiåtervinningsanläggningar även fortsättningsvis berättigas fri tilldelning av utsläppsrätter, medan elproduktion inte omfattas av motsvarande undantag. Reglerna för fri tilldelning till fjärrvärmeanläggningar förlängs dessutom efter 2030. Detta är centralt för den svenska modellen, där energiåtervinning är integrerad med fjärrvärme. Kommissionens förslag ska nu förhandlas mellan Europaparlamentet och rådet. Målsättningen är en överenskommelse under första kvartalet 2027.
Prenumerera på behållare – en trygg helhetslösning Säkerställ att era behållare alltid fungerar som de ska med vår flexibla prenumerationstjänst. Med ett fast månadsbelopp slipper ni oväntade kostnader för trasiga behållare under året – det är som en försäkring för er verksamhet! Renoveringspaket för behållare Trygghet och kvalitet till fast pris Vi erbjuder professionell renovering av behållare till ett fast pris, vilket ger er trygghet. Säkerhetsbesiktning av behållare Trygghet och kvalitet enligt arbetsmiljöföreskrifter! För att säkerställa att era behållare uppfyller högsta standard och gällande lagkrav är regelbundna säkerhetsbesikningar ett måste. Tagg-ID System/Portal för RFID – effektiv spårbarhet för era behållare Vill ni förenkla ert arbete och förbättra spårbarheten för underhåll, reparation och uppföljning av era behållare. info@svkab.com 010-1605080 www.svkab.com Arbetsmiljöverkets föreskrifter gällande användning av lyftanordningar och lyftredskap samt Arbetsmiljöverkets före- skrifter AFS 2023:11 gällande användning av arbetsutrustning kräver kontinuerligt underhåll, egenkontroller, fortlöpande tillsyn samt journalföring. Hässleholm, Hudiksvall och Falun är årets främsta avfallskommuner i sina respektive landsdelar. Årets avfallskommun är tre Hässleholm tog hem förstaplatsen nationellt, tillika bästa kommun i Götaland, med ett sammanvägt index på 93,7 poäng av 100 möjliga. Nöjda kunder, låga mängder avfall och höga miljövärden bidrog till placeringen. Bästa kommun i Norrland blev Hudiksvall på 87,2 poäng och i Svealand hamnade Falun i topp med 86,2 poäng. Båda dessa kommuner utmärker sig genom låga mängder restavfall och ett framgångsrikt arbete med att öka återanvändningen. – Hässleholm har höga värden gällande miljö och återvinning. De använder bara förnybara drivmedel för insamlingen av avfall och mycket matavfall sorteras ut för att bli biogödsel och biogas, säger Jenny Westin, statistikansvarig på Avfall Sverige. – Villkoren för avfallshanteringen är väldigt olika i vårt avlånga land, därför ser vi inte bara Hässleholm som årets bästa avfallskommun, utan även Falun och Hudiksvall, som blev bästa kommuner i Svealand respektive Norrland. Alla tre har lyckats väldigt bra med sitt uppdrag att ta vara på medborgarnas avfall på ett hållbart sätt. Hässleholmsborna har en total materialåtervinning på 49 procent, och genererar 90 kilo mindre avfall per person än genomsnittet för Sverige. – Vi är fantastiskt glada över utmärkelsen, ett kvitto till våra medarbetare och naturligtvis även till invånarna i kommunen som är skickliga på källsortering och har en hög miljömedvetenhet. Vi tror att vårt långsiktiga arbete med alla generationer och vår satsning på återbruk har gett utslag. Vi är väldigt lyckliga men jobbar vidare för att bli ännu bättre, säger Jens Richard, affärsområdeschef renhållning på Hässleholm Miljö AB. Priset delades ut i samband med Avfall Sveriges årsmöte. NYHETER
8 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2026 Regeringen har nu lagt fram sin handlingsplan för att stoppa ”evighetskemikalierna” PFAS. Teko, Sveriges Textil- och Modeföretag, och Svensk Handel, bildar ett gemensamt bolag med avsikt att bli producentansvarsorganisation för textil. Sara4UNFC är ett webbaserat verktyg som ska hjälpa till att identifiera kritiska råmaterial. Termisk desorption kan användas för att rena jord som innehåller PFAS, visar ny forskning. Samtidigt uppdagades risker kring vanlig förbränning. Så vill regeringen stoppa PFAS De bildar PRO för textil Hitta guldkornen i avfallet Metod att sanera PFAS i jord Från den 1 januari 2028 föreslås ett förbud mot PFAS i köksredskap, smink, skidvalla samt kläder och skor, och mot impregneringsmedel i dessa produkter. Vidare ska miljöövervakningen av PFAS-ämnet triklorättiksyra, TFA, stärkas. Naturvårdsverket ges en central roll i handlingsplanen. I oktober 2028 ska de presentera information om PFAS i avfallsströmmar och föreslå åtgärder. De ska också undersöka förutsättningarna att upphandla och testa ny teknik för sanering av förorenade områden, inklusive deponier. – Vi hade önskat ett bredare förbud, men detta är ett steg i rätt riktning som ökar Sveriges möjligheter till högkvalitativ återvinning av resurser. Det är också positivt att regeringen går vidare med ekonomiska styrmedel och uppmärksammar att principen om att förorenaren betalar inte tillämpas i tillräcklig utsträckning när det gäller PFAS. Båda dessa punkter är något som vi tryckt på i våra kontakter med regeringen, säger Tony Clark, vd för Avfall Sverige. Senast den 16 april 2028 ska producentansvaret vara på plats. Då ska den som sätter textil på marknaden ansvara för att hantera varan även när den blir avfall. – Den svenska textil- och modeindustrin består av många små och medelstora företag, de kommer drabbas negativt av en allt för hög administrativ börda och om deras varor blir mindre konkurrenskraftiga på grund av höga avgifter. Sådana bolag har heller inte möjlighet att göra stora investeringar i exempelvis avfallshantering och återvinning. Därför är det av yttersta vikt för dem att det svenska producentansvaret utformas på ett bra sätt, säger Cecilia Nykvist, vd Teko. Det är framtaget inom EU-projektet Futuram för att bedöma om återvinning av exempelvis litium, kobolt och sällsynta jordartsmetaller är möjlig och ekonomiskt rimlig. Verktyget riktar sig till såväl kommuner som företag och kan användas för bland annat batterier, elektronikavfall, fordon och bygg- och rivningsavfall. I en laboratoriestudie har Statens geotekniska institut (SGI), Örebro universitet och Sveriges geologiska undersökning (SGU) värmt upp förorenad jord så att PFAS förångas och övergår till gasfas. Studien visar att både temperatur och behandlingstid är avgörande för resultatet. Vid temperaturer över 450 °C avlägsnades mer än 99 procent av analyserade PFAS inom 15 minuter. För att även avlägsna andra, mer svåridentifierade PFAS krävdes temperaturer upp till 600 °C, alternativt behandling vid lägre temperaturer under lång tid. Studien lyfter även risker kopplade till avfallsförbränning. Vid för låga temperaturer eller för kort förbränningstid kan PFAS brytas ned till nya, potentiellt skadliga ämnen. Även vid mycket höga temperaturer har låga halter av nedbrytningsprodukter kunnat påvisas, vilket understryker vikten av effektiv rökgasrening. NYHETER LÄS MER i Termisk behandling av PFAS: Desorption av PFAS från förorenad jord, som kan laddas ner från sgi.diva-portal.org FOTO PEOPLEIMAGES Adda har lanserat ett ramavtal för yrkes- och skyddskläder – helt fritt från PFAS. Enklare köpa PFAS-fria kläder Inför upphandlingen har Adda haft en omfattande dialog med tillverkare, leverantörer och myndigheter. Den visade att det idag finns tekniska lösningar och material som kan ersätta PFAS i många typer av yrkeskläder utan att kompromissa med funktion. Det nya ramavtalet, som gäller från den 1 maj 2026, kan användas av organisationer i hela landet.
Nu när den fastighetsnära insamlingen införs är det läge att berätta för kommuninvånarna att det är skillnad på att panta och återvinna. Risken är nämligen att burkar och PET-flaskor hamnar i återvinningen istället för där de hör hemma, i pantautomaten. Men låt oss ta det från början. Pantsystemet är ett eget slutet kretslopp och om panten hamnar fel, dvs i plast- eller metallåtervinningen, försvinner materialet ur kretsloppet och ny råvara behöver användas för att tillverka nya burkar och flaskor. Det kräver mer energi, släpper ut mer koldioxid och förbrukar mer naturresurser, jämfört med om flask- eller burkmaterialet kan återvinnas. Igen och igen och igen… Därför är det viktigt att hushållen fortsätter lämna sin pant i pantautomaten. Här kan vi hjälpas åt, så att rätt blir rätt. Vi har tagit fram ett informationsmaterial som du enkelt och kostnadsfritt kan använda i kommunikationen kring fastighetsnära insamling till kommuninvånarna. Här finns texter, bilder och filmer som du kan använda i alla era kanaler. Beställ material här pantamera.nu/FNI eller genom att scanna QR-koden. Panta inte här! Ibland blir det fel när man gör rätt
NYHETER 10 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2026 En pojke omkom i juni i samband med lek vid en container vid en lågstadieskola i Sandviken. Arbetsmiljöverket noterar allvarliga brister i arbetsmiljön vid återvinningscentralen i Kalix. Produkter och rester från biodling ska lämnas i förslutna säckar på återvinningscentraler för att undvika smittrisk. Minskad administration är målet med regeringens förslag om att förenklad vinstmarginalbeskattning ska kunna användas i fler fall. Vidare kan butiker slippa betala moms vid matdonationer. Container blev dödsfälla Kritik efter dödsolycka Biodlingsrester kräver sluten säck Enklare momsregler för begagnat Pojken klämde huvudet svårt och avled senare av sina skador. Containern var olåst. Kommunen beslutade efter olyckan att forsla bort containrar från tre skolgårdar. Inspektionsmeddelandet visar på åtta punkter där Kalix kommun behöver se över och redovisa förbättringar. Det handlar framför allt om rutiner, kontroller och dokumentation men också om ensamarbete. Det var den 9 mars som en medarbetare på återvinningscentralen omkom efter att ha klämts under ett plogblad. Bivax, döda bin och kasserade kupor är exempel på avfall som omfattas av EU:s regelverk för animaliska biprodukter (ABP). Därför är det viktigt att principen ”töm säcken”, som används på många återvinningscentraler, inte tillämpas för dessa avfallsslag. Om materialet är smittat, exempelvis av amerikansk yngelröta, måste mottagande förbränningsanläggning vara registrerad hos Jordbruksverket för att ta emot kategori 2-material. I praktiken innebär förändringen att butiker slipper räkna ut moms för varje enskild vara. Istället tas momsen ut på en sammanlagd vinstmarginal för inköp och försälj- ningar under en viss redovisningsperiod. Förslaget omfattar varor med ett inköpspris på högst 10 000 kronor. Regeringen föreslår också att livsmedel som doneras ska undantas från momsplikten, då maten ges till godkända gåvomottagare som främjar eller bedriver social hjälpverksamhet. Förslaget är skickat på remiss till Lagrådet och planeras träda i kraft den 1 januari 2028. FOTO SANTYPAN
ANMÄL DIG IDAG konferens.avfallsverige.se LÖSNINGAR DÄR MÄNNISKA OCH SYSTEM MÖTS Hur bygger vi avfallssystem som fungerar i verkligheten och samtidigt hjälper oss att nå målen? NOVEMBER LINKÖPING 3-4 Välkommen till Avfall Sveriges höstmöte ÅRETS HÖSTMÖTE Vi utforskar mötet mellan teknik, verksamhet och mänskligt beteende. AI, digitalisering, återbruk, samverkan och kommunikation står i fokus. Genom konkreta exempel och nya perspektiv visar vi vägar mot framtidens avfallshantering. NYHETER I juni meddelade Svea hovrätt dom i målet som beskrivits som Sveriges största miljöbrottsmål. Fyra personer med kopplingar till Think Pink har, liksom i tingsrätten, dömts till långa fängelsestraff och ska också betala mycket höga skadestånd. Den miljökonsult som i tingsrätten dömdes för medhjälp till brotten har frikänts i hovrätten. Fängelsedomar i Think Pink-fallet – Domen visar med all tydlighet att oseriös avfallshantering får mycket stora konsekvenser. Vi behöver fortsatt stärka tillsynen, tydliggöra ansvaret i avfallskedjan och värna de seriösa aktörer som tar ansvar för miljön och människors hälsa, säger Avfall Sveriges vd Tony Clark. ”Den felaktiga hanteringen har medfört påtagliga risker för miljön och människors hälsa. Stora mängder avfall har lämnats kvar i bland annat Kassmyra och Kagghamra (Botkyrka kommun) och Skultuna (Västerås kommun), vilket lett till stora kostnader för kommunerna för att ta omhand avfallet. Ett antal privatpersoner har också lidit skada, främst på grund av den brand som bröt ut i det kvarlämnade avfallet i Kagghamra”, skriver Hovrätten. Paret som ägt Think Pink döms till fängelse i 5 år respektive 4 år och 6 månader samt över 200 miljoner kronor i skadestånd till framför allt Botkyrka och Västerås kommun. Ytterligare tre personer döms till fängelse. Två personer frikänns: en miljökonsult, som i tingsrätten dömdes för medhjälp till grovt miljöbrott, samt den vd för Think Pink-koncernen som frikändes även i tingsrätten. Avfall Sveriges miljöjurist Andrea Hjärne poängterar att det fortfarande är tydligt att en konsult kan åläggas straffansvar som medhjälpare till miljöbrott, och skadeståndsansvar: – Det ger ett moraliskt stöd till alla konsulter som gentemot sina uppdragsgivare och arbetsgivare ibland kan behöva hävda sin integritet och objektivitet. Annars riskerar vi att tillstånds- och tillsynsmyndigheter inte längre kan lita på de utredningar som tas fram av konsulter även vid välrenommerade firmor. Det kan bland annat leda till att myndigheter i mycket högre grad behöver upphandla egna experter, med risk för tidsspillan och högre kostnader för verksamhetsutövarna. Domen har överklagats till Högsta domstolen.
12 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2026 NYHETER Biogas Solutions Research Center (BSRC) får 69 miljoner kronor i stöd från Energimyndigheten för perioden 2027–2031. Nästan varannan svensk säger att ekonomisk belöning skulle få dem att minska mängden avfall från hushållet. Det visar Avfall Sveriges undersökning, ”Avfallsbovsindex”. Biogasforskning säkrad Plånboken väger tyngre än pekpinnar Satsningen ska stärka utvecklingen av nästa generations biogassystem och bidra till klimatomställning, energisäkerhet och mer uthålliga samhällen. Centret, som leds av Linköpings universitet i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, samlar forskare, företag och offentliga aktörer från hela biogasens värdekedja. Under den nya programperioden kommer forskningen att fokusera på tre områden: policy och marknadsutveckling, systemprestanda och hållbarhet samt substrat, processer och produkter. Målet är att utveckla hållbara och konkurrenskraftiga biogassystem som kan minska utsläppen, stärka energisystemet och bidra till Sveriges beredskap inom energi- och livsmedelsförsörjning. Centret Sju av tio svenskar anger ekonomisk trygghet som en av de viktigaste drivkrafterna i livet. Det gör ekonomi till en starkare drivkraft än exempelvis etik eller kunskap och fakta. – Resultaten visar att många vill göra hållbara val, men också att ekonomin spelar en avgörande roll. Därför vore det intressant om avfallsfakturan kunde bli mer individuell för varje hushåll. Mer vägning och mer återkoppling borde ge effekt, säger Lotta Lewis Jonsson, rådgivare på Avfall Sverige. Undersökningen visar att många redan idag försöker minska sitt avfall, i synnerhet de äldre. De vanligaste åtgärderna är att minska matsvinnet, källsortera och ska utveckla nästa generations biogaslösningar och -anläggningar genom att undersöka nya råvaror, effektivare produk- tionsprocesser och lösningar som kom- binerar biometanpro- duktion med bland annat energilagring, biogödsel och koldioxidanvändning. Inför den nya perioden föreslås Axel Lindfors bli ny föreståndare, medan nuvarande ledaren Mats Eklund får en mer strategisk roll med fokus på internationalisering och kommunikation. Avfall Sverige fortsätter sitt engagemang som medlem under den nya programperioden. konsumera mindre. Sex av tio svenskar uppger att de redan gör något aktivt för att minska mängden avfall från sina hushåll. Men det finns ett glapp mellan svenskarnas självbild och deras faktiska avfallsavtryck. Hur miljövänliga vi anser oss vara påverkar inte hur mycket nya varor vi köper. Istället är det ekonomi och ålder som tydligare styr vår konsumtion. – Mätningen visar att de som köper mycket begagnade kläder också köper mycket nya kläder – det handlar inte om att de lever mer hållbart, bara att de har ett större intresse för kläder, säger Daniel Sturesson, projektledare på Lysio Research. FAKTA • 70 procent anger ekonomisk trygghet som en av de viktigaste drivkrafterna i vardagen. • 45 procent säger att ekonomisk belöning skulle motivera dem att halvera sitt hushållsavfall. • 42 procent anger det goda samvetet som en viktig motivator. • 64 procent uppger att de redan gör något för att minska mängden avfall. • 83 procent anser att privat konsumtion påverkar mängden avfall i stor eller mycket stor grad. Avfallsbovsindex (ABI) undersöker kunskap, attityd och faktiskt agerande i hållbarhetsfrågor. Den har genomförts av Lysio Research på uppdrag av Avfall Sverige. Årets undersökning bygger på svar från 1 039 personer och är den fjärde uppföljningen sedan nollmätningen 2014. Medlemmar kan ladda ner undersökningen från avfallsverige.se
Nr 4 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 13 NYHETER Naturvårdsverket och Skatteverket föreslår att avfallsskatten tas bort. Verken vill slopa avfallsskatten Den är inte samhällsekonomiskt effektiv och har en alltför svagt styrande effekt för omställningen till en cirkulär ekonomi. Det menar myndigheterna i sin redovisning till regeringen av det gemensamma uppdraget att göra en översyn och analys av skatten på avfall. Skatten på avfall infördes år 2000 som en punktskatt för att minska mängden avfall som hamnar på deponi, i dagligt tal ”deponiskatt”. Målet som sattes upp när skatten infördes har mer än väl uppnåtts, men idag är det snarare deponiförbuden som infördes i början av 2000-talet för brännbart och organiskt avfall samt producentansvaren, som styr bort från deponering. Genom förändringen vill regeringen stimulera till ökad elproduktion. Förordningsändringen träder i kraft den 28 juli 2026. Kraftlyftet administreras av Energimyndigheten. Regeringen återkommer om de ekonomiska ramarna som behövs för att de ska kunna öppna en utlysning under 2027. Kraftlyftet breddas, avfall inkluderas Snart kan anläggningar för energiåtervinning av avfall få statligt investeringsstöd via Kraftlyftet. Även termiska lager som är anslutna till ett fjärrvärmenät omfattas av förordningsändringen. DON’T WASTE YOUR TIME Ett arbetspass med JOAB Four R i ett villakvarter och du känner det direkt: effektiv, smidig och snabb. Den stabila och lättarbetade lyften hjälper dig att hålla tempot samtidigt som den robusta tekniken garanterar låga underhålls- kostnader. Smart 60/40-indelning och högeffektiv komprimering ger maximal lastkapacitet varje runda. Effektiviteten fortsätter på avfallsstationen. Tack vare att vår baklucka öppnas uppåt tömmer du bilen snabbt och säkert. Fjärrkontroller, stabila fotsteg bak, energisnålt hydralsystem och lättanvända manöverpaneler underlättar jobbet ytterligare. JOAB Four R är helt enkelt utvecklad för att optimera din TCO. Och med vårt serviceavtal kan du känna dig trygg, hela vägen. Så don’t waste your time. Läs mer på joab.se JOAB FOUR R Driftsäker Låga underhållskostnader Effektiv komprimering Få med mer avfall varje runda Effektiv vid tömning Snabbt och säkert vid avfallsstationen
14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2026 AFFÄRSNYTT Liquid Wind i konkurs I bland annat Umeå, Örnsköldsvik och Sundsvall har Liquid Wind varit engagerat i miljardsatsningar för att producera grönt fartygsbränsle. Men i maj försattes bolaget i konkurs. Verksamhetens inkråm ska enligt uppgift säljas. Vem köparen blir offentlig- görs den 16 september. Palltillverkare återuppstår Under 2025 gick Wimao Impossible Plastics i konkurs. Men i somras väcktes bolaget till liv av Göran Malm, en 79-årig veteran med erfarenhet från flera storföretag. Därmed kan tekniken att producera lastpallar av plast som är svår att återvinna på annat sätt utvecklas vidare. – Förebilden är från Asien. Där jobbar man ju inte för sig själv, utan man jobbar för sin familj och framtiden för den familjen. Du hör aldrig ordet pension i Asien. Nej, vi är här på jorden för att bygga och bygga och bygga. Och den dag jag dör så finns det någonting att ta över, säger Göran Malm till Impact Loop. Det nya bolaget kommer att heta Advanced Plastics Recycling AB. De ska leda NPA Producentansvarsorganisationen Näringslivets Producentansvar, NPA, har rekryterat Karolina Hagberg Chinell till vd-posten. Karolina kommer senast från en roll som inköpsdirektör på Ahlsell AB. Hon efterträder Helena Nylén, som är kvar på NPA fram till hösten. I somras tillträdde också Anders Svensson som ny styrelseordförande för NPA. Han har tidigare bland annat varit vd för Ica Sverige och ordförande för Svensk Handel, och efterträder Bengt Lagerman. Hon tar över på Ragn-Sells Madeleine Ljunggren är ny koncernchef för Ragn-Sells. Hon har arbetat i koncernen i snart 20 år, senast som vd för Ragn-Sells Treatment & Detox och har tidigare också varit koncernens ekonomi- och finansdirektör. – Om vi verkligen menar allvar med att skapa ett hållbart samhälle måste vi använda de råvaror vi redan har utvunnit så många gånger vi kan, säger Madeleine Ljunggren. Hon efterträder Lars Lindén som gått i pension Stena investerar En ny fragmenteringsanläggning och utbyggnad av kylskåpsanläggningen planeras på Stena Recyclings anläggning i Halmstad. Investeringen om 570 miljoner kronor görs för att tillgodose en ökad efterfrågan av återvunna råvaror och beskrivs som viktig för att hantera framtidens gröna stål. I december 2027 ska fragmenteringsanläggningen stå klar, som då ersätter den gamla som varit i drift i drygt 30 år. Vemabs nya vd Vimmerby Energi & Miljö har utsett Marie Arvidsson till vd. Senast kommer hon ifrån rollen som chef för bolagets verksamhetsstöd. Nu väntar bland annat projektering av en ny återvinningscentral, vars placering väckt debatt. Att hon själv bor i Vimmerby är en fördel, menar hon. – Vimmerby är en liten kommun och även om jag inte har varit vd, så har jag suttit i ledningsgruppen och fått fronta den typ av frågor som väcker diskussion. Oavsett om man är vid sidan av fotbollsplanen, på ett föräldramöte eller i kassan på Ica. Är man lokal möter man det hela tiden i vardagen, säger Marie Arvidsson till Dagens Vimmerby. Hon ersätter Olle Fågelin, som idag är vd för Karlstad Energi. Siptex sålt Fastighetsbolaget ADR Fastigheter har köpt Sysavs högteknologiska anläggning för sortering av textil, Siptex. Köparen planerar att bredda och utveckla verksamheten, framför allt mot tyngre industri. Textilsorteringen i Malmö var unik när den invigdes 2020. Men sedan största kunden Renewcell gick i konkurs, och producentansvaret för textil tog form, har verksamheten gått i stå.
AFFÄRSNYTT Han tar över på Returpack Ali Khalili är ny vd för Returpack Svenska AB. Han har lång erfarenhet av ledande roller inom industrin, med särskilt fokus på hållbar tillväxt, internationell affärsutveckling och kommersiellt ledarskap. Senast som koncernchef för Re-board Group. – Det svenska pantsystemet är en internationell förebild och jag ser fram emot att tillsammans med medarbetare, ägare och partners fortsätta utveckla verksamheten för framtiden, säger Ali Khalili. Han tillträder sin nya tjänst den 1 november 2026 och efterträder då Tomas Kjellker, som på egen begäran valt att lämna sitt uppdrag. Nytt styre på europeisk organisation Municipal Waste Europe har fått en ny generalsekreterare i flamländaren Christof Delatter. Han har lång erfarenhet från avfallshantering, förebyggande och påverkansarbete, både på kommunal och regional nivå. Han efterträder Vanya Veras, som ledde organisationen mellan 2012 och 2025. – Jag är övertygad om att en stark och engagerad offentlig sektor är avgörande för att kunna förbättra miljön, stärka Europas ekonomiska ställning och bygga en verkligt cirkulär framtid, säger Christof Delatter. Avfall Sveriges vd, Tony Clark, har valts till ny ordförande. Han efterträdde Federico Foschini, från den italienska federala organisationen Utilitalia, då hans förordnande gick ut. – Organisationen är väl positionerad när det gäller att bevaka kommunernas intressen gentemot EU, inte minst när nya EU-regler tas fram. Det handlar dessutom till stor del om att dela erfarenheter och hjälpas åt att förbättra avfallshanteringen, säger Tony Clark. Christof Delatter. Tony Clark. Seenons expanderar i Sverige Nederländska Seenons växer. Genom samgående med danska Jungbusters ska deras konsultverksamhet kring avfall och återvinning växa i Sverige, Danmark och Tyskland. Även Svensk Avfallsrådgivning har köpts upp av Seenons.
16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2026 NTEYMHAETER ÅVC Det är dags att fira en välkänd jubilar – en självklar del av det svenska samhället, med nästan 600 anläggningar från norr till söder. Återvinningscentralen speglar samhället vi lever i. Mängden avfall följer konjunkturen, förändrade konsumtionsmönster ställer nya krav och miljöfrågorna blir allt viktigare. Samtidigt är den en naturlig mötesplats för både besökare och medarbetare. Men hur började allt? Låt oss blicka tillbaka till 1986. TEXT KATARINA PETERSMO, FRILANSJOURNALIST Om du är född före 1980-talet kanske du minns hur vi gjorde med vårt avfall innan återvinningscentralen fanns. Vi åkte till tippen. Själv följde jag mina föräldrar till Forsbackatippen, och jag minns det med skräckblandad förtjusning. På tippen blandades det mesta. Längre tillbaka kunde det vara matrester, soffor, metallburkar och farligt avfall i en enda sörja. Efter hand började man sortera en del på plats. Men tippen var ofta ett Återvinningscentralen fyller 40 år!
Nr 4 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 17 NYHETER ÅVC TEMA obehagligt område som luktade starkt och drog till sig måsar, kråkor och råttor. Ibland rykte det från högarna som kunde självantända. – Det var opraktiskt att ha privatpersoner som körde in på området, säger Gunnar Weiring som i över 30 år jobbat i avfallsbranschen, idag på Vafabmiljö. Han berättar att det efter hand växte fram idéer om en bättre plats för att lämna avfallet, och dessutom en önskan om att kunna ta tillvara mer av materialet. Återvinningscentralen är från början en amerikansk idé och Svenska Renhållningsverksföreningen, numera Avfall Sverige, reste över Atlanten för ett studiebesök. – Det var typiskt USA att man måste ha en bil för att kunna åka in och lämna sitt avfall. Från början trodde man inte att det skulle funka i Sverige. Men det visade sig vara fel. Enkel sortering Sveriges första återvinningscentral byggdes i Falköping 1986 och från början var det mest en uppställningsplats för grovsopor. Det som var farligt sorterades bort – till exempel batterier, färger och olja – och sådant som var enkelt att återvinna – som metallskrot och kartong – togs tillvara. På den tiden fanns det mycket freoner eller ammoniak i kylskåp och frysar, så det ville man samla in. I början av 1990-talet kom den riktiga boomen och Sverige fick allt fler återvinningscentraler. – Kraven på sortering ökade, både inom branschen och politiskt. Miljötänket växte i hela samhället, säger Gunnar Weiring. Idag är återvinning en självklarhet för de flesta men i början var många tveksamma. – Jag minns att det blev ramaskri eftersom många i landet var vana vid att lämna allt i en hög på tippen. Nu behövde man anpassa sig till vissa öppettider och dessutom sortera. När jag började på min första återvinningscentral var vi tvungna att övertyga besökarna om fördelarna. Några milstolpar Men återvinningscentralen var här för att stanna. Under 2000-talet kom arbetsmiljön för de anställda mer i fokus, det diskuterades tunga lyft och säkerheten vid hantering av farligt avfall. Materialet som kom in måste vara tillräckligt bra för att kunna säljas vidare. Det ställdes även krav på personalen att arbeta mer serviceinriktat. – I början var återvinningscentralen en plats för medelålders, lite sura gubbar. Men efter hand fokuserade man på att ha en bemanning som speglade samhället. Idag är könsfördelningen ungefär 50/50, säger Gunnar Weiring. Återanvändning blev en del av utvecklingen och ganska snabbt dök de första återbruken upp, där besökarna kunde lämna saker som fortfarande gick att använda. Efter hand blev också utformningen av återvinningscentralen viktig. Man började prata om nudging – att ge besökarna en vänlig knuff i rätt riktning. Till exempel genom att placera containrar i en viss ordning för att göra det lättare att sortera rätt. Återvinningscentralen är och förblir viktig i vårt samhälle. På sidorna framöver kan du läsa om några av dagens utmaningar och få glimtar av vad som är på gång framöver. Gryta återvinningscentral tidigt 1990-tal, det var en av de första i Västerås. Antalet fraktioner har ökat stadigt, och i dag finns omkring 80 olika avfallsslag i det nordiska skyltsystemet för insamling på återvinningscentralerna. Gunnar Weiring.
18 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2026 NTEYMHAETER ÅVC Falevi ÅVC i Falköping är Sveriges första återvinningscentral och ligger fortfarande i framkant inom flera områden. Snart är det dags att täcka över den gamla hallen och bygga en helt ny anläggning. TEXT KATARINA PETERSMO, FRILANSJOURNALIST FOTO URVAL © EMANUEL STRÖM Falköping var först! Falevi ÅVC har en särskild plats i historien. När anläggningen invigdes 1986 blev den Sveriges första, dessutom är den ovanlig genom att vara under tak. Tidigare körde besökarna in med bil och släp och lämnade sitt avfall i containrar som stod i hallen. Under pandemin ändrades rutinerna och sedan dess parkerar kunderna utanför och bär in sitt avfall, eller kör in det på vagnar som finns att låna. – Det var lite omständligt i början, men sedan blev besökarna vana. Nu kan vi möta dem på ett annat sätt och vägleda dem. Dessutom är det mycket rymligare och säkrare utan bilar, säger Christina Storm, ÅVC-chef på Avfall & Återvinning Skaraborg, A&ÅS. Hon berättar att det är en gammal anläggning, men att man under åren har jobbat aktivt med utveckling och varit i framkant inom flera områden. Sortera säcken Under 2020 startades ”Sortera säcken” på Falevi ÅVC. Det var en av medarbetarna som var trött på att kunder kom med säckar som lät ”kling och klang”, utan att man kunde se innehållet. Det utvecklades till ett arbetssätt som fokuserar på kundbemötande och att hjälpa besökare att sortera rätt. Konceptet finns idag på alla återvinningscentraler inom Skaraborg och på många andra håll i Sverige. Anläggningen har optimerats på många sätt och 2023 var det den första inom A&ÅS med att sortera ut grovplast. – År 2019 hamnade 1200 ton av avfallet på Falevi ÅVC i restavfall – i fjol hade siffran sjunkit till 388 ton. Varje månad följer vi upp hur mycket som hamnar i restavfall. Vi printar ut siffror och diagram och sätter upp dem i hallen så besökarna får se. Uppföljningen är jätteviktig, det är ett kvitto på deras jobb. Det här får verkligen engagemanget att stiga, säger Christina Storm. Tidigare belastades energiåtervinningen även av böcker och textilier, som numera sorteras ut noggrant. Dags för nya centraler Falevi ÅVC har många återkommande besökare. Det har blivit en träffpunkt för stammisar och det mesta fungerar bra, tack vare att man har optimerat verksamheten på många sätt. Men Falköpings kommun har vuxit ur centralen. – Det finns även två andra återvinningscentraler i kommunen – Floby och Stenstorp. Alla tre ligger på gamla deponier som behöver sluttäckas. Efter att sluttäckningen är färdig ska Flobys och Stenstorps ÅVC byggas på samma plats, medan Falevi ÅVC byggs på ett Adela Kapetanovic och Christina Storm är stolta över kommunens återvinningscentral.
Nr 4 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 19 NYHETER ÅVC TEMA nytt område intill Falevi deponi. Det finns en färdig detaljplan för detta, berättar Adela Kapetanovic som är VA-chef i Falköpings kommun. Förhoppningen är att skapa moderna och flexibla återvinningscentraler där det fortsatt går att hålla en mycket god sortering och höga lastvikter för att främja både miljö och ekonomi. Verksamheten på Falevi ÅVC kommer också att utökas med omlastning och materialhantering på plats. – Den viktigaste lärdomen inför den nya återvinningscentralen är att lätt och tung trafik ska hållas åtskilda. De behöver ha egna infarter för att inte blandas. En annan lärdom är att närheten till kunderna gav bättre sortering. När vi slutade låta bilar köra in i hallen kom vi nära kunderna och kunde hjälpa dem mer och bättre, säger Christina Storm. Stenstorp och Floby ÅVC beräknas stå färdiga under 2027, Falevi väntas vara klar omkring 2030. På Falevi ÅVC sker insamlingen under tak. VIKTIG INFORMATION OM PÅSEN • Informera era användare om att hållaren ska användas • Har alla era användare en hållare? Viktigt att följa upp! • God ventilation är nyckeln. Det torkar ur matavfallet • Informera löpande om hållarens betydelse och om hur systemet fungerar Informations lm Scanna QR-koden Luft Fukt Luft Fukt Fukt Det Öppna Systemet Papperssäckar AB C M Y CM MY CY CMY K Avfall och Miljö - 2026-03.pdf 1 2026-05-19 14:31:04
20 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2026 NTEYMHAETER ÅVC Tack vare ett forskningssamarbete med Chalmers Industriteknik kan vi snart använda AI för att få bättre statistik om avfallsflöden och högre sorteringsgrader på våra återvinningscentraler. TEXT KATARINA PETERSMO, FRILANSJOURNALIST FOTO MAX BJÖRKMAN CHALMERS-PROJEKTET CERTAIN använder AI-baserade datorseende modeller för att identifiera olika objekt som lämnas in på återvinningscentraler. – Vi såg att felsorteringen var ett problem, särskilt i fraktionen för energiåtervinning. Vår idé från början var att testa kameror för att se hur mycket som hamnat fel. På så sätt kan personalen på återvinningen få en daglig översikt över hur sorteringen ser ut, säger Moheb Nayeri som är Data scientist på Chalmers Industriteknik. Idag används manuella plockanalyser, vilket är tidskrävande, kostsamt och dessutom bara ger en ögonblicksbild. Moheb Nayeri och hans kollegor vill istället skapa ett verktyg som kan ge kontinuerlig statistik för varje container. AI-modellerna är redo Under två år har AI tränats att känna igen olika typer av avfall med hjälp av bild- och filmdata från återvinningscentraler. När nu AI-modellerna är färdiga räcker det med en bild av det översta skiktet i en container, för att uppskatta andelen felsorterat i hela containern. – Under hösten 2025 gjordes en plockanalys för att jämföra hur bra vår AI- modell presterade på en container med energiåtervinning. Vi kunde se att AI gav en rättvis bild, även om vi hade otur att det låg många säckar med invasiva arter i containern just den dagen. Det är ett exempel på utmaningar som har dykt upp längs vägen. Under plockanalysen deltog erfaren personal på återvinningscentralen och de var inte heller överens alla gånger, om hur avfallet ska sorteras. – Vi räknar med att AI-modellen nu är uppe i 80-–85 procents träffsäkerhet i den svåraste fraktionen – energiåtervinning. I homogena fraktioner, som trä, hårdplast och pappersförpackningar, ligger precisionen runt 95 procent. Vi har dessutom skapat en metod som gör att den blir bättre och bättre ju mer den jobbar. Den flaggar för okända material, men också om det dyker upp farligt avfall eller elektronik. Den kan även varna för eld och rök om något börjat brinna. Idag är tekniken mogen för nästa steg – att göra den mer användarvänlig och redo för återvinningscentralerna. Bidrar till målen Moheb Nayeri tror att den nya tekniken kan göra stor skillnad på återvinningscentralen och på sikt förbättra återvinningen och hjälpa kommunerna att nå sina miljömål. Det skulle även gå att skapa verktyg som kan hjälpa kunder i realtid att sortera rätt. Men Moheb Nayeri tycker inte att personalen ska känna någon oro för att AI ska ersätta dagens personal, det är snarare ett verktyg som hjälper dem att få bättre kontroll. – Det finns idag duktig personal som guidar kunderna att sortera rätt. Och återvinningscentralerna jobbar med olika grepp för att bli ännu bättre, såsom skyltning och liknande. Problemet är att de inte får någon feedback på sitt arbete. Med hjälp av AI kan man ta ut kontinuerlig statistik, följa trender och se vad som funkar. AI ger bättre kontroll över avfallsflöden CERTAIN genomförs i nära samarbete mellan Göteborgs Stad, Kungsbacka kommun, Alingsås kommun och Chalmers Industriteknik. Det finansieras av Vinnova och Avfall Sverige samt av deltagande projektpartners. Moheb Nayeri installerar den solcellsdrivna kameran vid Alelyckans återvinningscentral. All data lagras på plats. LÄS MER i rapport 2026:09 Bättre felsorteringsstatistik på ÅVC med hjälp av AI-plockanalys, som kan laddas ner från avfallsverige.se
Nr 4 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 21 NYHETER ÅVC TEMA I Lindesberg har ett lokalt UF-företag tagit fram ett verktyg som med hjälp av AI ska göra det lättare att sortera rätt på återvinningscentralen. TEXT KATARINA PETERSMO, FRILANSJOURNALIST FOTO XXX – DET FINNS BESÖKARE som vill veta hur de ska sortera, utan att behöva fråga personalen. Det är likadant som i en vanlig butik där vissa kunder vill självskanna. Sedan finns det också kunder som helst vill slippa visa att de är osäkra, säger Michael Lindström som är avfallsstrateg i Lindesbergs kommun. Det var hösten 2025 som tre gymnasieungdomar kom till honom och frågade vilka utmaningar återvinningscentralen står inför. De var på gång att starta sitt projekt inom Ung Företagsamhet och ville undersöka vilka behov som fanns. – Många av våra kunder behöver hjälp att sortera, särskilt när det gäller lådor med smått och gott, där allting ofta hamnar i energiåtervinning. Över förväntan UF-företaget fick namnet Re-Scan och tog hjälp av två studenter som praktiserade på AI-konsulten B3 Commit för att Gymnasieungdomar utvecklade skanner för återvinning – Den har fungerat väldigt bra! Skannern känner igen mycket mer än jag trott. Ungefär 95 procent av sorteringarna blir rätt. Jag är också förvånad över att kunderna är så positiva och nyfikna på att testa. Även personalen har varit positiv, även om det tar lite extra tid för att visa hur skannern fungerar. UF-företaget har själva varit med och jobbat på rampen ibland. Det är viktigt att fota noggrant så att så mycket som möjligt av objektet kommer med i bilden. Skannern känner igen förpackningar och kan skilja dem från annat avfall. Den är också ihopkopplad till skyltsystemet så att saker hamnar rätt. Men den har svårare för exempelvis målade föremål – en vitmålad gardinstång kan vara av trä eller metall. Skannern kan också ha svårt att avgöra om behållare är tomma eller inte. Till skillnad från vissa AI-system är lösningen inte självlärande. När något blir fel måste en person fotografera avfallet och lägga in bilden i systemet. – Jag är glad över att det blivit så rättsorterat hos oss. Skannern är inte helt färdigutvecklad ännu, men redan ett fullt användbart verktyg. utveckla en AI-driven lösning som kan hjälpa kunder att sortera rätt. Redan under våren var skannern igång för att testas på återvinningscentralen i Lindesberg. Som ett första test byggdes en ”mini-ramp”, där kunder fick stanna och sortera i mindre kärl. Senare användas scannern även på den vanliga rampen. TVÅ OLIKA TEKNIKER ReScans teknik från B3 Commit bygger på färdigtränade AI-modeller. Genom att använda en språkmodell från OpenAI och särskilda instruktioner kan systemet snabbt förstå vad ett föremål är och föreslå hur det ska sorteras. Systemet använder också lokal information om hur olika saker ska sorteras på återvinningscentralen. Det skiljer sig därmed från CertAIns lösning (se föregående sida), som är självlärande. När Chalmers startade sitt projekt för några år sedan var den här typen av språkmodeller ännu inte lika utvecklade. Michael Lindström. UF-företag, vinnare: I slutet av maj vann ReScan SM i Ung Företagsamhet och vann dessutom guld i kategorin Årets ekologiskt hållbara UF- företag. ReScan UF drivs av Lindeskolans elever Elis Hallström, Daniel Flodström och Simon Svensson.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=