Avfall och Miljö nr 5 2026

Uppåt för biogasen Första avfalls-CCS:en Egen el ger beredskap Unik data om matsvinn En italiensk förebild www.avfallsverige.se PLASTPROFESSORN: Plast är alldeles för komplext för att återvinnas #5/2026 Branschtidning från Avfall Sverige

Hållbara och innovativa avfallsbehållare Craemer MGBneo-kärl i 140, 240 eller 370 liter kan utrustas med avdelare och sidohängda lock. Locket kan öppnas från alla sidor, vilket gör kärlet enklare att använda för abonnenten och bidrar till en bättre arbetsmiljö för tömningspersonalen. MGB-Definition: MGB står för det tyska ordet "Müllgroßbehälter" och kan översättas som "Avfallsbehållare". Lär känna Craemer bättre – kontakta oss så berättar vi mer: info@craemer.com +46 760 16 96 95 www.craemer.com Craemer Group är en av Europas ledande tillverkare av hållbara, högkvalitativa formsprutade avfallsbehållare och har levererat lösningar till avfallshanteringsbranschen i årtionden. Craemers avfallsbehållare tillverkas av upp till 90 % återvunnen plast och är 100 % återvinningsbara. Det är en naturlig del av företagets arbete för en hållbar och resurseffektiv framtid.

Nr 5 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 3 AVFALL OCH MILJÖ är Sveriges enda renodlade avfallstidning. I snart 40 år har vi skrivit om avfallshantering. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Många artiklar skrivs av branschens egna experter. Därför är det inte så konstigt att mer än 96 procent av våra läsare säger sig ha nytta av tidningen i sitt arbete. Avfall och Miljö ges ut av Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. Innehåll Unik data om matsvinn. ....................................... 31 Sagolikt dyra soptunnor. ..................................... 32 Fråga juristen om glas och metall. .......... 33 Ungt, smart, hållbart............................................... 34 Produktnytt......................................................................... 35 Jorden runt.......................................................................... 36 En italiensk förebild.................................................. 38 AVFALL SVERIGE. ............................................... 41 NOTISER............................................................................ 44 Agera för fiske-ersättning.................................. 10 Affärsnytt............................................................................... 10 TEMA PLAST............................................................... 12 AKTUELLT Norden tror på biogasen..................................... 24 Bäst i test för TOC-rening.................................. 26 Egen el ger bra beredskap................................ 27 Nytt beslutsstöd för förbränning............... 28 Cirkus bjuder in till samtal................................ 30 LEDARE. ...................................................................................5 NYHETER Uppåt för biogasen.........................................................6 Fängelsedomar för Think Pink..........................7 De blir först med avfalls-CCS. ............................7 Minskat matsvinn viktigare än eko..............8 Ny ISO-standard för matsvinn. .........................8 Textilt producentansvar tar form...................8 Nya EU-regler om upphandling.................. 10 Hjälp att upphandla rätt kompetens.... 10 #5/2026 16 22 12 24 31 33 42 38

www.recyclingteknik.se T. +46 (0)31-760 60 16 Lindner mobila krossar Prestanda och livslängd som ger lägre kostnader • EL • Diesel • Hybrid

Nr 5 2026 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 5 TEXT TONY CLARK, VD AVFALL SVERIGE FOTO ANDREAS OFFESSON LEDARE 680 miljoner skäl att minska på plasten PLASTPRODUKTIONEN VÄNTAS ÖKA från 450 miljoner ton i fjol till 680 miljoner ton år 2040. En stor del blir avfall inom loppet av några månader. Mycket av det blir plastföroreningar; det är ett problem som förvärras av klimatförändringarna, då översvämningar och stormar snabbt sprider plastavfall. PLAST BEHÖVS MEN inte alls i den utsträckningen som den används idag. Till och med sjukvården söker idag alternativ till engångsplast, ofta med förvånansvärt positiva effekter, vilket du kan läsa mer om på sidan 22. ALLDELES FÖR LITE plast återvinns, i Sverige omkring 7 procent. Straffavgiften till EU för att vi inte lyckas återvinner tillräcklig andel plastförpackningar landade på hisnande dryga 2 miljarder kronor under 2025. Det borde få fart på processerna, men det går för långsamt. NÄR SVERIGE HAR en ny regering på plats önskar vi snabba åtgärder. Resursslöseriet måste minska, men den plast som produceras måste också kunna cirkulera. Avfall Sverige vill se en rad åtgärder uppströms, som skärpta regler för direktimport (läs gärna om Frankrikes straffavgifter på sidan 36), ökad tillsyn av plast i verksamhetsavfall, färre engångsförpackningar i plast och färre plastsorter och att ytterligare plastprodukter utöver förpackningar inkluderas i kvotplikten – exempelvis plast från elektronik, möbler, textilier och fordon. Dessa frågor ligger delvis på EU:s bord, men det finns inget som hindrar Sverige från att gå före. Plastproblemet är akut och åtgärder behövs nu. REGERINGEN KAN OCKSÅ inspireras av Naturvårdsverket – de gör ett fantastiskt jobb för att samla kunskap och sprida goda exempel genom sin plastsatsning. Avfall Sverige är aktiv och bidrar i många grupper för att skapa smidiga lösningar som fungerar hela vägen in till återvinning. VI MÅSTE OCKSÅ påverka globalt, för plasten är i högsta grad ett globalt problem. Forskning visar att välbeprövade lösningar som pant- och retursystem och återbruk genom refill, samt förbud mot vissa polymerer kombinerat med övergång till glas, metall o kartong skulle kunna minska föroreningen från förpackningar med upp till 97 procent till år 2040. Jag hoppas att parterna i de globala plastförhandlingarna tar till sig av sådana rön, även representanterna för oljestaterna som hittills har blockerat samtalen har väl barn som drabbas av den toxiska plasten. DET FINNS POSITIVA signaler; den globala pappersmarknaden väntas framöver växa snabbare än plastmarknaden. Kanske skymtar vi en Peak Plastic. Kanske tar världen sitt förnuft tillfånga och agerar för en hållbar framtid. MYCKET GLÄDJANDE ÄR också de resultat som strömmar in från kommunerna allt eftersom de inför fastighetsnära insamling. Så många har sett halverade mängder restavfall eller ännu bättre resultat när det blir lättare att lämna sina förpackningar till återvinning. Det har varit en rejäl utmaning, och alla medeltida stadskärnor och hela den svenska glesbygden kommer inte att ha en lösning på plats till årsskiftet. Det finns många sätt att lösa uppgiften, men det är uppenbart att fastighetsnära insamling är rätt väg att gå för oss alla – även för plasten. REDAKTÖR KARIN JÖNSSON UTGIVNINGSDATUM 3 november 2026 OMSLAGSBILD Johan Wingborg UTGIVARE Avfall Sverige, Baltzarsgatan 25, 211 36 Malmö Tel: 040-35 66 00 Hemsida: www.avfallsverige.se ANSVARIG UTGIVARE Tony Clark, vd I REDAKTIONEN Karin Jönsson, redaktör Tel: 040-35 66 17 E-post: karin.jonsson@avfallsverige.se Anna-Carin Gripwall Mobil: 070-662 61 28 E-post: anna-carin.gripwall@avfallsverige.se PRENUMERATION Tina Svensson E-post: tina.svensson@avfallsverige.se PRENUMERATIONSPRISER Medlemmar i Avfall Sverige 650 kr/år. Icke medlemmar 750 kr/år plus moms. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Rose-Marie Nordqvist, grafisk formgivare Kreativ Reklam E-post: rose-marie@kreativreklam.se ANNONSFÖRSÄLJNING Stefan Grevle Mobil: 073-518 18 20 E-post: stefan.g@tabloid.se ANNONSMATERIAL Digitalt: Högupplöst PDF eller EPS-fil med bifogade typsnitt och utskrift i färg resp. svart-vitt. Utfallande annons ska ha 5 mm skärsmån och skärmarkeringar. För övrigt material kontakta tryckeriet. TEKNISKA DATA Offset-tryck. Format 215x280 mm. Raster 300 linjer/tum. TRYCK Multiply, Malmö, 2026 Avfall och Miljö trycks på Arctic Volume, ett papper som uppfyller miljömässiga krav. REDAKTIONELLT MATERIAL Signerad artikel står för författarens räkning. Endast om så anges är den att anse som ett ställningstagande av Avfall Sverige. ISSN 2001-4775, Årgång 40. Har du frågor eller kommentarer kring innehållet i Avfall och Miljö? Kontakta redaktören karin.jonsson@ avfallsverige.se www.fsc.org Papper MIX ® ® FSC C023277

6 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2026 Såväl produktionen av biogas som användningen av den uppgraderade produkten, biometan, steg under 2025. av Energigas Sverige tillsammans med Svenskt Vatten, Avfall Sverige och Lantbrukarnas Riksförbund, på uppdrag av Energimyndigheten. Två tredjedelar av biogasen uppgraderas till biometan. Biometan kan komprimeras och matas in på ett gasnät och ersätta naturgas, användas som fordonsgas eller kylas ner till flytande biometan; produktionen av flytande biometan ökade med 31 procent under året. På mindre biogasanläggningar som gårdsanläggningar och mindre reningsverk används biogasen främst för lokal el- och värmeproduktion. Även koldioxiden från biogasanläggningar nyttiggörs idag – under 2025 började en första anläggning sälja flytande biogen koldioxid till marknaden. Efterfrågan på biometan ökar återigen – särskilt från tunga vägtransporter, inom industrin och inom sjöfarten. Men framtidens behov av biometan beräknas vara mycket större – inte minst som råvara i industrins materialomställning och som sjöfartsbränsle. NYHETER Uppåt för biogasen Produktionen steg med 12 procent till 2,7 TWh och den totala användningen, beräknad som svensk produktion plus nettoimport av biometan, steg med 15 procent till 4,7 TWh. Samtidigt levererade svenska biogasanläggningar 4 miljoner ton biogödsel till jordbruket. Det visar ny statistik från Energimyndigheten och Energigas Sverige. Statistiken samlas in och sammanställs årligen FOTO MAKLAY, PIXABAY

HD prövar inte Think Pink Det har beskrivits som Sveriges största miljöbrottsmål. Att Högsta domstolen väljer att inte pröva ärendet innebär att Hovrättens dom, bland annat med fängelse för fyra av de inblandade, kommer att verkställas. Högsta domstolen nekar prövningsrätt i fallet kring Think Pink. NYHETER Nu har ett slutgiltigt investeringsbeslut fattats om att genomföra insamling och lagring av koldioxid vid Filbornaverket i Helsingborg. Redan i slutet av året ska byggprocessen starta. Öresundskraft går vidare med CCS 2,4 miljarder kronor kommer Öredundskraft att investera. Därtill kommer stöd från både EU:s Innovationsfond och Energimyndigheten om totalt 830 miljoner kronor, vilket är en förutsättning för att satsningen nu kan gå vidare till genomförande. Öresundskraft har valt Linde som leverantör av CCS-­ anläggningen och skickar sedan gasen vidare till Halmstad hamn – Sveriges första kommersiella mellanlager för infångad koldioxid. Därifrån ska norska Northern Lights transportera koldioxiden för permanent geologisk lagring i Nordsjön. Genom att dela fartyg med en annan aktör används transportkapaciteten mer effektivt. För Helsingborg innebär investeringsbeslutet att en av stadens största klimatsatsningar nu går från planering till genomförande. Höganäs AB har redan tecknat ett tioårigt avtal med Öresundskraft om köp av negativa utsläpp från CCS-anläggningen. Anläggningen planeras kunna driftsättas 2029. Den ska då fånga 200 000 ton koldioxid per år, varav 40–45 procent är biogen.

8 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2026 Med den nya internationella standarden ISO 20001 får organisationer ett strukturerat arbetssätt för att motverka överproduktion, förebygga och minska matsvinn. Ny ISO-standard ska minska matsvinn – ISO 20001 är en ny ledningssystemstandard som hjälper organisationer hitta orsakerna till att matsvinn uppstår inom organisationen och i försörjningskedjan för livsmedel, sätta in rätt åtgärder och framför allt förebygga så att överskottet aldrig uppstår, säger Sara Mpumwire, projektledare på SIS. När överskott av mat eller matsvinn ändå uppstår förutsätter standarden att detta tas om hand på bästa sätt, enligt resurshierarkin för livsmedel som i standarden kallas principle-based framework for prevention and minimiztion of excess food and FLW (Food Loss and Waste). Processtänkandet känns igen från andra ledningssystemstandarder. Organisationen identifierar var betydande svinn uppstår, analyserar grundorsakerna och tar fram en åtgärdsplan för att förebygga och minska matsvinn. Resultatet ska senare följas upp och arbetssättet förbättras. NYHETER LÄS MER i rapporten Assessing the environmental implications of sustainable public procurement of food, som kan laddas ner från sciencedirect.com © 2025 Allison Transmission Inc. All Rights Reserved. allisontransmission.com More power, control and efficiency. 3000 Series™ Kör med mer drifttid. Kör renare. Med det ökade fokuset på transporter med låga eller inga utsläpp vill avfallsflottor köra renare, utan att kompromissa med förarkomfort, prestanda eller driftsäkerhet. Allison Transmission rekommenderar sina helautomatiska xFE-växellådor. Modellerna 3000 xFE™ och 3200 xFE™ kan minska utsläpp och bränsleförbrukning med upp till 3,7 %. Kontakta Allison för mer information om hur du kan uppgradera dina avfalls- och kommunfordon med xFE-teknik. Minskat matsvinn ger mer miljönytta än ökad andel ekologiskt. Det visar en ny studie om offentlig livsmedelsupphandling från IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH. Naturvårdsverket har lämnat förslag på hur regleringen i EU:s avfallsdirektiv om producentansvar för textil-, textilrelaterade produkter och skor ska genomföras i svensk lagstiftning. Nya skäl att fokusera på matsvinn En pusselbit till svenskt producentansvar för textilavfall I studien har forskarna analyserat livsmedelsinköp till offentliga måltider utifrån elva olika miljöpåverkanskategorier, med Östersunds kommun som exempel. När matsvinnet halverades minskade klimatpåverkan med omkring nio procent. Samtidigt minskade kostnaderna med cirka 3,3 miljoner kronor per år. – Många hållbarhetsmål fokuserar på andelen ekologiskt eller lokalproducerat eftersom de är lätta att mäta och följa upp. Men det säger inte nödvändigtvis vilken miljöeffekt som uppnås. Vi behöver i större utsträckning utgå från vilka resultat vi faktiskt vill se, säger Michael Martin, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet. Naturvårdsverket föreslår bland annat en ny bestämmelse i miljöbalken, som innebär att kommuner ska betala för hantering av sådant avfall som omfattas av kommunens ansvar, men som samlas in eller behandlas av en producent eller en producentansvarsorganisation. Förslagen utgör en delredovisning av Naturvårdsverkets regeringsuppdrag. I november ska de lämna en slutredovisning. 86% Så stor andel av fastighetsägarna är nöjda eller mycket nöjda med avfallshante- ringen där fastighetsnära insamling har införts.

Nu när den fastighetsnära insamlingen införs är det läge att berätta för kommuninvånarna att det är skillnad på att panta och återvinna. Risken är nämligen att burkar och PET-flaskor hamnar i återvinningen istället för där de hör hemma, i pantautomaten. Men låt oss ta det från början. Pantsystemet är ett eget slutet kretslopp och om panten hamnar fel, dvs i plast- eller metallåtervinningen, försvinner materialet ur kretsloppet och ny råvara behöver användas för att tillverka nya burkar och flaskor. Det kräver mer energi, släpper ut mer koldioxid och förbrukar mer naturresurser, jämfört med om flask- eller burkmaterialet kan återvinnas. Igen och igen och igen… Därför är det viktigt att hushållen fortsätter lämna sin pant i pantautomaten. Här kan vi hjälpas åt, så att rätt blir rätt. Vi har tagit fram ett informationsmaterial som du enkelt och kostnadsfritt kan använda i kommunikationen kring fastighetsnära insamling till kommuninvånarna. Här finns texter, bilder och filmer som du kan använda i alla era kanaler. Beställ material här pantamera.nu/FNI eller genom att scanna QR-koden. Panta inte här! Ibland blir det fel när man gör rätt

10 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2026 NYHETER En ny handledning från Sobona visar hur yrkesprofiler, validering och kvalifikations- bevis kan användas för att ställa tydliga krav på kompetens. Så upphandlar du rätt kompetens Handledningen beskriver hur kompetenskraven byggs in redan i upphandlingsunderlaget samt i kriterierna för utvärdering och uppföljning. – Ett cv visar vilka kurser en person har gått. Validering visar om personen klarar arbetsuppgifterna. Vi vill göra det enkelt att ställa krav på det som faktiskt ska utföras, säger Conny Larsson, kanslichef vid Sobonas kompetenskansli. Yrkesprofilerna är framtagna av yrkeskunniga personer från referensföretag tillsammans med branschorganisation, fackförbund, utbildningsanordnare och arbetsgivarorganisation. Upphandling är ett av de nio användningsområden för yrkesprofiler. LÄS MER i handledningen Upphandling utifrån yrkesprofiler och validering, som kan laddas ner från sobona.se Tre upphandlingsdirektiv föreslås ersättas av en ny förordning, som ska ge enklare och grönare upphandling, mer innovation och ökad kvalitet. Ny EU-förordning om offentlig upphandling Enligt förslaget kan vi vänta oss en hel del förändringar, bland annat följande: • Det blir enklare att välja öppet eller dynamiskt förfarande oberoende av vara, tjänst eller entreprenad, och därmed underlättas förhandlingar med leverantörer. • Starkt fokus på kvalitet och miljö istället för lägsta pris, kvalitetsaspekter viktas till 30 %, i arbetsintensiva kontrakt till 50 %. • Strategisk upphandling är en central målsättning, vilket kan gynna cirkulär ekonomi och återvunnet material. • En helt ny innovationsprocess införs där myndigheter beskriver samhällsutmaningar snarare än färdiga tekniska lösningar. • Europeiska anbudsgivare kan premieras, leverantörer från länder som inte omfattas av EU:s upphandlingsåtaganden kan stängas ute. • Krav på försörjningsberedskap genomsyrar förslaget, stor vikt läggs exempelvis på cybersäkerhet, kritisk infrastruktur och robusta leveranskedjor. • Digitaliseringen blir viktigare, bland annat i form av nationella och europeiska digitala plattformar för upphandling. • Den särskilda LUF-lagstiftningen för försörjningssektorerna, dit avfall inte räknats, tas bort. – För svenska kommuner och kommunala avfallsbolag kan detta komma att få mycket stor effekt i den dagliga driften, och många av förändringarna är efterlängtade. Att upphandlingsreglerna gör det enklare att ställa krav på cirkulära affärsmodeller bör gynna återbruk och återvinningsaktörer, men också det avfallsförebyggande arbetet. Sedan återstår det att se hur lagstiftningen implementeras och fungerar i verkligheten, säger Jenny Westin, seniorrådgivare på Avfall Sverige. FOTO MATTHIAS BÖCKEL Optimera din verksamhet med Flintabs vägningssystem Vi erbjuder marknadens bästa fordonsvågar, system och service för effektiv vägning och service i toppklass för att säkerställa att din verksamhet alltid är igång. Kontakta oss idag och upptäck varför vi är Nordens ledande aktör! www.flintab.se | info@flintab.se | 036-31 42 00

Nr 5 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 11 AFFÄRSNYTT NYHETER LÄS MER i Avfall Sveriges PM Fiskeredskap, här finns stöd för kommunernas arbete, bland annat en beslutsmall. Medlemmar kan ladda ner den från avfallsverige.se LÄS MER i rapporten Waste composition analyses in Sweden: Current practices, results and alignment with EU requirements, som kan laddas ner från naturvardsverket.diva-portal.org För första gången har både hushållens avfall, inklusive avfall på återvinningscentraler, och verksamheters blandade avfall sammanställts på nationell nivå. Resultatet visar att stora mängder material som går att återvinna skickas till förbränning. Under november 2026 ska kommunerna för första gången besluta om den ersättning som producentansvarsorganisationen Fiskekretsen AB ska betala för kommunernas insamling av fiskeredskap. Utan beslut uteblir pengarna. Både hushåll och verksamheter slänger fel Dags att besluta om ersättning för fiskeredskap Analys har gjorts av SMED och IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Naturvårdsverket. Rapporten omfattar förpackningsavfall, textilavfall och batteriavfall, samt kommunalt avfall. Studien bygger på över 550 plockanalyser samt över 50 kompletterande analyser av textilier och batterier. Resultatet visar att matavfall fortfarande står för den största delen av hushållens restavfall – nästan en fjärdedel. Detta trots att mycket matavfall samlas in separat. Mer än tio procent av hushållens restavfall utgörs av pappersförpackningar som hade kunnat återvinnas. Samma sak gäller för plastförpackningar som utgör drygt elva procent. Även verksamheternas blandade avfall innehåller stora mängder återvinningsbara material. Pappersförpackningar utgör cirka 14 procent och plastförpackningar cirka nio procent Enligt reglerna om producentansvar för fiskeredskap ska kommunerna få ersättning för rapportering samt för hämtplatser och andra insamlingsplatser för fiskeredskapsavfall. Den nu aktuella ersättningen avser de kostnader under 2025 som kommunen rapporterade in till Naturvårdsverket i mars 2026. För att ersättningen ska kunna betalas ut måste kommunen fatta ett formellt beslut under november om att Fiskekretsen AB ska faktureras beloppet. – Avfall Sverige anser att de nuvarande ersättningsnivåerna inte täcker kommunernas faktiska kostnader. Därför är det fortsatt viktigt att kommunerna dokumenterar och rapporterar sina kostnader för insamling, borttransport och administration. Uppgifterna behövs för det fortsatta arbetet med att utveckla ersättningssystemet, säger Camilla Nilsson, rådgivare på Avfall Sverige Ny svensk i MWE Minna Gillberg, samhällspolitisk rådgivare på Avfall Sverige, tar över den svenska stolen i samarbetsorganisationen Municipal Waste Europe. Hon ersätter Tony Clark, vd på Avfall Sverige, som i somras utsågs till ordförande för organisationen. Möt Uppsalas nya avfallschef Mikael Reijer tillträdde som avfallschef vid Uppsala Vatten och Avfall i augusti. Han ha tidigare bland annat varit teknik- och hållbarhetschef i Nordanstigs kommun och teknik- och projektchef vid Upplands-Brohus AB. – Kommunikation är den viktigaste arbetsuppgiften för mig, säger Mikael Reijer. Och att ha ett bra kundfokus, bra samarbete med våra entreprenörer, och skapa bra förståelse för våra frågor i kommunkoncernen. Åren på ett kommunalt bostadsbolag har gett värdefulla erfarenheter som han tar med sig i mötena som väntar för att förfina den fastighetsnära insamlingen. Han ansvarar även bio- gasproduktion, ÅVC och Hovgårdens avfallsanläggning. På LinkedIn driver han en egen kampanj: #EntomSoppåse. – Sorteringen behöver förbätt- ras, framför allt måste vi sortera ut plastförpackningarna. Företrädaren Fredrik Karlsson är idag samhälls- teknisk chef i Mariehamn. Ny däckåtervinning Bon Orbit har intagit den gamla Saab-fabriken i Trollhättan med en ny verksamhet. Här ska sex miljoner däck om året återvinnas genom att malas och sorteras i gummi, stål och textil. Även i Åmål kommer däck att återvinnas, tack vare ett stöd om 250 miljoner kronor från Klimatklivet till Green Tech Recycling Tore Sweden AB. Drygt 22 000 ton kommer de att kunna ta emot och behandla genom pyrolys.

12 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2026 NTEYMHAETER PLAST Vi behöver en allmänhet som är väldigt bildad, som kan se en väg framåt och kan stödja politiska processer. Från mikroplaster i vatten till globala FN-förhandlingar. Forskaren Bethanie Carney Almroth har ägnat drygt 15 år åt att förstå plastens påverkan på miljö, klimat, människor och samhällen. Hennes slutsats är tydlig: Plast är farligt och måste begränsas. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO JOHAN WINGBORG ”Vi måste förstå hela kedjan” Plastprofessorns lösning: Det är få material som har förändrat världen lika mycket som plast. Den har gjort produkter lättare, billigare och mer tillgängliga. Den har bidragit till teknisk utveckling och effektivare transporter. Samtidigt har den skapat ett globalt och växande problem som nu når långt bortom nedskräpade stränder och överfulla sopkärl. Att plasten är beständig är en styrka och ett gissel. I dag finns plast och mikroplast över hela planeten: i haven, i jordarna, i atmosfären och i våra kroppar. Samtidigt växer kunskapen om de kemikalier som används i plastprodukter och deras effekter på både miljö och hälsa. – Plasten är problematisk både som material och genom de kemikalier som finns i den. Vi vet att många av kemikalierna har farliga egenskaper. För många andra saknar vi fortfarande kunskap, säger Bethanie Carney Almroth , forskare vid Göteborgs universitet och nyutnämnd expert inom FN:s system för mänskliga rättigheter, kemikalier och avfall. Forskningen visar att plast bidrar till en exponering av upp till 16 000 olika kemikalier. Det finns belägg för kopplingar till diabetes typ 2, obesitas, hjärt- och kärlsjukdomar, reproduktionsproblem och försämringar i barns utveckling. – Så ofrivillig barnlöshet ökar delvis på grund av plastkemikalier. Hos barn under utveckling påverkar det centrala nervsystemet; barn får lägre IQ och det finns evidens för en koppling mellan plastkemikalier och det ökande antalet diagnoser för ADHD. Från molekyl till planet Bethanie Carney Almroth började sin bana inom marinbiologi och ekotoxikologi. Intresset för föroreningar ledde vidare till forskning om mikroplaster, kemikalier i plast och senare till de stora systemfrågorna. I dag arbetar hon utifrån ett betydligt bredare perspektiv än när hon började. – Jag har försökt förstå hur plast påverkar jordens funktioner. Inte bara enskilda organismer, utan klimatet, biodiversiteten, kolcyklerna i havet, näringscyklerna och de planetära gränserna. I forskningen om så kallade ”novel entities”, människoskapade ämnen och material som inte förekommer naturligt i miljön, har plast blivit ett exempel på hur mänsklig aktivitet förändrar jordens system. Samtidigt blir det allt tydligare att plastfrågan inte kan lösas genom enskilda policybeslut.

Nr 5 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 13 NYHETER PLAST TEMA Man tror att 12 procent av plasten som någon gång har producerats har förbränts, resten finns kvar någonstans. vill hitta lösningar och minska på plastproduktionen. Att beslut i förhandlingarna kräver konsensus är ett problem. I praktiken innebär det att de fossila staterna skapat ett minoritetsstyre som blockerar möjligheterna att nå större förändringar. Oljeproducenterna är mäktiga, de böjer sig inte ens för normal efterfrågestyrning. Det märks tydligt sedan förnybara energikällor ökat i omfattning, vilket fasat ut stora mängder fossila bränslen. – Oljestaterna och -företagen har en resurs som de behöver få avsättning för, så de skapar marknader. Våra byggnader innehöll inte alls så mycket plast förr. Och textil är nu till 60–70 procent syntetiska material. En massa produkter har tillkommit. Återvinning räcker inte Beräkningar visar att det idag finns 4 gigaton levande djur på planeten, men 11 gigaton plast. Plastbranschen säger själv att den kommer att växa än mer. – Återvinning är bara en tillfällig lösning, för plast kan bara återvinnas ett fåtal gånger och sedan blir den avfall. Man tror att 12 procent av plasten som någon gång har producerats har förbränts, resten finns kvar någonstans. – Globalt har återvinningsgraden legat på 9 procent i snitt i mer än 20 år. Det är på grund av att plast är alldeles för komplext för att återvinnas på ett bra sätt. Om man vill ha bättre avfallshantering måste man börja längst upp och göra bättre produkter. Tusentals polymerer, kemikalier och produktutformningar gör det svårt att skapa rena materialflöden via lagstiftningen – det är inte lätt att veta vad – För att hitta hållbara lösningar måste vi förstå hela kedjan. Annars riskerar vi att bara flytta problemen någon annanstans. Efterlyser helhetsperspektiv Just detta är en återkommande frustration. – Vi – det samlade vi – är jätteduktiga på att hitta så kallade lösningar som löser problem här, men som flyttar skadorna någon annan stans. Vi ersätter skadliga kemikalier med andra skadliga kemikalier. Vi använder biobaserade resurser där vi påverkar landanvändningen, vattenanvändning eller pesticidanvändning, eller flyttar problem från Europa till Afrika, Sydamerika eller Asien. Vi flyttar på våra problem, vi har inte varit bra på att lösa dem. Därför efterlyser hon ett större fokus på helhetsperspektiv, där klimat, kemikalier, resurser, biologisk mångfald och sociala frågor betraktas tillsammans. Att minska mängderna plast är centralt, menar hon. – Vi måste hitta var plasten är essentiell, som i dricksvattenledningar och elledningar. Sedan finns det extremt mycket plast där det inte är nödvändigt för att samhället ska fungera, det ska bort, säger Bethanie Carney Almroth med emfas. Minoritet blockerar global politik FN är en självklar spelplats för dessa diskussioner, i synnerhet de globala plastförhandlingarna som sker i FN:s regi. Bethanie Carney Almroth har byggt upp en koalition av närmare 500 forskare från ett 70-tal länder med uppgift att föra upp vetenskaplig evidens på förhandlingsbordet. – Många vill vara ambitiösa, däribland EU som brukar rösta som ett block, de Bethanie Carney Almroth anlitas av FN, som här vid havskonferensen i Nice. Nyligen utsågs hon också till FN:s specialrapportör för farlga ämnen, avfall och mänskliga rättigheter. DEN FARLIGA PLASTEN En rapport från PlastChem 2024 visar att plast kan innehålla upp till 16 000 kemikalier. 4 200 av dem har dokumenterat toxiska egenskaper; de är hormonstörande, cancerogena, mutagena och ekotoxiska. För 10 000 av ämnena saknas data – det vill säga vi vet inte om de är farliga eller ofarliga. Läs mer på plastchem-project.org Även plasten i sig är problematisk. Enligt Greenpeace dör mer än en miljon fåglar och 100 000 däggdjur varje år på grund av plast i haven. Plastföroreningar orsakar även översvämningar och olyckor till havs. Förbränning av fossilbaserad plast står för cirka 6 procent av Sveriges totala inhemska klimatutsläpp. Läs mer i Avfall Sveriges rapport 2021:09 LÄS OCKSÅ Avfall Sveriges rapport 2022:23 Unity – Går det att ersätta dagens alla plastvarianter med ett färre antal? som kan laddas ner från avfallsverige.se FOTO ZUMA PRESS

TEMA PLAST 14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2026 som ska förbjudas. Därför har Bethanie Carney Almroth inga höga förhoppningar på EU:s nya förpackningsförordning, PPWR. Kanske kan förändringen istället komma nerifrån: – Avfallshanteringen måste ställa krav på att det som kommer in i era system är hanterbart. I utvecklingen av digitala produktpass och ökade informationskrav, något som också drivs av EU, menar hon dock att det finns potential. Alla har en roll Det är en populär professor vi träffar; i bokhyllan står ett diplom för ”Bästa läraren” som hon fått av sina studenter. Hon använder sina pedagogiska färdigheter på många plan, parallellt med arbetet inom FN möter hon skolbarn, kommuner och allmänhet. Det kan tyckas vara långt från förhandlingssalarna i Genève och New York, men för henne hänger nivåerna ihop. – De beslut som vi tar globalt måste också kunna fungera för dem som påverkas mest. Vi behöver en allmänhet som är väldigt bildad, som kan se en väg framåt och kan stödja politiska processer. De kan sitta på lösningar. Därför behöver besluten i FN kopplas till lokala processer och människor. När hon föreläser möts hon ofta av starka reaktioner. – Många blir lätt chockade och deprimerade efter att ha träffat mig, skrattar Bethanie Carney Almroth. Men kunskap är makt. När människor förstår problemet kan de också fundera över vad de själva kan göra och vilka förändringar de vill se. Nytt uppdrag I augusti utnämndes hon till FN:s specialrapportör för farliga ämnen, avfall och mänskliga rättigheter. Plast är en kassako för oljebolagen. Saudi Aramco (Saudiarabien), som anses vara världens största oljebolag, omsatte cirka 446 miljarder USD 2025, lika mycket som Malaysias BNP. BETHANIE CARNEY ALMROTH … om bionedbrytbar plast: Bionedbrytbara plaster kan eventuellt ha sin plats i någon sektor, till exempel som täckplast i jordbruket som kan brytas ner på plats. Men man pratar väldigt sällan om tillsatserna som kan vara persistenta och inte kommer att försvinna även om polymererna försvinner. … om produktpass: Om vi vet vad en produkt innehåller blir det lättare att avgöra om den ska återbrukas, återvinnas eller hanteras på något annat sätt. … informationskriget: Det finns stora desinformationskampanjer kring plast, precis som kring klimat. … om EU:s lag för cirkulär ekonomi: Den siktar bara på väldigt lågt hängande frukter. Jag saknar en bredare satsning och mer kontroll över alla dessa kemikalier. … om sina tatueringar: Jag har flera, ett äpple för jag kommer från New York, en häst för jag är hästtjej, och en glödlampa för jag är en snilleblixt. … om sin önskedröm: Att vi har en värld där vi lever innanför vad planeten tål, att alla människors rättigheter skyddas, att vi uppfyller att de kraven och behoven som människor har, och att vi inte skapar problem på andra platser eller för framtida generationer. Plast är alldeles för komplext för att återvinnas på ett bra sätt. Om man vill ha bättre avfallshantering måste man börja längst upp och göra bättre produkter. – Kemikalier påverkar extremt många mänskliga rättigheter: Människor dör på grund av kemikalier, kvinnor och barn påverkas hårdare än vuxna män. I praktiken handlar det om att generera rapporter till kansliet för mänskliga rättigheter i Geneve och till generalförsamlingen i New York. Det innebär ytterligare en väg in till förhandlingsborden, och ytterligare bollar som ska hanteras utöver de tiotalet andra uppdrag och otaliga samarbeten hon engagerat sig i. – Det är ganska mycket som jag har på mina axlar nu, konstaterar hon och ler brett. Jag ser det som ett sätt att röra oss lite framåt. Kommer vi att lösa plastproblematiken? – Inte under min livstid. Men jag måste försöka. När barnbarnen en dag frågar, ”Varför gjorde du inget?”, kan jag säga ”I tried!” ­ FOTO JEREMY POLAND

Quattro Select, familjens mångsysslare. Möt PWS-familjen Tål tuff belastning och hårda väder- förhållanden. Flexibelt system, med ett stort antal kombinations- möjligheter. Minskar effektivt andelen restavfall. pwsab.se Den som alltid har plats för lite till, håller ordning på många saker samtidigt och får alla att samarbeta. Quattro Select är utåtriktad, lösningsorienterad och trivs bäst när det finns utmaningar att lösa. Med många fack, stor flexibilitet och en förmåga att anpassa sig när behoven förändras, får Quattro vardagen att flyta smidigare, för både människor och miljö. Kontakta oss! Så hjälper vi dig att hitta rätt lösning för dina behov, med service och underhåll som en självklar del av helheten. – We sort it out.

16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2026 NTEYMHAETER PLAST FOTO BENGT SÄLL Henrik Oxfall. Plast behövs. Problemet uppstår när plasten blir avfall och hamnar i naturen eller i förbränningsugnen. Det är utgångspunkten när branschorganisationen Ikem beskriver sin syn på framtidens plasthantering. De har höga förväntningar på de kommunala avfallsorganisationerna. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE ”Plast som sådant är inte ett problem” Plast har under senare år blivit en symbolfråga i miljödebatten. Men Henrik Oxfall, ansvarig för plastfrågor på Ikem, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, vill nyansera bilden. – Plast som sådant är inte ett problem. Plast är ett jättebra material som gör väldigt mycket nytta. – Problemet är hur vi hanterar plasten när vi är klara med den. Nedskräpning är ett problem. Förbränning är också ett problem. Vi vill få bort plasten från förbränningen och föra in den i nya produkter. Plastökningen sker inte här Siffror som visar på kraftigt ökande plastmängder måste sättas i ett geografiskt sammanhang, menar Henrik Oxfall. – Den stora plastökningen kommer inte att ske i Sverige eller Europa. Den sker framför allt i andra delar av världen där levnadsstandarden nu ökar. Han pekar på att Europas plastproduktion tvärtom minskat under senare år: 2018 producerades 62,3 miljoner ton plastråvara i Europa. 2024 var siffran nere på 54,6 miljoner ton. Samtidigt har den globala produktionen ökat från 370 till 430 miljoner ton. En orsak, enligt Henrik Oxfall, är att EU:s lagstiftning går i riktning mot mer resurseffektiva produkter, återanvändning och reparation i kombination med en kraftigt försämrad Att ersätta fossil plast med biobaserad är centralt för att Ikems medlemmar ska kunna nå målet om 80 procent fossilfritt eller återvunnet material till 2045.

Nr 5 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 17 NYHETER PLAST TEMA konkurrenskraft för den europeiska plast- och kemiindustrin. – Genom engångsplastdirektivet, förpackningsförordningen och Right to Repair är Europa på väg mot en mer hållbar användning av material och produkter. Välkomnar EU:s krav Ikem är positivt till flera av de nya krav som EU inför. Särskilt lyfter Henrik Oxfall fram de kommande kvotplikterna för återvunnet innehåll i förpackningar och fordon. – Vi ser kvotplikter som ett jättebra verktyg när de är produktspecifika, genomtänkta och införs på EU-nivå. Då får vi en faktisk efterfrågan på återvunnen plast. Samtidigt ser han en risk att efterfrågan möts genom import av återvunnet material från länder utanför Europa. – Vi vill inte att kvotplikterna ska lösas genom att importera återvunnen plast från tredje land medan vårt eget avfall fortfarande går till förbränning. Därför välkomnar Ikem de så kallade spegelklausuler som EU arbetar med för att säkerställa att importerad återvunnen plast uppfyller samma miljökrav som europeiska material. Marknaden bromsar investeringarna Enligt Ikems färdplan för fossilfri konkurrenskraft ska 80 procent av det svenska plastavfallet gå till en process för materialåtervinning senast år 2040. Målet avser alltså den mängd som når återvinningen. Hur mycket som faktiskt blir ny råvara är något som branschen, enligt Henrik Oxfall, inte själva har full rådighet över. Han är bekymrad över plaståtervinningens långsamma utveckling. Det görs många investeringar och det finns både teknik och ambitioner. Men efterfrågan på produkter med återvunnen eller biobaserad råvara har inte utvecklats i den takt som krävs. Att jungfrulig plast är så billig är en bromskloss för återvinningen. – Industrin kan producera mer hållbart, men det måste också finnas en marknad som efterfrågar produkterna. Henrik Oxfall efterlyser därför styrmedel som skapar långsiktig efterfrågan. På regeringens bord finns flera frågor som enligt Ikem är avgörande för omställningen. – Avfallslagstiftningen behöver fortsätta utvecklas så att uttjänta produkter ses som en råvara och inte som ett bränsle. Henrik Oxfall lyfter också fram behovet av stöd till innovation och uppskalning av återvinningsteknik. Kemisk plaståtervinning beskrivs exempelvis som en nödvändighet, men den är både dyr och energikrävande. Finansieringen skulle kunna lösas via någon form av riskdelningsmekanism, menar han. – Contract for difference skulle kunna vara en sådan lösning. Då täcker staten upp prisskillnaden mellan produktionskostnaden och betalningsviljan för materialet hos industrin, på liknande sätt som man gjort med byggnation av ny kärnkraft. Stora förväntningar på kommunerna När det gäller kommunerna är budskapet rakt. Kemisk återvinning krävs för att kunna nå återvinningsmålen, menar Ikem. Här ses Alterras förvätskningsanläggning i Akron, Ohio. Avfallslagstiftningen behöver fortsätta utvecklas så att uttjänta produkter ses som en råvara och inte som ett bränsle. FOTO ALVARO GONZÁLEZ, PIXABAY

18 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2026 NTEYMHAETER PLAST Nr 4 2026 – Kommunerna har ett avfallsansvar och ska följa avfallshierarkin. Han tycker att insamlingen av plast som inte är förpackningar fortfarande släpar efter. – Knappt 60 procent av Sveriges kommuner har en särskild insamling för kommunplast. Det visar att det fortfarande finns förbättringspotential. Samtidigt betonar han vikten av dialog mellan kommuner, avfallsaktörer och plastindustri för att skapa återvunna råvaror med rätt kvalitet. Ett hinder är de dryga kostnaderna för kommuner att sortera ut och transportera kommunplast till återvinning, i synnerhet från norra Sverige. – Man måste nog vara beredd på att viss avfallshantering kostar pengar, kommenterar Henrik Oxfall. Tilläggas bör att kommunerna ska följa avfallshierarkin och samla in bland annat plast separat, men liksom i producentansvaret anger inte lagen hur stor andel som faktiskt ska materialåtervinnas. EU:s bindande återvinningsmål riktar sig till staten. Kommuner, såväl som producenter, är beroende av att det finns en marknad för det återvunna materialet. Skillnad på produkt och förpackning Energimyndigheten har föreslagit ett utvidgat producentansvar för all plast. Det avvisar Ikem. – Det är orimligt att ha producentansvar på allt. Det skulle inte vara samhällsekonomiskt lönsamt och går utanför den rådighet som producenterna har. Producentansvar fungerar enligt Henrik Oxfall väl för specifika produktgrupper som förpackningar, fordon och elektronik, men blir svårt att tillämpa på alla plastprodukter. Även tankarna om en plastinsamling, som inkluderar både förpackningar och produkter, avfärdas av Ikem. – Om vi i förpackningsströmmen skulle börja blanda in allsköns andra gamla plastprodukter, då skulle vi också riskera att få med kemikalier som användes i 30 år gamla leksaker. Vi skulle ta bort möjligheterna att låta gamla förpackningar bli nya förpackningar, och istället bli fastlåsta i någon form av downcycling och göra lågvärdiga produkter. Kemikalierna en del av omställningen Ikem:s färdplan för fossilfrihet skiljer sig från många andras genom att den också DEN NYTTIGA PLASTEN Plast är billigt, tåligt, slitstarkt och flexibelt vilket gör det till en universallösning i många fall. Plast är lätt, det ger exempelvis lägre bränsleförbrukning i bilar. Det skyddar våra livsmedel vilket minskar matsvinnet. Plast är hygieniskt, och har bidragit till stora hälsovinster inom sjukvården. För vattenledningar och elledningar är det idag det bästa materialet. Källa: Naturvårdsverket, Ikem HENRIK OXFALL … om färre plastsorter kan återvinningen: Vi vill kunna tillverka våra produkter så optimalt som möjligt, så att plastfilmen kan bli precis så tunn som vi vill ha den, inte 20 procent tjockare för att vi ska ha något standardiserat material. …om att plast bara kan återvinnas mekaniskt 3–8 gånger: Den dagen vi får ett problem att vi har återvunnit vår plast för många gånger, då är det ett lyxproblem. För då har vi så hög återvinningsgrad på plast så att vi ska vara jättenöjda. …om bionedbrytbar plast: Det rimmar inte med en cirkulära ekonomi. Vi vill ju återvinna kolatomerna, vi vill inte bryta ner dem till organiskt material och koldioxid i marken. innehåller mål för kemikalieanvändningen. Henrik Oxfall beskriver historiska kemikalier som en utmaning, men lutar sig även här mot europeiska lagstiftning. – Tack vare Reach har Europa en mycket skarp kemikalielagstiftning. Oron kommer snarare från import från tredje land och direktimport via e-handelsplattformar. Svenska Kemikalieinspektionen har pekat ut farliga ämnen i plast som ett hinder för ökad återvinning, även om uppmätta halter i svenska material generellt är låga. – Vi utvecklar nya smartare kemikalier för att ersätta gamla. Hur vet ni att de nya kemikalierna är säkra? – Utvecklingen av nya kemikalier bygger på forskning, erfarenhet och noggranna analyser. Alla kemikalier som produceras eller importeras till EU över 1 ton måste registreras enligt Reach-förordningen. Reach-förordningen bestämmer vilken data tillverkaren eller importören måste ta fram för att man ska kunna betrakta användningen som säker. Det må finnas många frågor där det råder oenigheten, men det finns en punkt där de flesta aktörer är överens: plasten måste cirkulera bättre. – Lösningen ligger i hela värdekedjan. Det är inte en enskild aktör som kan lösa det här. Men vi måste se plast som en råvara som ska användas igen, inte som ett bränsle. ­ Plast minskar matsvinnet. FOTO ANASTASIA DOBRUSINA

Nr 5 2026 AVFALL OCH MILJÖ | 19 NYHETER PLAST TEMA MJUKPLASTENS DILEMMA För att skapa de egenskaper som gör att livsmedlet håller länge behöver man ofta en kombination av flera lager med olika typer av plastfilmer. Att separera de olika lagren är svårt. Samtidigt drar mjukplast lätt åt sig och behåller rester av fett, såser och mat jämfört med hårda plastbehållare. Ofta resulterar detta i en lägre kvalitet på det återvunna materialet, eller att det skickas till energiåtervinning. Källa: TMR, Naturvårdsverket För restauranger har det varit en utmaning att minska mängden plast utan att tumma på funktion och hygien. Men nu visar hamburgerkedjan Max att det går utmärkt. Hälften av plastförpackningarna i Europa är livsmedelsförpackningar av mjukplast. Men mindre än 15 procent av dem återvinns. Flera projekt pågår för att lösa problemet – längst har de kommit i Storbritannien. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE – VI HAR LÄNGE letat efter ett alternativ till plastbrickan och gjorde en samlad bedömning av hållbarhet, kvalitet, drift och gästupplevelse. Träbrickan kom ut bäst på alla fyra områden, säger Kaj Török, hållbarhetschef på Max. I VÅRAS STARTADE en demonstrationsanläggning för återvinning av mjukplast i Lincolnshire. Det är konsultbolaget Nextek som med stöd från förpackningstillverkaren Coveris utvecklat en teknik: COtooCLEAN. Förpackningar av mjukplast tillverkade av PE och PP sägs här kunna återvinnas till nya livsmedelsgodkända förpackningar. De utgår från mekaniskt återvunnen plast. Genom att använda extraktion med superkritisk koldioxid kan de träng in i polymerstrukturen för att avlägsna oljor, lukter, tryckfärg och äldre typer av föroreningar som konventionell mekanisk återvinning inte helt kan eliminera. Storskaliga tester visar på 70–100 procents rening. Metoden beskrivs som tekniskt robust, miljövänlig och ekonomiskt hållbar, och stöds finansiellt av Alliance to End Plastic Waste. Soldriven kemisk återvinning I somras startade två utvecklingsprojekt för att ta sig an samma utmaning. Bakom det ena hittar vi Spectra-­ konsortiet. 2030 ska de presentera en lösning för soldriven kemisk återvinning, som levererar kemiska byggstenar till tillverkning och industri. Fem europeiska universitet deltar. Projektet koordineras av Chalmers tekniska högskola, de ska också utveckla fotokatalytiska material och separationstekniker till projektet. Karlstads universitet bidrar med beräkningsbaserade och AI-stödda verktyg, nederländska Eindhoven University of Technology utformar innovativa fotokatalytiska system och studerar reaktionsmekanismer för selektiv omvandling av plast. Därtill två teknikföretag, italienska Cicci Research och Antares Electrolysis, som tillför kunskap om soldrivna processer respektive reaktortekniker. Sectra har beviljats 4 miljoner euro av European Innovation Council. Värdekedjan samverkar Det danska projektet Infact samlar representanter från hela värdekedjan: livsmedelsindustri, förpackningstillverkning, insamling, sortering och återvinning, däribland storföretag som Nestlé, Arcus och Interzero. Redan 2028 ska de leverera en lösning som bygger på en kombination av återvinningstekniker, och som kan garantera att materialet kan bli nya livsmedelsförpackningar. Programmet finansieras av Innovation Fund Denmark genom det danska samverkans- och forskningsinitiativet TRACE. Alla tre projekten hänvisar till EU:s förpackningsförordning, som ställer krav på att förpackningar ska vara återvinningsbara och också innehålla återvunnet material. De nya brickorna är formpressade av FSC-märkt björkfanér och tillverkas i Sverige av familjeföretaget Formpress på Öland. Förändringen har fått positiva följdeffekter; träbrickorna torkar snabbare efter rengöring än de tidigare plastbrickorna, därför kan Max nu sluta använda de pappersunderlägg som tidigare låg på varje bricka, vilket innebär att miljontals underlägg försvinner från den årliga förbrukningen. Fördubblad livslängd Tester som genomförts tillsammans med konsultföretaget Rise visar att träbrickorna ska hålla omkring sju år, dubbelt så länge som de tidigare plastbrickorna. Företaget har även gjort en översiktlig klimatberäkning. – Sett enbart till materialet har träbrickan ungefär hälften så stor klimatpåverkan som plastbrickan. Om den längre livslängden räknas in blir minskningen omkring 75 procent. Kaj Török vill poängtera att beräkningarna bygger på leverantörsdata, inte en fullständig livscykelanalys. Och brickorna står för en mycket liten del av Max totala klimatpåverkan medan maten som serveras står för cirka 80 procent. Ändå är han nöjd med bytet, och hoppas att det kan inspirera fler: – Vi är alla en del av problemet och behöver också vara en del av lösningen Trä ersätter plast när Max byter brickor Nya metoder ska återvinna mjukplast Kaj Török.

20 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2026 NTEYMHAETER PLAST Omkring 60 procent av den plast som produceras i världen är annat än förpackningar. En ny handbok hjälper kommunerna att sortera ut den grovplast som återvinnarna kan ta emot. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE Vinsterna med att försortera grovplasten redan på återvinningscentralerna är tydliga: mindre onödiga transporter, lägre kostnader och mer kompetent ÅVC-personal. Det visar erfarenheter från Tekniska verken i Linköping. Nu samlas deras erfarenheter i en handbok. Sedan 2021 finns en blå bytta märkt ”Hårdplast” på alla Linköpings återvinningscentraler. Här mellanlandar invånarnas plastavfall som inte är förpackningar. Vad som sedan skickas vidare till återvinning avgör personalen. Van Werven som tar emot och återvinner grovplasten har levererat en lista över vad som inte är önskvärt. Kylskåpsplast, komposit, nät och glasklar plast funkar inte. Rör är svåra, golvvärmerör och andra släta rör som är mindre än två cm finns på listan, liksom borstar av alla slag. Grejerna får inte heller vara för små, inte mindre än en hand. – Vi har gjort flera studiebesök för att se hur deras process ser ut och Van Werven har varit här. Sedan återkopplar de med bilder från varje last på vad som är rätt och fel, säger Elina Risberg, gruppchef för återvinningscentralerna på Tekniska verken. Placera insamlingen rätt Insamlingen är strategiskt placerad med nära både till containern för energiåtervinning och till plastförpackningar. – Det var en farhåga, att det skulle bli tidskrävande med en ny arbetsuppgift. Men genom att placera insamlingen i mitten, nära allt, kan man sortera ut plast då och då och samtidigt prata med kunder eftersom det ligger så centralt. Det har funkat väldigt bra, inte minst tack vare engagerad personal. – Personalen har gjort ett toppenjobb och verkligen satt sig in i hela plastvärlden, och de tycker att det här är kul. Det är ett ständigt lärande, och allt emellanåt stöter man på ”grubbelplast”, som kräver ny kunskap. Svaren från Van Werven mailas direkt vidare till all Bättre sorterat ger bättre ekonomi Grovplast: Ett nät hindrar kunderna från att själva slänga sin plast i den stora containern. Allt passerar den lilla byttan som sorteras av ÅVC-personalen. Det är en förutsättning för att få bra kvalitet, menar Elina Risberg. Frank Gustafsson, Van Werven. FOTO PHILIP SCHEIDING FOTO ULF EKSTRÖM

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=