12 PROFIL / ALVA KVARNSTRÖM GÅR IN I SENIORÅLDERN Under sommaren har Alva Kvarnström gjort sina sista tävlingar som junior. Nu väntar klivet till senioråldern. Men allting började en gång på bangolfskolan i Umeå. Text: Christian Eriksson ALVA Alva Kvarnström vid SM i Umeå i somras. Foto: Einar Mattsson Alva, vad gör du när du inte spelar bangolf? – Jag tog studenten i somras och nu är jag på kundservicemedarbetare. Det är bra för nu under VM kan jag sitta på kontoret och uppdatera resultaten. Minns du din allra första kontakt med bangolfen? – Det var under sommarlovet när jag var tolv år. Då hade kommunen ett ”Händer-pålovet-kort” och då fick man göra olika aktiviteter. Det var minigolfläger och min kompis Tobias och jag anmälde oss dit. Medlemskapet ingick så då blev jag kvar och började träna. Jag såg det till en början bara som en kul aktivitet, men sen mot slutet av ungdomsåren började jag fokusera mera och ta det seriösare. När är det som roligast med bangolf? – Ujujuj, jag tror att anledningen till att man har stannat kvar är mycket det sociala och lagkänslan. Det är kul att lära sig en anläggning tillsammans med laget. Tidigare var det när vi åkte tillsammans till tävlingar, vi var en ganska stor klunga 0205:or. Behöver du spela bra för att det ska vara roligt? – Det är ju en bättre känsla i magen då. Men annars försöker jag hitta andra positiva bitar, som att jag har lärt mig mycket. Har du sett några negativa sidor av sporten? – Det skulle vara lite oorganiserat, men det blev mera uppstyrt när vi fick en sportchef. Sen kan det vara jobbigt prestationsmässigt när det inte går som man vill. Vad tänkte du första gången som du blev uttagen i ett landslag? – Man blir ju liksom pirrig, men också lika ärad varje gång. Sen blir det ett tydligare mål med träningen. Men nu har du varit med i juniorlandslaget för sista gången. Hur var det i somras? – Ja lite tråkigt att man tappade så många år på grund av pandemin. Det var kul och en väldigt härlig grupp som åkte, väldigt samspelta. Det märktes i år att vi var mera erfarna. Lagkänslan stärktes tack vare lägret i Skoghall. Under lagtävlingen spelade vi som ett lag vilket jag tror speglade sig i resultaten då herrarna tog medalj i lagtävlingen och tjejerna var ytterst nära. Därtill hade vi många bra individuella placeringar och en medalj i mixed. Har du några mål framöver? – Det är seniorlandslaget. Jag vet ju inte hur mitt liv kommer att se ut, men förhoppningsvis kommer jag att kunna satsa. I somras blev det ett litet genombrott med framgångar på SM i Umeå. Var det nervöst med direktsändningen i SVT Play? – Det är klart att det var lite pirrigt. Jag hade inte tänkt mig innan att jag skulle stå där, men ju längre tävlingen gick så fick man ju upp förväntningarna. När man väl står och siktar så är man inne i sin bubbla. Det är mera roddtiden mellan själva banorna som var lite jobbigare. Om du fick ändra på en sak vad gäller bangolfen, vad skulle det vara? – Ojoj, ja men den allmänna bilden av att det inte är en sport. Jag tyckte att i högstadiet kunde jag tycka att det var jobbigt att säga att jag spelar minigolf. Att spela minigolf är väldigt udda och faller inte in som coolt. Nu får man ju väldigt bra respons, kollegor som säger ”Du gick nitton, det är ju helt sjukt”. Så jag önskade att de gick att ändra den uppfattningen speciellt bland yngre till att det är en sport precis som alla andra och det inte ska skapas massa förutfattade meningar. Eftersom det märks så tydlig skillnad när jag pratar med äldre, även om varenda människa jag möter blir förvånad att jag spelar minigolf så blir de imponerande istället. Foto: JEM-arrangören
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=