10 PROFIL / STIG PETTERSSON STIG PETTERSSON – ETT LIV I BANGOLFENS TJÄNST Text: Christian Eriksson – Om jag inte är hemma så är jag på golfbanan, säger en av Bangolfsveriges största ledarprofiler. Då ska man ändå veta att Stig varit i landslaget. Nu når han snart 90-strecket men fortsätter alltjämt att både spela och leda. Hur började det med bangolfen för dig? – Det började med att jag spelade ett år, 1951. Men sen på 60-talet ville de ha med mig på Korpen i Borlänge och det gick ju bra. Då åkte jag upp till Sundsvall 1964 och blev trea. På den vägen är det. En landskamp 1965. 1967 och 1968 var jag med som spelare på EM. Sedan blev det ledarbiten som intresserade mig mest. Hur ser du på själva spelandet? – Det var tävlingar som jag såg fram emot, jag var ju med i landslaget. Nu på gamla dagar är det betydligt annorlunda. Det finns ju den här tävlingsdjävulen i mig fortfarande. Den sociala biten med att träffa människor betyder också en hel del. Speciellt roligt när det blir spel tillsammans med ungdomar. Vad är viktigt som spelare? – Det är att vara lugn. Det är viktigt med koncentrationen och viljan att vilja någonting. Det är sällan som jag ger upp. Det som lockar är spänningen och den sociala delen. Du har också haft ledaruppdrag på banan, berätta! – Jag började ganska tidigt som förbundskapten för hela gänget, alla åldersgrupper. Sen delades det upp. Det har varit roligt, väldigt roligt! Bra människor om mig. Visst har det gått i vågor. Kanske några problem någon gång, det har lösts på plats. Är man osäker så fråga bara. Jag har aldrig skämts för att fråga. Kan man inte så frågar man. Dessutom har du länge varit den ledande kraften i din förening, Stora Tuna. – 60 år. Det är många lärdomar. Utveckling på ungdomssidan var stark när vi började. Viljan att utveckla är fortsatt stark. Man lever gott så länge man har många ungdomar men tänker inte på återväxten förrän det är lite för sent, då får man börja om. Är jag inte hemma så är jag på golfbanan. Det är så året runt. Det är inte så många som är aktiva. Speciellt inte när det ska jobbas. De vill vara med och spela lite. Du var också ordförande för förbundet. – Jag ringde ofta för att se hur de hade det ute på fältet. Utvecklingen med loket och vagnarna. Det var ett fint samarbete. Det var synd att det tog slut. Jag vet inte när det tog slut. Vagnarna var kanske inte fullbelagda. En annan roll som du har haft är den som utbildare, vad minns du av det? – Jag tycker nog att det har varit bra med utbildningar. Det roligaste var när u v – t u gn nd slu s r v d n å a ar a o b k n p r E pp g p , som förbundskapten rupper. Sen delades väldigt roligt! Bra det gått i vågor. n gång, det har å fråga bara. Jag a. Kan man inte rit den ledande a Tuna. omar. Utveckling på började. Vilk. Man nga på Du det vag syn s En arkivbild från svunna tider med Stickan i spelartagen. Stig hösten 2024 på plats i Munktellarenan för att spela bangolf.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=