ESSÄ / MEGATRENDER 1600 1700 1800 1900 2000 Trientkonciliet Andra Vatikankonciliet Nya bud igen! Demokrati. När vi ideligen stöps om av ny teknik kan det gå ut över vår autonomi. Det gör samhället sårbart, anser IFFS-forskaren Emma Engström. Clas Ohlson lanserade i augusti i år en ny logotyp. Detta blev ämnet för en lunchdiskussion med min kollega Jennifer där min främsta reaktion var: Igen? Jag som just hade vant mig vid den förra – var det inte alldeles nyss den gjordes om? I en mejlkonversation bekräftade företaget att loggan senast ändrades 2009 och att den innan dess enbart genomgått smärre ändringar sedan tillkomsten 1964. Det gick alltså 45 år till den första uppdateringen, och 12 år till den senaste. Lite senare läste jag i Dagens Nyheter om att formerna för den traditionella katolska gudstjänsten har ändrats. I juli i år publicerade påve Franciskus sitt beslut att begränsa firandet av den så kallade tridentinska mässan. Denna reformerades senast av påven Paulus VI efter andra Vatikankonciliet på 1960talet och innebar då en övergång till att fira mässa på landets språk med mer deltagande från församlingen. De äldre formerna med mässa på latin, prästen vänd mot öster och en tyst församling hade gällt i 400 år efter beslut av påven Pius V efter Trientkonciliet 1570. Eftersom tillvägagångssättet fanns kvar, med hängivna anhängare, hade det tillåtits för att värna kontinuitet. Paulus VI:s beslut upphävdes alltså nu av Franciskus, vilket innebär att formerna för mässan ändras igen. Medan den tidigare förändringen ägde rum efter fyra sekler, skedde denna alltså efter bara omkring ett halvt. att social förändring sker allt oftare är ett välkänt fenomen som genomsyrar mycket forskning inom teknikanvändning, där jag är verksam. Ändå har jag ibland svårt att se hur det påverkar vardagen. När jag nyligen letade efter en lämplig tidskrift för publicering av ett manuskript visade det sig att tidskriften Computers and Industrial Engineering hade en specialutlysning om den femte EXPRESS FARLIG? TRENDER När blir förändringstakten Emma Engström är forskare vid IFFS och affilierad forskare vid Institutionen för samhällsplanering och miljö på KTH. Hon har bland annat studerat svenska klimatpolicyers betydelse för valet av ny bil samt hur beskattning av förmånsbilar påverkar välfärden. Vid IFFS medverkar hon i ett forskningsprojekt som kartlägger AI:s spridning. Pius V beslutade den tridentinska mässan 1570. industriella revolutionen, som (tydligen) handlar om intelligenta tjänster för djupare samarbete mellan människor och maskiner. Min reaktion var då (igen): Igen? Hur ofta kan man ha industriella revolutioner egentligen? Jag kände mig som Elin i Lukas Moodyssons film Fucking Åmål som upptäcker att rejv är ute just när det kommit till Åmål. Det var ju bara ett år sedan jag diskuterade den fjärde industriella revolutionen i en presentation på UR Play. Då kände jag mig aktuell. Många känner till den första industriella revolutionen, som innebar utveckling och spridning av ångmotorer och mekanisering av produktionen, och möjligen även den andra, med förbränningsmotorer, stålproduktion, elektrifiering och globalisering. Färre känner kanske till att de själva har upplevt den tredje revolutionen, som skedde under andra hälften av 1900-talet, med datorer, internet och automatisering via it. Än färre är insatta i att vi nu genomlever den fjärde, med artificiell intelligens, robotik och augmented reality. En grov uppskattning ger att det dröjde ett sekel mellan den första och den andra revolutionen, ett halvsekel mellan den andra och den tredje, ett kvartssekel mellan den tredje och den fjärde, och knappt några år alls mellan den fjärde och den femte revolutionen. klaus schwab, grundare av och ordförande för World Economic Forum, menar att vi befinner oss i en era då vi får se en sammansmältning av den biologiska, fysiska och digitala världen. Någon föreställer sig mikrochip under huden som kan användas för att spara konsertbiljetter eller få snabb tillgång till kontoret. Det jag intresserar mig för är dock de tekniker och system vi använder redan i dag, somhela tiden ändras och därmed driver oss mot kontinuerlig och allt snabbare beteendeförändring. Genom att omge oss med dessa tekniker och system utsätter vi oss för förändringar i en helt annan utsträckning än när jag växte upp: I stället för att äga en bil använder många delningstjänster Utvecklingen är spännande, stressande och framför allt passiviserande. SAMHA¨LLS D. MYLES CULLEN/VITA HUSET LOTHAR SPURZEM/WIKIPEDIA Franciskus snabbar på reformtempot.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=