MEGATRENDER / ESSÄ carnegie private banking Vintern 2021/2022 INSIKT 19 som Lyft, Aimo eller Uber, eller så leasas en bil i ett par år. I stället för att själv åka till mataffären och plocka varor får många hem matkassar en gång i veckan, med innehåll som någon annan komponerat. I stället för att äga en fast telefon använder vi smarta telefoner med appar och operativsystem som uppdateras automatiskt, utan att vi reflekterar över vad varje ny version innebär. I en känd experimentell studie av Jonathan Obar och Anne Oeldorf-Hirsch från 20181 gick 93 procent av försökspersonerna med på att ge upp sitt förstfödda barn i utbyte mot att få använda ett nytt fiktivt socialt medium kallat Namedrop eftersom de inte hade läst användarvillkoren. medan den här trenden redan är flagrant när det gäller mobilappar, som introducerar oss för ny musik (Spotify), nya serier (Netflix), eller nya åsikter (Twitter), gäller spaningen framåt att allt fler delar av våra liv kommer att genomsyras av system som möjliggör att förändring sker oftare och mer osynligt. I framtiden kanske vi prenumererar på klädesplagg (möjligen uppkopplade), möbler, eller frisörtjänster: den ena veckan har vi kawaii, den andra kavaj; ena månaden har vi vitt och fräscht hemma, andra 80-talsretro; ibland har vi page, men kanske dreads till helgen. En sådan värld skulle innebära att nya beteenden som är positiva ur klimatsynpunkt kan slå igenom snabbare änmånga trott vore möjligt. Om bilen vi hyr för att storhandla på Ikea en söndag råkar drivas av bränsleceller, och samtidigt tipsar oss om var vi kan tanka vätgas, så behöver vi inte förhålla oss till priset på en ny Toyota Mirai, eller till de komplikationer som kan uppstå med för få laddstationer. Omdet en dag ligger låtsaskött i matkassen, och det smakar helt okej, så finns det väl ingen anledning att bråka. Förändringar kan ske på ett sätt som vi knappt behöver lägga märke till. Utvecklingen är spännande, men också stressande och framför allt passiviserande. Vi skulle enkelt kunna följa med i utvecklingen och räkna med att det som händer oss är bra. Vi blir som bankmannen Carl Allen (JimCarrey) i filmen Yes Man: positiva till allt. Det är underhållande att se när Jim Carrey lär sig koreanska och att spela gitarr, och det finns skäl att vara medgörlig: enligt The Future of Jobs Report 2020 är flexibilitet en egenskap som blir allt viktigare för arbetsgivare. Men om många människor är passiva inför sin egen beteendeförändring är det inte självklart bra för samhället i stort. Det skapar ett utrymme, en marknad, för yttre påverkan. Autonoma människor är en förutsättning för en demokrati. det är tydligt att den uppkopplade tekniken förstärker trenden med allt snabbare social förändring. Vi och världen omkring oss blir efemära på ett nytt sätt. En fri spaning ger att loggor i framtiden blir digitala och ändras efter ditt humör, gudstjänster upplevs virtuellt där alla har sin egen version, och industriella revolutioner svischar förbi så ofta att de blir irrelevanta som begrepp. Frågan är hur vi i en sådan värld ser till att inte själva bli irrelevanta. n Autonoma människor är en förutsättning för en demokrati. Snabbare steg Energiinfångning, 1 000 kcal/dag 0 50 100 150 200 250 2000 1 –1000 f.Kr. e.Kr. 1 The biggest lie on the Internet: ignoring the privacy policies and terms of service policies of social networking services, publicerad i Information, Communication & Society 2018. På denna plats i Insikt medverkar skribenter från Institutet för framtidsstudier. n Institutet för framtidsstudier (IFFS) är en självständig forskningsstiftelse som inrättades av regeringen 1973. IFFS ska bedriva framtidsstudier, främja ett framtidsperspektiv i svensk forskning och stimulera en öppen och bred diskussion om framtida hot och möjligheter i samhällsutvecklingen. Institutets nuvarande forskningsprogram är utformat av vd Gustaf Arrhenius och heter Vilken framtid? Utmaningar och vägval i det 21:a århundradet. Civilisationen och energin n Hur mycket energi människan har tillgång till och förmår att utnyttja (i form av mat, bränsle, råvaror med mera) är ett viktigt mått på hur civilisationen utvecklas. Forskare har utvärderat statistik, litteratur, enstaka bevarade dokument och arkeologiska lämningar samt gjort jämförande studier. Under de industriella revolutionerna har energiinfångningen accelererat kraftigt. I dag nyttjar vi mer än dubbelt så mycket energi som år 1900. År 2000 uppgick en västerlännings energy capture till runt 230000 kcal/dag. Källa: Ian Morris, Social development. Stanford University, 2010
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=