Här för att stanna? / Inflation carnegie private banking Vintern 2021/2022 INSIKT 21 omikron. Detta scenario kallas turbo tapering. Samtidigt är inflationen ovanligt svår att mäta på grund av pandemieffekter. Shopping-febern har skapat brist på många områden. Samhällets återöppnande efter sommaren har adderat kraftiga prisuppgångar på bio och teater, biljetter till sportevenemang och dansklubbars inträdesavgifter. Bensinpriset har stigit, liksom priset på charterbiljetter då allt fler vill resa. Livsmedel som frukt och grönt blir dyrare, så även tv-apparater. I USA steg KPI-inflationen till 6,2 procent i oktober, den högsta noteringen sedan 1990. Inflationen i euroområdet, mätt som HIKP (se figur 1 på nästa sida), steg till 4,9 procent, den högsta nivån sedan euron infördes 2002. Om energipriserna räknas bort (som steg hela 27 procent i årstakt i november) var kärn-HIKP 2,6 procent. I Tyskland var inflationen samma månad 5,2 procent, den högsta på 29 år. Inflationen i Sverige är nu 3,1 procent i årstakt på Riksbankens målmått KPIF, som beräknas med fast ränta – måttet påverkas alltså inte av Riksbankens räntebeslut. Detta är den högsta registrerade inflationstakten på över tio år. Kärninflationen, KPIF exklusive energi, steg visserligen från 1,5 procent till 1,8 procent i oktober, men är betydligt lägre än 3,1 procent (se figur 2). Den populära surdegslimpan Lingon Grova – bakad med fullkorn och svenska lingon – kostar dagligvaruhandeln 1–2 kronor mer i december. Med ett normalpris kring 25 kronor blir limpan 4–8 procent dyrare i butiken. Bagerijätten Pågen flaggade redan i oktober för prishöjningen och angav de höga energikostnaderna, närmare bestämt de höga elpriserna i södra Sverige, som det främsta skälet. Marknadsledaren Pågen har bagartraditioner sedan 1878 och bakar nästan hälften av allt bröd som säljs i landets butiker. När bagerijätten höjer sina priser i december väntas flera av konkurrenterna följa efter. Med hälften av den svenska livsmedelsindustrin baserad i Skåne kommer de höga energipriserna att göra matkassarna dyrare i hela landet. TRANSITORY ELLER INTE? Pandemieffekter ställer till det Det är inte bara elpriserna som rusar. Chockhöjda fraktrater (se sidan 24), allt dyrare begagnade bilar, metallpriser nära rekordnivåer och en kraftig uppgång i oljepriset har det senaste året oroat marknaden, som ser risk för hög och bestående inflation och därmed högre räntor. Aktiemarknaden frågar sig nu om inflationsuppgången är av tillfällig karaktär eller riskerar att bli mer bestående, åtminstone på en högre nivå än historiskt. USA:s centralbankschef Jerome Powell sa nyligen att det är dags att avveckla uttrycket transitory (övergående) avseende inflationsuppgången. Alltmer talar för att centralbankernas stimulanser nu fasas ut snabbare, på endast några månader, trots ny oro kring virusvarianten Även om inflationsmålet i Sverige syftar på KPIF så kan Riksbanken förbli förhållandevis lugn då kärninflationen alltjämt understiger 2 procent och prisökningarna till stor del var relaterade till samhällets återöppnande. Riksbankens räntebana säger nollränta under hela prognosperioden fram till första kvartalet 2024, då en första höjning spås äga rum. Inflationsuppgången börjar dock bli en plånboksfråga och därmed politik. USA:s president Joe Biden har inflationsbekämpning som högsta prioritet, med stort fokus på energipriserna. USA försöker samordna åtgärder med Kina, Japan, Sydkorea och Storbritannien för att frigöra strategiska oljereserver och kyla ned energimarknaden. Beskedet hade begränsad effekt på oljepriset. Oljeprisfallet i november utlöstes av oron för omikron och förnyade covid- restriktioner som hotar efterfrågan. DEN PERFEKTA ENERGISTORMEN El har blivit väderberoende Redan innan vintern kom befann sig energimarknaden i något som kan liknas vid en perfekt storm. De allt kraftigare prisfluktuationerna – framför allt för el och gas i Europa – kan till stor del förklaras med energiomställningen och en alltmer väderberoende elproduktion. Tyskland har snabbavvecklat kärnkraften och storsatsat på förnybar energi, framför allt väderberoende vindkraft. Rusningen i EU:s utsläppsrätter har gjort kol för dyrt och ökat efterfrågan på gas, som fyrfaldigats i pris under hösten. Ett Europa som dessutom blir alltmer beroende av importerad gas från Ryssland, och därmed adderat ytterligare en geopolitisk risk till energipusslet. Dyr gas har i sin tur ökat efterfrågan på olja som alternativ källa till elproduktion och i petrokemisk industri. 18USD I den alltmer upptrissade jakten på arbetskraft i USA har e-handelsjätten Amazon under hösten höjt sina ingångslöner. Med en höjning på cirka 6 procent till över 18 dollar per timme hoppas bolaget rekrytera 125 000 personer till jobb med lager och transporter. Utöver lönehöjning erbjuder USA:s näst största arbetsgivare på vissa ställen 3 000 dollar i bonus till den som skriver på anställningsavtal. 4,8% De genomsnittliga timlönerna i USA ökade med 4,8 procent i november jämfört med ett år tidigare. ”It’s probably a good time to retire that word and try to explain more clearly what we meant.” – Fed-chefen Jerome Powell dödförklarade begreppet transitory (övergående) för att beskriva inflationen den 30 november inför den amerikanska senaten. 0 2 4 6 8 10 2020 2010 2000 1990 1980 TRENDBROTT Amerikanska konsumenter tror på inflationslyft Inflationsförväntningar, USA, procent Källa: Fred Nollräntor, massiva stimulanser och skenande energipriser under pandemin. ”Supercykeln” lyfte inflationen, men när finans- krisen slog till vände inflationsförväntningarna ned. Börseufori övergick i dotcom- krasch och lågkonjunktur. Efter ett decennium av hög inflation övertygar centralbankschefen Paul Volcker allmänheten i USA om att tro på lägre prisökningar. Ñ
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=