22 INSIKT Vintern 2021/2022 carnegie private banking Inflation / Här för att stanna? FRESHIDEA/ADOBE STOCK; MIKAEL SVENSSON/ADOBE STOCK Addera brist på överföringskapacitet inomEuropa ochmellan regioner, och energiekvationen blir svårlöst. Sverige har likartade utmaningar, minus gasen. Halva kärnkraften har ersatts med vindkraft, en förflyttning från planerbar produktion till väderstyrd (icke-planerbar). Elproduktion som tidigare låg nära användare i södra Sverige har flyttats nästanmaximalt långt från kunden. Lägg därtill ett åldrat och underdimensionerat kraftnät, och priset har rusat. Inte minst inom prisområde SE4 – södra Sverige där Pågens bagerier ligger – som har väsentligt högre elpriser än övriga Sverige. Det finns inga snabba åtgärder som löser grundproblemet med obalanserna i energisystemet. Att bygga ny energiproduktion och kraftöverföring tar lång tid (läs mer om energiomställningens utmaningar ochmöjligheter på sidan 28). Kortsiktigt försöker många regeringar stöttamed olika bidrag, men konsumenterna lär ändå få en hård vinter. HÅLLBARHET KAN KOSTA – KORTSIKTIGT Energipriserna stiger snabbare Greenflation är det kostnadstryck som väntar när världen ställer om till ett hållbart samhälle. Hur centralbankerna ska hantera greenflation blir en allt hetare fråga. Enligt Riksbanken stiger energiprisernamer än andra priser sen 20 år tillbaka. Det är en trend som i Riksbankens huvudscenario förmodas hålla i sig minst 5–10 år till, uppgav Jesper Hansson, chef för Riksbankens avdelning för penningpolitik, för TT i november. Sedan antas fossila bränslen ha spelat ut sin roll för elprisets utveckling. De gångna 20 åren har dock energiprisernas andel av hushållens kostnader minskat, främst tack vare teknisk utveckling. – Men omdet trendmässigt blir som det redan har varit, med högre priser för energi, då kommer penningpolitiken behöva inriktas på att hålla ned prisutvecklingen på annat, sa Jesper Hansson i samma TT-intervju. Höstens volatilitet och rusande energipriser är en bister påminnelse om hur klimatanpassningen på kort sikt kan öka kostnadstrycket för företagen, urholka hushållens köpkraft och ge centralbankerna extra huvudbry. På sikt kan allt bli grönt och skönt. Men på kort sikt, en surdeg. Inte bara för Pågens. JONAS ELOFSSON jonas.elofsson@carnegie.se Ñ FIGUR 1 Inflationstopp i euroområdet HIKP (euroområdets KPI), årsförändring, procent FIGUR 2 Dyr svensk el lyfter KPIF KPIF (Riksbankens målmått), årsförändring, procent 0 20 40 60 80 100 120 nov sep jul maj mar jan FIGUR 3 Svenska elen dyr i år Rörliga elpriser 2014–2021, öre/kWh FIGUR 4 Centrala löneavtalen avgör Svenska konjunkturlöner, årlig procentuell förändring -1 0 1 2 3 4 2020 2010 2000 0 0,5 –0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 2020 2010 2001 0 1 2 3 4 5 2007 2012 2017 2021 2021 Ekonomin totalt Exkl. livsmedel och energi Exkl. energi Centrala avtal Novemberinflationen på 4,9 procent är den högsta i eurons 23-åriga historia. Stigande kärninflation (2,6 procent, rensat för skenande energipriser och matprisinflation) kan bli en utmaning för ECB. Inflationen har vaknat till liv även i Sverige. Riksbanken räknar med att KPIF-inflationen toppar på 3,2 procent i december och att KPIF rensat för energipriser når som högst 2,3 procent i maj 2022. Enligt Vattenfall beror de historiska rekordpriserna sammantaget på låg vindkraftsproduktion, tillfällig isläggning på de större älvarna i norr, höga bränslepriser i Europa samt högre efterfrågan på el. Lönetrycket avgör om inflationen blir mer bestående. Till skillnad från i USA regleras mångas löner i Sverige av centrala avtal. Löneökningarna i september blev 2,9 procent, inget alarmerande. Brist på överföringskapacitet – kraftledningar – påverkar elpriserna både i Sverige och i övriga Europa.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=