20 INSIKT Sommaren 2022 carnegie private banking Inflation / Introduktion 20 15 10 5 0 Tyskland Spanien USA1 Storbrit.1 Italien Finland Danmark1 Indien1 Frankrike Norge1 Kina1 Sverige Turkiet1 Argentina1 Estland Litauen Lettland 20,1 18,5 16,4 8,7 7,8 6,7 8,5 7,3 6,3 2,1 8,3 7,1 5,8 5,4 1 CPI , april 2022. Källa: Eurostat, OECD INFLATION Baltisk chock Inflationstakt på årsbasis (HICP), maj 2022, procent. PRODUCENTPRISER Förs höjningarna vidare? Svenska producentpriser i april respektive år, index 58,0 70% 7,2% Sveriges inflation på årsbasis i maj Feb Maj 2021 Sep Feb 2022 Feb Maj 2021 Sep Feb 2022 Marginaler Arbetskraftskostnader Inköpskostnader Ledig kapacitet Efterfrågan Produktivitetsutveckling Växelkurs Konkurrens Annat 100 75 50 25 0 -25 -50 -75 DRIVKRAFTER Därför ändrar företagen priserna Nettoandelar av företag i Riksbankens företagsundersökning 90 100 110 120 130 140 2018 2022 2018 2022 2018 2022 Källa: Riksbanken Källa: SCB Producentpriser Ej hushållsnära företag Hushållsnära företag Hemmamarknadspriser Importpriser Livsmedel står för 23 procentenheter av Turkiets inflation. Inflation skrämmermer än både krig och virus, visade en internationell Ipsos-enkät i slutet av april. I Sverige, euroområdet, USA och Storbritannien stiger priserna snabbare än på decennier – brittiska centralbanken talar om 10 procent i årstakt. För maj har Tyskland redovisat den högsta inflationen sedan oljekrisen 1973: 8,7 procent. Centralbanker flaggar för och genomför allt fler räntehöjningar, bolåneinstitut hakar på. Det närmaste året ökar boendekostnaderna kraftigt (och med dem statens kostnader för ränteavdragen, som riksbankschefen vill fasa ut). Undra på att hushållen ser mörkare på framtiden än någon gång sedan finanskrisen. Vad beror inflationen på? Vart tar den vägen? Insikt har läst en rad konjunkturprognoser och analyser. Kontentan är ungefär den här: 1. VARFÖR ÖKAR INFLATIONEN? Leveranskedjor och krigsoro påverkar Prisökningarna beror i förlängningen främst på utbudschocker (plötsliga förändringar av mängden tillgängliga varor). Två viktiga sådana är: u Leveransstörningar: Covid-betingade nedstängningar av kinesiska hamnar somShanghai (somhanterar var fjärde kinesisk exportcontainer) skapar förseningar och ökade kostnader. Punktligheten i sjöfrakt är i dag sämre än både 2020 och 2021, enligt analysföretaget Sea-Intelligence. GSCPI-indexet, sommäter globala leveransstörningar, är kvar nära historiska toppnivåer. Över 90 procent av de svenska företagen rapporterade produktions- eller leveransstörningar i Riksbankens företagsundersökning, genomförd veckorna före Ukraina-kriget1. u Rysslands invasion av Ukraina: Rysk olja och gas utgjorde 24 procent av EU:s energimix år 2020. Gaspriset har fyrfaldigats sedan 2021 (med dramatiska men övergående toppar under våren). Oljepriset har ökat med 25 procent sedan invasionen. El och fordonsbränsle är stora inflationskomponenter. De krigförande länderna är även viktiga leverantörer av jordbruksprodukter: Ryssland är världens största exportör av konstgödsel, medan Ukraina är störst på solrosolja. Ukrainas veteproduktion är inte stor globalt sett, men spelar en viktig roll för folkrika importörer som Egypten, Indonesien och Filippinerna (Turkiet köper 34 procent av sitt vete från Ryssland). Blockerade hamnar och spannmålslager som bombas eller beslagtas har utlöst oro och prisökningar. Ukrainas veteexport halveras nästa säsong, bedömer USA:s jordbruksverk. den växande katalogen av sanktioner och exportstopp omfattar även ryskt trä, klassat somkonfliktvirke av certifieringssystemen PEFC och FSC. – Ryssland står för ungefär 10 procent av den globala exporten av sågade byggvaror. Träpriserna har tagit fart igen, med ökningar runt 50 procent på årsbasis i vissa kategorier, som hållfasthetssorterat byggvirke, säger Magnus Svensson, som övervakar byggmaterialpriser på Prognoscentret (se sidan 25). Av naturgas tillverkas konstgödning, och högre energipriser syns därför tydligt i lantbruket och livsmedelssektorn (se sidan 26). – Många lantbrukare upplever nu att kostnaderna rusar i väg mycket snabbare än intäkterna, säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). – Det har varit en väldigt kraftig prisutveckling på spannmål, foder och gödning under hösten och våren. I Jordbruksverkets statistik som jämför mars 2022 med mars 2021 är prisuppgången på produktionsmedel totalt 36 procent. Så ökningen var kraftig redan före kriget i Ukraina? – Ja, det berodde dels på geopolitisk oro, dels på energiomställningen i Europa, sompåverkar energipriserna kraftigt. Tyskarna stänger ned sina kärnkraftverk och använder gas för att värma upp bostäder och annat. Samtidigt finns en efterfrågeökning STO¨RNINGARNA GER DYRTIDEN Prisökningar. Fjolårets rusning i bränsle- och elpriser var bara början: I dag har många länder en bred och hög inflation. Varifrån kommer den, hur påverkas ekonomin och vad händer härnäst? 1 Rapportens titel: Jag har aldrig varit med om att kunderna accepterar prishöjningar så lätt.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=