Essä / IFFS 32 INSIKT Sommaren 2022 carnegie private banking Rekrytering. Högutbildade som anländer till Sverige är en kompetensresurs som inte utnyttjas till fullo. Forskaren Andrey Tibajev vid IFFS förklarar varför. Flera undersökningar har de senaste åren flaggat för att verksamheter i Sverige kämpar med sin rekrytering. Det är helt enkelt svårt att hitta folk med rätt kompetens (se faktaspalt på motstående sida). En resurs som skulle kunna utnyttjas betydligt mer effektivt än i dag utgörs av de högutbildade personer som invandrar till Sverige. Med sig har de kunskaper och färdigheter somnäringsliv och samhälle behöver, och det utan att först ha kostat samhället något för själva utbildningen. Hög utbildning är en av de mest avgörande faktorerna för att lyckas på arbetsmarknaden, för såväl inrikes som utrikes födda. Till exempel har högutbildade utrikes födda över 20 procentenheters högre sysselsättningsgrad än utrikes födda med endast förgymnasial utbildning. Men forskning på arbetsmarknadsintegration har också visat att personer som invandrar till ett nytt land med en hög utbildning i bagaget ofta har svårt att nå positioner på arbetsmarknaden som matchar deras kvalifikationsnivå. I Sverige är risken att vara överutbildad för sitt jobb två till fem gånger högre för en utrikes född än för en inrikes född. de två stora frågorna som behöver ställas är därför: Varför blir det så? Och, vad kan man göra åt det? Internationell forskning pekar på tre anledningar till att den utbildning som utrikes födda har med sig från andra länder blir lägre värderad på den inhemska arbetsmarknaden. u Olika innehåll: För det första kan skillnader i olika länders utbildningssystem, industristandarder och traditioner göra att utländsk utbildning är sämre matchad med svenska arbetsgivares behov. Till exempel är en jurist utbildad i Tyskland kunnig i att läsa och tolka lagtext, en efterfrågad Andrey Tibajev forskar inommigration och hälsa på Institutet för framtidsstudier (IFFS). kompetens oavsett land, men hen är också expert på just tysk lag vilket inte är lika eftertraktat i Sverige. u Olika kvalitet: För det andra kan länders utbildningssystem vara av olika hög kvalitet. Om arbetsgivare uppfattar att utbildningar från vissa länder är sämre än de som ges i Sverige kommer de att undvika dem, eller i alla fall prioritera potentiella arbetstagaremed dessa utbildningar lägre än andra. Den här problematiken drabbar framför allt personer somkommit hit från länder utanför Europa och USA – från länder vars utbildningssystem betraktas som sämre än det svenska. u Informationsbrist: Den tredje anledningen är inte kopplad till de kunskaper och färdigheter som utrikes födda har med sig, utan till hur arbetsgivare får information omdem. Arbetsgivare vet inte hur kunnig eller produktiv en arbetssökande faktiskt är, utan använder sig av produktivitetssignaler från till exempel formella meriter, som arbetslivserfarenhet eller utbildning. Problem uppstår om arbetsgivaren inte förstår vilka kunskaper och färdigheter en utländsk utbildning representerar, till exempel för att dokumentationen är på ett annat språk eller för att man inte är insatt i det främmande landets utbildningssystem. Den tänkta produktivitetssignalen om innehåll och kvalitet når i dessa fall inte fram, med konsekvensen att arbetsgivare blir osäkra och undviker personer med utländska utbildningar. de här tre förklaringarna till bristen på matchning kräver olika lösningar. Om problemet är de faktiska kunskaperna och färdigheterna – antingen för att de är dåligt matchade eller av sämre kvalitet – finns det inte mycket annat att göra än att erbjuda kompletterande eller helt nya utbildningar. Det kostar mer, men samtidigt visar forskning att utrikes födda som redan har en högre utbildning med sig är både motiverade och kapabla att ta till sig en ny högre utbildning. Det går i regel också väldigt bra för dessa personer när de väl har utbildat sig i Sverige. Många arbetsgivare torde tjäna på att våga satsa på utrikes födda akademiker. FO¨RDOMAR BYR KRATI förvärrar den svenska BRISTEN HJA¨RN och Förmågan att läsa lagtext är överförbar till andra språkmiljöer – men inte detaljkunskaper.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=