60 INSIKT Sommaren 2022 carnegie private banking ISTOCKPHOTO SKATT & OMVÄRLD: HENRIK VON SYDOW u Henrik von Sydow är omvärldsstrateg på Carnegie Private Banking. Han var tidigare ordförande i riksdagens skatteutskott. Du når honom på henrik.vonsydow@carnegie.se. Följ också Henriks uppdateringar på Twitter via @HenrikvonSydow. KRUT OCH ¨AGARSKATT En geopolitisk alltmer hårdkokt miljö gör värnet av svenskt ägande till säkerhetspolitik. Blir skattepolitiken en del av den nya säkerhetspolitiken? I takt med stegrande stormaktsrivalitet, där ekonomiska verktyg alltmer används för att nå politiska mål, måste den nationella skattepolitiken utformas för en geopolitiskt hårdkokt omvärld. Rysslands krig mot Ukraina accelererar megatrender i världsekonomin: Amerikanska statsvetare talar om weaponisation, securitisation och balkanisation. Marknaderna är de nya slagfälten för maktkampen, nationell säkerhet trumfar allt fler andra intressen och resultatet är en världsekonomi som delas upp i alltmer fragmenterade ekosystem, där ökad regionalisering dominerar i stället för globalisering. Trenderna konkretiseras med förslag ommer stat i näringslivet: investeringskontroller, restriktioner, sanktioner, subventioner, statsstöd och även skatter blir allt viktigare inslag i staternas geoekonomiska verktygslåda. samtidigt som näringspolitik och säkerhetspolitik vävs samman, och ägande och nationell hemvist blir allt viktigare, så går vi mot ett offentligt samtal – och beslut – om hur vi ska finansiera kraftigt ökade försvarsanslag. USA:s president Joe Biden har aviserat nya förmögenhetsskatter, och här hemma talar Socialdemokraterna om ”beredskapsskatter”. Så räkna med mer upprop om att ”de rika ska betala försvaret”. i den mån svenska beslutsfattare är oroliga för att svenska företag ska köpas upp av kinesiska, ryska eller andra utländska intressen, med agendor som utmanar våra säkerhetsintressen, så borde vi fokusera på en faktor vi kan kontrollera och som blir alltmer strategisk: villkoren för våra entreprenörer, investerare och ägare. När den ekonomiska politiken ställs om till att också betona självständighet, självförsörjning och robusthet framträder ett säkerhetsargument för låga kapitalskatter. Vem ska äga Sverige när omvärlden blir allt mer hårdkokt? konkurrenskraftiga kapitalskatter, särskilt i ägarledet, är strategiskt betydelsefulla för att behålla mer kapital och ägande i Sverige. Det finns mycket att vinna för Sverige på att företagens ägare är inhemska, eftersom vinsterna därmed kan stanna i landet och beskattas här. Ägarstrukturen kan påverka styrelsesammansättning, ledningsfunktioner och vilka underleverantörer som kan komma i fråga. Riskerna för svenska underleverantörer ökar också när svenskt ägande får sämre villkor. En viktig effekt av Sveriges relativt höga kapitalbeskattning är att utländska ägare kan bjuda över svenska ägare och ändå få samma nettoavkastning. Höga svenska skatter på ägande främjar utländskt ägande och försvårar mer svenskt ägande. traditionellt har sverige betraktat bolagsskatten som industriellt strategisk. Bolagsskatterna blir alltmer kringgärdade av internationella överenskommelser inom G20, OECD och EU. Det gör kapitalskatterna ännu mer strategiska för vår konkurrenskraft och förmåga att skapa tillväxt i skattebaserna. När fler sparar och direktäger delar av näringslivet, får fler ihop startkapital och möjlighet att finansiera och förverkliga idéer i växande företag. Det upprätthåller den ekonomiska vitaliteten. Vi vet också vad som händer i ett litet land när ägarskatterna når en oacceptabel nivå. Storägarna flyttar eller planerar bort skatten – raka motsatsen till önskningen att ägandet av svenska bolag ska stanna i Sverige. Så samtalet om svenska skatter borde i större utsträckning kretsa kring strategiskt omvända beredskapsskatter, alltså hur vi gör svenska kapital- och ägarskatter mer konkurrenskraftiga, värnar vår kapitalbildning och gör svenskt ägande och svenska företag mer robusta i en osäker omvärld. n Finansiell DDR-mur värnar skattebasen? n Regeringen tillsätter en utredning om så kallad exitskatt, alltså beskattning av kapitalvinster när ägare flyttar ut från Sverige. Oavsett utformning innebär exitskatter i sin grundmodell att kapital beskattas vid skiftet av jurisdiktion i stället för vid en transaktion. Utredarens förslag ska presenteras i februari 2024 och kan alltså genomföras tidigast 2025, om det har stöd i riksdagen. Uteblir detta så har S i varje fall ett förslag att prata om i valrörelsen 2026. En skattemyt mindre n Tvärtemot hur det ofta låter i det politiska samtalet är svenska kapitalskatter höga relativt 15 geografiskt närliggande OECD-länder. Det visar Deloitte i en färsk studie utförd för Svenskt Näringsliv. Inte ens vår mest konkurrenskraftiga kapitalskatt på 20 procent framstår som lindrig i jämförelse med vår nära omvärld. Utländska ägare kan bjuda över svenska ägare och ändå få samma nettoavkastning. Henrik von Sydow Omvärldsstrateg Skyddar mot kapitalflykt.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=