ALL KUNSKAP. UNDER ETT TAK. Sommaren 2022 Allokering och portföljstrategi 15 Investeringsklimat: Räntor/likviditet i Europa, tillväxtmarknader och Asien. USA är dyrt, främst på grund av tech-sektorns höga värdering som nu riskerar motvind då räntorna stiger. De sektorer som har mest attraktiv värdering jämfört med sin egen historik är energi och råvaror, men också banker och verkstad. Dyrast i ett historiskt perspektiv är sektorerna IT och sällanköpsvaror. Vi har övervikt mot energiomställningen och naturtillgångar globalt, men också viss övervikt mot bankaktier i USA. RÄNTOR/LIKVIDITET: MOTVIND Vi går nu in i en period av stramare penningpolitik – den mest kraftfulla räntehöjningscykeln sedan 1990. Vid årsskiftet hade USA nollränta och Fed indikerade höjning till inte ens 1 procent under året – nu prisar marknaden in nästan 3 procent. I Europa signalerar ECB en första höjning i juli och marknaden räknar med fem till sex höjningar i år om vardera 25 punkter, till knappt 1 procent. Även Riksbanken har börjat höja och marknaden prisar in en ränta över 1 procent mot slutet av året (se avsnittet Räntebärande investeringar på sidan 64). Snabb likviditetsminskning Än viktigare för investerare är att Fed i juni börjar strama åt via balansräkningen, så kallad QT (quantitative tightening). Den planerade minskningstakten är mer än dubbelt så stor som 2017–2019. Sedan finanskrisen har perioder av likviditetsstimulanser (QE, quantitative easing) lyft börserna – reverseringen i form av QT riskerar nu att bli en motvind för risktillgångar (se graf på sidan 24). Globalt blir QT framför allt kännbart från september. TOKYOS DILEMMA När inflation och räntor stiger i USA bekymrar det inte bara bolag och investerare, utan också myndigheterna i Japan. Landet har i decennier brottats med låg inflation, och dess centralbank Bank of Japan (BOJ) har varit en penningpolitisk pionjär med kreativa drag som nollränta och QE (quantitative easing). På senare tid har BOJ bekämpat deflation med yield curve control (YCC), där långräntorna hålls runt nollstrecket. När obligationsräntorna i USA steg brant i början av året ökade trycket uppåt på de japanska, och landets valuta, yen, rasade 13 procent. För att tvinga ned långräntorna köpte BOJ statsobligationer, vilket ökade yen-utbudet och pressade valutan ytterligare. Det snabba yen-raset oroar företag, hushåll och politiker. Om BOJ står fast vid strategin med låga långräntor kan banken behöva köpa statsobligationer för tusentals miljarder yen. Det skulle öka volatiliteten på valutamarknaden. Exempel finns på YCC-misslyckanden: I höstas tappade Australien kontrollen, varvid treårsräntan på bara en månad steg kraftigt från 0,1 procent till runt 1 procent, och landets valuta steg med 5 procent. När yenen når nya bottennoteringar mot USAdollarn får Japans exportindustri en konkurrensfördel, vilket skapar oro även inom andra valutor. Till exempel pressas Kinas yuan och Sydkoreas won relativt dollarn. En ljusglimt med BOJ:s strategi är att när Fed nu absorberar likviditet, vilket missgynnar risktillgångar, så kompenserar BOJ delvis detta genom att addera likviditet. Oroande överflöd? Foto: Istockphoto
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=