ALL KUNSKAP. UNDER ETT TAK. Sommaren 2022 Allokering och portföljstrategi 33 Tema: Strukturell tillväxt med halvledare och Intel, förbättrade något år senare uppfinningen genom att på en kiselplatta koppla samman transistorerna utan externa kablar. Samma år uppfanns MOSFET-transistorn1, som var enkel och billig att tillverka, tog liten plats och hade låg energiförbrukning. MOSFET möjliggjorde massproduktion. En integrerad krets där flera sådana transistorer kopplas samman kallas för mikrochip (eller chip), ett uttryck som ofta används synonymt med halvledare. FRÅN MOORES LAG TILL SMART DESIGN Komponentstorleken i chip brukar uttryckas i nm (nanometer, miljarddels meter) och krymper med varje ny teknikgeneration. Fysikingenjören Gordon Moore, senare medgrundare av Intel, konstaterade 1965 att antalet transistorer som får plats på ett chip tenderar att växa exponentiellt. Han förutsåg att antalet skulle fördubblas varje år det kommande årtiondet. 1975 hade antalet transistorer ökat från 64 stycken tio år tidigare till närmare 65 000. Moore reviderade då sin ”lag” för det kommande årtiondet, till en fördubbling var 24:e månad. Moores lag är en teknologisk tumregel som har stämt ganska bra fram till relativt nyligen (om än med olika ökningstakt för olika typer av chip). Ju fler transistorer som ryms på samma chip, desto lägre blir kostnaden per transistor samtidigt som mikroprocessorkraften ökar och energiförbrukningen minskar. En viktig ekonomisk implikation av Moores lag är därför att man till samma kostnad kan utveckla alltmer kraftfulla chip – men också tillverka samma chip allt billigare2. Smartare chipdesign ger fortsatt tillväxt I dag är de mest avancerade chipen nere på 5 nm, exempelvis Apples A14-chip som finns i nya Iphonemodeller och innehåller närmare 12 miljarder transistorer. Nästa generations chip på 3 nm tillverkas sannolikt av den taiwanesiska chiptillverkaren TSMC 1 MOSFET: Metal–oxide–semiconductor field-effect transistor. 2 Halvledartillverkning är oerhört kapitalintensivt och att leda utvecklingen kräver enorma investeringar. Fenomenet med ständigt högre kostnader och allt dyrare forskning och utveckling kallas ibland för Moore’s second law. John Bardeen, William Shockley och Walter Brattain på det amerikanska privata telefonmonopolet AT&T:s forskningsinstitut Bell Labs 1948. De får 1956 nobelpriset i fysik för sitt arbete. Shockley ansåg dock att transistorn var hans uppfinning och att Bardeen och Brattain tog på sig för stor del av äran. Foto: Bell Labs
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=