66 Allokering och portföljstrategi Sommaren 2022 ALL KUNSKAP. UNDER ETT TAK. REKOMMENDATIONER KRING TILLGÅNGSSLAG Utländska aktier sid 51 u Svenska aktier sid 58 u Räntebärande investeringar sid 64 u Alternativa investeringar sid 69 beror på vill centralbankerna förhindra att den biter sig fast och leder till en löneinflationsspiral. De vill återskapa förtroendet för de penningpolitiska målen. Räntemarknadens långsiktiga inflationsförväntningar är nu nära 3 procent i både USA och Tyskland, den högsta nivån sedan realränteobligationer infördes 1997 i USA och 2006 i Tyskland. Centralbankerna har reagerat för långsamt på stigande inflation, och inflationsförväntningarna är nu så höga att bankerna måste börja agera. I mars och maj höjde Federal Reserve (Fed) styrräntan med 25 respektive 50 punkter. För resten av året prisar räntemarknaden in tre höjningar à 50 punkter vid Feds räntemöten i juni, juli och september, och därefter ytterligare två 25-punkts-höjningar i november och december – totalt drygt 275 punkter. För 2023 prisar marknaden in ytterligare en räntehöjning, vilket skulle ta styrräntan till över 3 procent (se graf på föregående sida). Fed avslutade även sitt stödköpsprogram i mars och börjar sannolikt att krympa sin balansräkning (QT, quantitative tightening) redan i maj genom att minska återinvesteringar av obligationsförfall. Minskningstakten höjs sedan gradvis under tre månader till som mest 60 miljarder dollar i månaden för statsobligationer och 35 miljarder för bostadsobligationer. Med denna takt förväntas Fed banta sin balansräkning med över 600 miljarder dollar under 2022 och ytterligare knappt 1 000 miljarder dollar under 2023. Det är klart större likviditetsåtstramningar än 2017–2019. Även i Europa och Sverige ser centralbankerna ut att vakna till liv. Marknaden har nästan helt prisat in en första räntehöjning från ECB på 25 punkter i juli och ytterligare två under hösten, följt av fyra höjningar under 2023. Om marknaden får rätt har ECB mot slutet av året en styrränta över 0 procent för första gången sedan 2012. ECB avslutade det stödköpsprogram som introducerades under pandemin (PEPP) och avslutar troligen sitt äldre stödköpsprogram (APP) i sommar före den första räntehöjningen. Så sent som i februari kommunicerade Riksbanken en räntehöjning först mot slutet av 2024. I april höjde Riksbanken dock reporäntan med 25 punkter och meddelade att banken ska börja minska balansräkningen under andra halvåret. Räntemarknaderna räknar med ytterligare fyra räntehöjningar under 2022 och fem under 2023, vilket skulle ta reporäntan till knappt 2,5 procent. PRESS FRÅN INFLATION OCH QT Medan ränteuppgången för långa statsobligationer i Europa främst har berott på stigande inflationsförväntningar är situationen omvänd i USA, där största delen av ränteuppgången berott på stigande realräntor och terminspremie (se grafer på motstående sida). De senaste åren har terminspremien varit negativ, dels Räntemarknadens långsiktiga inflationsförväntningar är nu nära 3 procent i både USA och Tyskland. Centralbankerna har reagerat för långsamt på stigande inflation, och förväntningarna är nu så höga att de måste börja agera.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=