VÄXJÖ Kemikaliesmarta förskolor nytt steg mot giftfri miljö Växjö har ända sedan 1990- talet gått i bräschen för ambitiösa miljömål, vilket i internationell press gett kommunen epitetet ”Europas grönaste stad”. Men miljömetropolen vilar inte på sina lagrar, utan tar sikte på sin användning av avfall och införandet av en ny kemikalieplan. målänningar har ett rykte om sig att vara lite snåla. En alldeles utmärkt egenskap i en tid när jordens resurser måste utnyttjas mer hållbart. – Vi vill bryta sambandet mellan tillväxt och avfallsmängder. Vi vill ta oss högre upp i avfallstrappan och se avfallet som en resurs, säger hållbarhetschefen Julia Ahlrot. Ett av målen med Växjös senaste politiska initiativ, kommunens första kemikalieplan som antogs i januari 2017, är att se till att hälso vådliga och miljöfarliga material inte hamnar i kretsloppet. Enligt planen ska en totalinventering av farliga kemikalier göras i kommunen, allt från förskolornas möbler och leksaker till regler för upphandling och nybyggnation. – Vi tittar nu bland annat på hur våra förskolor ska bli kemikaliesmarta och har tillsatt extra pengar för att kunna köpa in nya godkända leksaker och möbler. Vårt mål är att stoppa inflödet av nya farliga ämnen i all kommunal verksamhet, konstaterar hållbarhetschefen Julia Ahlrot och pekar på att den största utmaningen nu blir att öka kompetensen inom detta område. Därför planerar kommunen att satsa på utbildning och samarbete med Kemikalieinspektionen och Linnéuniversitetet, där det finns expertkunskaper. Syftet är att redan nästa år ha mätbara kemikaliemål i den kommunala miljöplanen. För att bredda kunskaperna om avfallsresursernas möjligheter i stort arrangerade Växjö i januari 2017 en internationell konferens med deltagare från ett tiotal länder. Bland annat diskuterades två EU-projekt: Cense, som handlar om hushållens cirkulära ekonomi, och Tris, som rör industriell symbios – att avfall från en verksamhet kan bli råvara i en annan. – Vi insåg alla att potentialen är enorm. Men att råvarorna också måste bli dyrare om den här typen av återbruk ska bli lönsamt. Det är alldeles för billigt att slänga och köpa nytt, säger Julia Ahlrot. I likhet med andra svenska kommuner har Växjö sedan länge lämnat det lägsta steget i avfallstrappan, det vill säga att inget avfall läggs på deponi. Redan på 1970-talet klev kommunen upp till nästa steg som innebär utvinning av energi genom förbränning. Nu inriktar man sig på att minska förbränningen och siktar mot trappans översta tre steg – material återvinning, Växjö kommun satsar på att göra alla förskolor återanvändning och minskade avfallsmängder. Den här ambitionen återspeglas i kommunens avfallsplan för 2015–2020, där det utöver en förbättrad och utökad källsortering av allt från matavfall till byggavfall också lanseras några nya grepp. Bland annat ska återvinningscentralerna identifiera nya fraktioner att källsortera, exempelvis textilier. Dessutom ska nya system för insamling av farligt avfall och el-avfall utredas. S Julia Ahlrot, hållbarhetschef Växjö kommun ”Vi har tillsatt extra pengar för att kunna köpa in nya godkända leksaker och möbler. Vårt mål är att stoppa inflödet av nya farliga ämnen i all kommunal verksamhet.”
Cirkulär ekonomi i praktiken
To see the actual publication please follow the link above