UMEÅ Självförsörjande reningsverk väcker intresse i världen I Umeå satsas det på framtiden. Avloppsreningsverket på Ön mitt i Umeälven har nyligen byggts ut för att på sikt klara en folkökning från 116 000 till 200 000. Samtidigt har verket blivit i stort sett självförsörjande på både el och värme – tack vare biogasen från anläggningens två rötkammare. nder hela projekteringen, som inleddes 2009, fanns ett fokus på cirkulär ekonomi. Målet var att reningsverket inte bara skulle vara kretsloppsanpassat utan också energineutralt. Lösningen på det senare blev att bygga en ny rötkammare vid sidan av den gamla och att installera gasmotorer som gör el av den rågas som produceras i rötkamrarna. – Vi producerar 300 megawattimmar el per månad. All värme i våra kontorslokaler kommer från reningsverket, säger Tomas Blomqvist, vd för det kommunala vatten- och avfallsbolaget Vakin, Vatten- och avfallskompetens i norr. Det ombyggda reningsverket invigdes hösten 2015 och håller fortfarande på att köras in, men redan nu finns nya planer för framtiden. – Vi tittar på att införa läkemedelsrening. Vi vill också på sikt ta tillvara den fosfor som finns i avloppsslammet. I framtiden kanske vi även inför kväverening. Vår filosofi är att ta ett socialt ansvar och komma så högt upp i avfallstrappan som möjligt, säger han. För att understryka den höga sociala ambitionsnivån har Vakin som första samhällsnyttiga bolag i Sverige anslutit sig till den internationella standarden ISO 26000. – Det är världens största hållbarhetsstandard. Vi som jobbar utifrån den vet att en timmes arbetsinsats i ett utvecklingsland ger mycket mer effekt än en timme i Umeå, säger Tomas Blomqvist. I linje med detta har bolaget engagerat sig i flera internationella projekt, bland annat i den kinesiska tiomiljonstaden Xian. – Vi har hjälpt dem att göra en avfallsplan. I Kina läggs fortfarande 80 procent av avfallet på deponi. I Xian ligger sopbergen precis vid floden, vilket givetvis påverkar vattenkvaliteten. Men när de nu börjat med källsortering inser de att den inte bara är bra för miljö utan också för ekonomin. Deras sopor beräknas vara värda tio miljarder kronor per år, säger Tomas Blomqvist. Samtidigt finns förstås mycket att göra på närmare håll. När Vakin bildades förra året efter en sammanslagning av Umeås och grannkommunen Vindelns vatten- och avfalls bolag, var tanken att samarbetet på sikt skulle utsträckas till hela länet. – Västerbotten består ju av Biogas gör det nya reningsverket energineutralt. 13 småkommuner och två stora, Umeå och Skellefteå. I småkommunerna ligger befolkningstalen i dag på 1890 års nivå. De har svårt att upprätthålla en fungerande samhällsservice. Vår tanke är att vi ska kunna hjälpa dem med vår kompetens, säger Tomas Blomqvist. Men det gäller att dela på gracerna. Matavfallet som samlas in i Umeå körs till Skellefteå, där det förbehandlas för att sedan uppgraderas till fordonsgas. I motsatt riktning går transporterna av sopor och skogsavfall till de U Tomas Blomqvist, vd Vakin ”Vi tittar på att införa läkemedelsrening. Vi vill också på sikt ta tillvara den fosfor som finns i avloppsslammet. I fram tiden kanske vi även inför kväverening.”
Cirkulär ekonomi i praktiken
To see the actual publication please follow the link above