Öns avfall skapar grön energi för fordon och industri Likt andra avsides öar har Gotland fått vänja sig vid att klara sig själv. Kanske är det därför som den cirkulära ekonomin är så utvecklad här. Allra längst har ön kommit när det gäller biogas och bio gödsel – som ger nytt värde åt hushållens och lantbrukets organiska avfall. et är något speciellt med öar. Det tycker Björn Jansson (S), ord förande i Gotlands regionstyrelse. När han blir tillfrågad om varifrån inspirationen kommer till kommunens satsning på hållbarhet, självförsörjning och cirkulär ekonomi, svarar han: – Orkney, Shetland och Samsö. Ibland har vi faktiskt mer gemensamt med andra europeiska öar än med svenska fastlandskommuner. Inte minst när det gäller vår energiförsörjning. Liksom de skotska och danska ö-samhällena var Gotland tidigt ute med en satsning på vindkraft. Nu har folk på ön bestämt sig för att också få ut mesta möjliga ur en annan naturresurs – det organiska avfallet. Det började med att reningsverket i Visby för sju år sedan installerade värmeväxlare och en gaspanna. Tidigare hade verket värmts upp med hjälp av inköpt fjärrvärme och el, nu blev det självförsörjande tack vare värmeväxlingen och den biogas som utvanns ur anläggningens två rötkammare. En del av den producerade biogasen började uppgraderas till fordonsgas – vilket blev embryot till den ambitiösa satsningen på det gröna drivmedlet. Numera finns fyra biogastankstationer på Gotland. En i anslutning till reningsverket, en på Lundbygatan i Visby, en i Lärbro och en i Alva. – Det gör att vi är macktätast i landet, både per capita och per yta, konstaterar eldsjälen Magnus Ahlsten. Han är styrelseordförande både för Brogas, öns största biogasanläggning som samägs av ett tjugotal lantbrukare, och för Biogas Gotland, som uppgraderar biogasen till fordonsgas och driver de fyra tankstationerna. Cirka 60 procent av den rågas som produceras på Brogas transporteras via en åtta kilometer lång gasledning till Arlas mejeri, resten går till Lundbygatan, där den uppgraderas till fordonsgas. Mejeriet har byggt om en av sina två oljepannor för mjölktorkning till en kombinationsbrännare som går på biogas och olja. Även andra företag i anslutning till gasledningen är intresserade. Ett är Gotlands slagteri, som i fjol fick ett statligt investeringsstöd från Klimatklivet för att konvertera från olja till biogas. – En annan möjlig kund är Spendrups, som ska bygga ett bryggeri i Visby, och Lantmännen, som har en silo vid hamnen, säger Magnus Ahlsten. Både Brogas och Biogas Gotland har fått investeringsstöd från Klimatklivet för att bygga ut. Framåt 2019 ska kapaciteten på biogasanläggningen i Bro närapå fördubblas, från 22 till 36 gigawatttimmar per år, samtidigt som tankstationen på Lundbygatan ska få utökad kapacitet och kompletteras med ytterligare en dispenser. Magnus Ahlsten, som vid sidan av biogasarbetet också driver en bondgård i Alva, tror inte att utbyggnaden behöver sluta med det. D Magnus Ahlsten, styrelseordförande i Brogas och Biogas Gotland ”Det bedrivs så pass mycket lantbruk på ön att det finns potential för fem till tio biogasanläggningar lika stora som den i Bro.” GOTLAND De många lantbruken på Gotland bidrar till den
Cirkulär ekonomi i praktiken
To see the actual publication please follow the link above