10 medan Bror och Ann Marie kunde allt om den nya assistansreformen. »Sammanslutning av människor« Men vad är egentligen speciellt med att bilda ett kooperativ? – Ett aktiebolag är en sammanslutning av pengar, medan ett kooperativ är en sammanslutning av människor. Det är den stora skillnaden, säger Ulf. – Kooperationen startades för över hundra år sedan för att människor, som inte hade några andra resurser än sitt eget arbete, gick ihop för att köpa någonting tillsammans, eller sälja något tillsammans eller att göra något tillsammans. Detta gäller ju alltjämt. – Detta är viktigt. Jag minns från min tid i Föreningsbanken, hur vår marknadschef Yngve Pettersson, som var ideologiskt lagd, bedrev studiecirklar med alla anställda om just kooperation. Vi deltog i studiecirklar på kvällstid, ihop med våra förtroendevalda, och diskuterade detta. Så kooperativ blev ett naturligt sätt för oss alla, för att bedriva vår verksamhet. – Även ett kooperativ måste vara ekonomiskt bärkraftigt. Det är ju självklart. Men syftet i ett kooperativ är medlemsnyttan. Syftet i ett aktiebolag är vinstmaximering, betonar Ulf. – Jag reagerar fortfarande på hur privata bolag (som t ex bensinbolaget Circle K, Jula, IKEA med flera) låtsas ha en medlemsnytta genom att erbjuda »medlemskap« i en kundklubb. Det har ju inget med vanligt föreningsliv att göra, och definitivt inte med medlemsnyttan i ett kooperativ att göra. I det brukarkooperativ som skulle bildas, var det brukarna själva som skulle vara medlemmar. Inte deras anhöriga. – Det var väldigt viktigt att det är brukarna som skulle få styra över sitt eget liv, och därmed också styra den förening som skulle bildas. Genom föreningen skulle sedan de assistenter anställas, som gav brukarna sin service och sitt stöd. – Så tanken var att brukarna inte bara skulle vara arbetsledare för dessa assistenter, utan också ägare och beslutsfattare i det företag där assistenterna skulle anställas. Det var hela vår idé, säger Ulf. – För en del personer var detta nog en revolutionerande tanke. Poängen med ekonomisk förening Via sitt arbete på Vuxenhabiliteringen hade Bror Antbäck kontakt med flera personer som skulle kunna vara intressanta brukare, för att bilda föreningen. Det var personer som var berättigade till personlig assistans, men som också hade egna arbeten. – Bror Antbäck plockade fram tre intresserade brukare för stommen i den ekonomiska förening vi tänkte bilda. – Vi träffade brukarna och jag redogjorde för hur det fungerar med en ekonomisk förening. Vi pratade om poängen med en förening, där brukarna själva styr. – Samhället i övrigt var inte vana vid något sådant. Att personer med någon form av funktionsnedsättning själva skulle kunna ta ansvar och beslut för sådan verksamhet. Men för oss var det en självklarhet. Det är ju inte några andra som ska ta dessa beslut; som ett aktiebolag eller i kommunal verksamhet. Ulf Eriksson betonar att det å andra sidan inte fanns någon myndighet som ifrågasatte bildandet av kooperativ. Registrering av företaget hos Patent och registreringsverket var det inga problem med. Likaså vid kontakter med andra berörda myndigheter. – Det gick väldigt smidigt och bra. Närmaste förebild var JAG Eftersom SkaraborgsAssistans kom att bli ett av de första assistanskooperativen i Sverige så fanns det inte så många förebilder att lära av. – Till exempel fanns det nationella assistanskooperativet STIL, vilket är den äldsta assistansanordnaren i Sverige. Det bildades redan 1984 STIL är en del av en internationell rörelse som kallas Independent Living (IL), FOTO: ANDRÉ NORDBLOM Det var, för en del personer, en revolutionerande tanke att brukarna inte bara skulle vara arbetsledare för sina assistenter, utan också ägare och beslutsfattare i det företag där assistenterna skulle anställas.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=