Allergia 1 -20

22 som sa till mig att jag borde utbilda mig till allergo- log, eftersom han tyckte att jag skulle passa mycket bra som det. Han var ganska envis och det fick mig att börja fundera på området och utveckla ett intres- se för det. Jag har också en systerson som är svårt födoämnesallergisk, så kanske spelade även det in. Just det där – den inverkan en person med erfa- renhet kan ha när en läkare väljer specialistinrikt- ning – tycker Oksana Tenselius är en viktig del i att få fler att vilja utbilda sig till allergologer. – Det är viktigt att prata om hur man kan locka folk till yrket. Det behövs någon form av marknads- föring av allergologinriktningen för läkare som gör sin ST-tjänstgöring inom till exempel internmedi- cin, för det är svårt att få en känsla av hur det verk- ligen är att jobba som det. Samtidigt är det i dag för få verksamma för att det ska finnas möjlighet att bjuda in folk att gå bredvid en erfaren specialist. Kan man säga att du blev värvad? – Ja, det kan man säga, för jag tror inte att jag hade valt den vägen annars. I höstas började hon sin ST-tjänstgöring. Det innebär att hon arbetar som allergolog under hand- ledning av en av mottagningens specialister. Och hon är tacksam för det lyckade värvningsförsöket. – Det mest spännande med att jobba som aller- golog är det detektivarbete som ofta krävs för att ta reda på vad som orsakar en patients symtom. Ett besök börjar ofta med en omfattande intervju med patienten där vi går igenom dennes historia, vilken miljö denne befinner sig i, vilka symtomen är, vilka prover som tagits tidigare och i vissa fall tar vi nya prover. Ibland kan man bara under ett sådant för- sta besök komma fram till väldigt intressanta resul- tat, som verkligen kan påverka en patients liv. MÅNGA PUSSELBITAR. Det kan till exempel hand- la om en person som trott sig vara allergisk mot massor av mat, men som i själva verket visar sig vara svår björkpollenallergiker – och därför fått korsreaktioner mot en rad livsmedel. – Ett annat exempel är en patient som varit på akuten med misstänkt svår allergisk reaktion mot jordnötter. Han remitterades till mig och jag blev förvånad över att allergitestet inte gav någon indi- kation på jordnötsallergi. När jag undersökte ho- nom visade han sig ha gått med obehandlad astma flera år och att det var denna, inte jordnötterna, som orsakat andningssvårigheterna. Det ger en enorm tillfredsställelse att hjälpa patienter så att de får rätt behandling och därmed kan bli bättre. Samtidigt krävs det att man är väldigt påläst. Det kan till exempel vara viktigt med kunskaper i klinisk immunologi, klinisk farmakologi, biokemi och läran om växtriket, det senare för att känna till vilka baljväxtsläktingar en jordnöts- eller sojaaller- giker kan tänkas reagera mot. Allergitester i form av blodprover är ofta bara en liten del av utredning- en eftersom pusselbitar i patienternas historia och symtom ofta ger en bättre vägledning, menar hon. TRYGGT MED HANDLEDARE. En vanlig dag består framför allt av bokade möten med patienter. Hon ringer också upp patienter som sökt henne eller om det finns provresultat att berätta om. Dessutom deltar hon i olika gruppmöten där läkarna på mot- tagningen gemensamt diskuterar svåra patientfall. På mottagningen finns läkare som är specialiserade på vissa områden, till exempel svår astma eller mastcellssjukdomen mastocytos. Om hon är osäker på något eller behöver dubbel- kolla beslut om viss behandling tar hon upp det med sin handledare, allergispecialisten Theo Gulen, som ofta bara sitter några meter bort. Han har också koll på vilka patienter som är lämpliga för Oksana Tenselius att ta hand om. Om cirka två och ett halvt år är du färdig specialist i allergologi. Hur kommer det att kännas att kliva ut i den stora bristen på allergologer? – Jag tänker inte så mycket på det just nu. Min förhoppning är att fler ska få upp ögonen för yrket och söka sig till det, trots att det är en lång utbild- ning. Men visst är det bråttom, många allergolo- ger arbetar trots att de är i pensionsåldern och de sitter på enorma kunskaper som måste hinna föras vidare till oss yngre innan de slutar. Vad tror du behöver göras för att få fler att utbilda sig till allergologer? – Få till fler platser för specialistläkare som ännu inte valt inriktning att prova att gå bredvid en erfaren allergolog. Som det är nu är det inte så många som vet exakt vad en allergolog gör. Jag tror också att många läkare vill arbeta kollegialt, alltså tillsammans med fler kollegor, och det kan vara svårt åtminstone här i Stockholm där en stor del av allergimottagningarna är små och ligger utanför sjukhusen. ■ ▲ Allergologen Theo Gulen är Oksana Tenselius handledare på Karolinska Huddinge. Som det är nu är det inte så många som vet exakt vad en aller- golog gör ”